Statistiska metoder för härledning av indata till säkerhetsanalyser ...

1.1 Syfte och problemställningExamensarbetets syfte är att ge en överblick över tänkbara matematiska metoder för härledningav tillförlitlighetsparametrar från driftdata, samt, genom att välja den som tycks mestintressant och implementera den i ett verktyg, göra en jämförelse med den metod som för närvarandeanvänds.Syftesformuleringen är hämtad från den ursprungliga projektbeskrivningen och gäller alltjämt.Emellertid lämnar den ett par frågor obesvarade:• Vad är en ”matematisk metod”? Frågan är väsentlig med tanke på att det är ”tänkbaramatematiska metoder” som ska studeras, samt att ”metoden” ska implementeras i ettverktyg.• Vad är ”mest intressant”? Dvs. utifrån vilka kriterier väljs en alternativ metod?Den första frågan är fundamental men svår att ge ett definitivt svar på. Pörns metod skulle tillatt börja med kunna sägas omfatta allt från gruppering av data till de algoritmer i T-Code somså småningom spottar ut parametervärden. Pörn löser s.a.s. problemen ”från ax till limpa”.Men allt detta är inte vad som normalt kallas matematik. Den matematiska metoden borderimligen komma in någonstans ”mellan data och numerik”. En tänkbar precisering är att med”matematisk metod” i första hand avse de ekvationer som beskriver hur statistiska slutsatserhärleds utifrån teoretiska antaganden och ett givet dataunderlag. I så fall utesluts t.ex. numeriskametoder och principer för gruppering av data. Emellertid tror jag att en sådan avgränsningkan vara svår att upprätthålla. Jag vill påpeka att det i sammanhanget först och främsthandlar om tillämpad matematik, vilket betyder att frågor som rör data och numerik kan varahögst väsentliga för hur matematiken har formulerats. Jag tror därför att den föreslagna avgränsningenmåste tolkas generöst, som en riktlinje snarare än ett direktiv.Vidare går det knappast att tillskriva Pörn alla aspekter av den ifrågavarande ”matematiskametoden”. Dess byggstenar är i många fall allmängods. Även om Pörn står som ensam upphovsmantill (och är berömd för) vissa led i metoden så är det snarare kompositionen som ärunik. Pörns metod är såtillvida ett aggregat av utbytbara delar och detsamma antas gälla vilkentänkbar metod som helst. Det mest intressanta alternativet kan alltså mycket väl vara etthopplock från det ”statistiska smörgåsbordet”.Nu till den andra frågan: Vilka alternativ är intressanta? Svaret beror naturligtvis på vem somvill ha ett alternativ och varför. Sådana bakgrundsfakta presenteras utförligare i kapitel 2. Härnöjer jag mig med att säga att jag i samråd med min uppdragsgivare och handledare har bestämtatt i första hand söka en metod som i någon mening är enklare än Pörns. Samtidigt fårenkelheten inte utan vidare vara på bekostnad av noggrannhet och precision. En alternativmetod bör rimligen ha den prestanda som omständigheterna kräver. Därmed inte sagt att dennödvändigtvis måste ha samma prestanda som Pörns metod.1.2 GenomförandeArbetet med att hitta ett alternativ till Pörns metod har utgått från en litteraturstudie omfattandesåväl primär- som sekundärlitteratur. Litteraturstudien har syftat till att ge en överblicköver tänkbara alternativ till Pörns metod och har bildat underlag för ett urval av särskilt in-4