PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009I fröplantager utnyttjas förädlingsvinsternaFröplantager är det enklaste, billigaste och säkraste sättet att utnyttja förädlingensvinster. Från förädlingspopulationen väljer man de bästa träden ochklipper kvistar från dem. Kvistarna, som ju innehåller samma gener somsitt ursprungsträd, ympas normalt på vanliga plantor vid anläggning av enfröplantage. Efter en tid blommar ymparna och korsar sig med varandra.Kottarna skördas, och fröet används i skogsbrukets plantskolor eller sås direktpå föryngringsytorna.Föräldraträden i en plantage kommer från ett vidsträckt område. Därförhar en fröplantage troligen större genetisk variation än frö från ett naturligtföryngrat skogsbestånd där ju träden är mer eller mindre besläktade med varandra.Fröplantagerna placeras ofta på bördig åkermark och ofta i bra lokalklimat.49 Frön från fröplantager tenderar därför att bli något tyngre och mervälmatade än det ”naturliga” vilda beståndsfröet från skogsmark. Tunga ochvälmatade frön gror snabbt och säkert, vilket är värdefullt i plantskolor ochbra vid skogssådd.Vildpollen sänker förädlingsvinstenVildpollen, oförädlat pollen från omgivande skogar, sänker förädlingsvinsteni fröplantagerna. Vildpollen är ett problem främst i vissa plantager avseddaför norra Sverige. För att dessa plantager snabbt skulle komma i produktion,placerades de relativt sydligt. Vildpollen från omgivande skogar har därförsydligare egenskaper än plusträden i plantagen, så fröet får något för sydligaegenskaper och blir inte nog härdigt. Det gör att sådant plantagefrö måsteanvändas i ett något sydligare läge än vad som ursprungligen var planerat.För att avgöra härdigheten testas idag allt plantagefrö genom frystestning avplantageavkommor.Beståndsfrö används fortfarandeSedan slutet av 1960-talet har forskningen genom kontinuerlig förädling förfinatproveniensvalet av skogsfrö, vilket på berörda arealer ökat produktionenmed 0-15 %. Fortfarande används en hel del beståndsfrö av proveniensmaterial50 , dels för tall i nordligaste Sverige, där man ännu inte kan få tillräckligmängd plantagefrö för plantproduktionen, dels för gran i Sydsverigedär plantageanläggningen är sen. I Sydsverige anläggs fortfarande mångaplanteringar med plantor som kommer från vitryskt och baltiskt beståndsfrö.EttO-plantagerna ger ca 10 % förhöjd virkesproduktionDet plusträdsurval som gjordes i skogarna för anläggning av de första fröplantagerna(EttO) 51 från 1950-talet, och som använts fram till idag ger ungefär10 % högre virkesproduktion än beståndsfrö. Fröplantagerna kombinerar49Almqvist C, O Rosvall & U Wennström. 2007. Fröplantager – anläggning och skötsel.Skogforsk.50Proveniensmaterial betyder här att fröet har en viss geografisk proveniens, ett visst geografisktursprung.51EttO (uttalas ”ett-o”, o som i omgång), första omgångens fröplantage, till skillnad frånsenare TvåO och TreO.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 20