PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Frisk J.1998. Basal area before thinning and relation of site index to site properties for birch-dominatedstands in Sweden. SLU, inst. för skogsskötsel, Examensarbete i skogsskötsel Nr. 8.Fördjupad utvärdering av Levande skogar. 2007. Meddelande 4, 2007. Skogsstyrelsen.Glöde D, R Bergström & F Pettersson. 2004. Intäktsförluster på grund av älgbetning av tall iSverige. Skogforsk, Arbetsrapport 520.Gustafsson J. Dikningsteknik. I: Skogsproduktion på torvmark. ForskningsstiftelsenSkogsarbeten. Redogörelse nr. 3. 1980.Gustafsson L, M Rummukainen & J Sonesson. 2006. Klimatförändring – konsekvenser förskog och skogsbruk. Mistra, Stockholm, Stencil.Hannerz M, J Hajek, L-G Stener & M Werner. 1993. Lärkfröplantager i Sverige. Skogforsk,Resultat Nr 8.Hellqvist C. 2004. Fältförsök med Bugstop 2004. Resultat från försök med olika vaxtyper.Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, Inst. för entomologi. Stencil. 19 s.von Hofsten H. & J Weslien. 2001. Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn tillsnytbagge - slutresultat. Skogforsk, Arbetsrapport 483, s 1-22.Holmen H. 1980. Produktionsförutsättningar, klassificering och arealtillgång. I:Skogsproduktion på torvmark. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Redogörelse Nr 3-1980.Holmen H. 1985. Torvaska som gödselmedel i skogsbruket. Statens energiverk, Stockholm,Rapport FBA85/14.Hyvönen R, T Persson, S Andersson, B Olsson, G I Ågren & S Linder. 2008. Impact oflong-term nitrogen addition on carbon stocks in trees and soils in northern Europe.Biogeochemistry 89(1), 121-137.Hånell B. 1984. Skogsdikningsboniteten hos Sveriges torvmarker. SLU, inst. för skogligståndortslära. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 50. 121 s.Hånell B. 1985. Skogliga våtmarker – en resurs för ökads skogsproduktion. Skogsfakta,Inventering och ekonomi Nr 8 1985.Hånell B. 1990. Torvtäckta marker, dikning och sumpskogar i Sverige. SLU, Skogsfakta Nr 22.Hånell B. 2004. Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar iSverige. Värmeforsk, Stockholm.Hånell B. 2006. Sköt torvmarkskogen på rätt sätt så knakar den. I: Skogen – mot oljeberoendetför klimatmålen. SLU, Skogskonferens.Hånell B. 2008. Torvmark – Praktiska anvisningar. Skogsstyrelsen.Hägglund B. 1979. Ett system för bonitering av skogsmark – analys, kontroll och diskussioninför praktisk tillämpning. SLU, Projekt Hugin, Rapport nr 14.Hägglund B. 1981. Forecasting growth and yield in established forests. An outline andanalysis of the outcome of a subprogram within the Hugin project. SLU, inst. för skogstaxering,Report 31.Hägglund B. & J-E Lundmark. 1977. Skattning av höjdboniteten med ståndortsfaktorer. Talloch gran i Sverige. Skogshögskolan, inst. för växtekologi och marklära. Rapporter ochUppsatser nr 28.Hägglund B, & J-E Lundmark. 1982. Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem.Del 2 Diagram och tabeller. Skogsstyrelsen.Hökkä H, V Alenius & H Salminen. 2000. Predicting the need for ditch network maintenancein drained peatland sites in Finland. Suoseura - Finnish Peatland Society,Helsingfors, s 1-10.Högbom L & S Jacobsson. 2002. Kväve 2002 - en konsekvensbeskrivning av skogsgödslingeni Sverige. Skogforsk, Redogörelse Nr. 6, 2002.Intergovernmental Report on Climate change: Fourth Assessment Report. 2007. Finns tillgängligpå: http://www.ipcc.ch/Jacobsson S, F Pettersson, L Högbom & U Sikström. 2005. Skogsgödsling – en handledningfrån Skogforsk. Skogforsk.Jansson K & U Johansson. 1980. En produktionsjämförelse mellan sitkagran och vanlig granpå lika ståndort. SLU, inst. för skogsskötsel, Examensarbete i ämnet skogsskötsel Nr 2.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 75