PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009För markavvattning, dit nykikning räknas, gäller en generell tillståndsplikti hela landet. Det finns ett ”principiellt förbud” mot markavvattning i storadelar av Götaland, vissa delar av Svealand och en mindre del av Norrland.Utanför området med det detta förbud, dvs i nästan hela Norrland, i storadelar av Svealand och i vissa delar av Götaland kräver nydikning tillståndfrån berörd länsstyrelse. Tillstånd kan fås förutsatt att åtgärden inte skadarallmänna och enskilda intressen. Inom områden med ”principiellt förbud” kannydikning tillåtas om man får dispens och tillstånd. 128Vid alla typer av dikningsåtgärder finns risk för att skada nedanförliggandevattenmiljöer som till exempel bäckar och små tjärnar. Det är därför viktigt attvidta åtgärder som minimerar risken för slamtransport, läckage av näringsämnen,humus eller tungmetaller. 129 Sådana åtgärder stöds av EU:s ramdirektivför vatten 130 som bland annat syftar till att förhindra att vattenekosystemenförsämras samt att skydda och förbättra deras status.Produktionseffekten av nydikning kan beräknasDen produktionseffekt som kan fås genom nydikning av torvmark mark berorpå ståndortens näringstillgång och temperaturklimatet. 131 Eftersom grundvattennivånkan variera från plats till plats kan skogsproduktionen på odräneradvåt fastmark eller torvmark skilja sig mycket åt även vid lika näringsförhållandenoch inom samma klimatläge. Efter dränering blir produktionen merlika eftersom den höga grundvattennivån inte längre begränsar trädtillväxten.Den produktion som nydikning av torvmark kan ge går relativt enkelt attuppskatta i tre steg: 132• Bestämning av ståndortstypen (från åtta markvegetationsklasser vilkautgör mått på näringsförhållandena).• Bestämning av temperatursumma.• Bestämning av skogsdikningsboniteten (uttrycks som m 3sk per hektar och år).Eftersom förutsättningarna kan skilja sig mycket åt mellan olika tänkbara nydikningsobjektkan produktionseffekten av en dikning variera mycket. En effekt påstorleksordningen 2 m 3 sk per hektar och år kan ses som en rimlig ”medeleffekt”.Potential för ökad tillväxt på landsnivåTotalt för landet har nydikning en stor potential för att öka skogsproduktionen.I 1973 års skogsutredning 133 beräknades att dikning av försumpad produktivskogsmark (då totalt 2,1 milj. hektar) skulle kunna göras på 0,9 milj.hektar och årligen ge 2 miljoner m 3 sk extra. Om ca ¼ av arealen myr128Miljöbalken. Tillgänglig via: http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19980808.htm129Se Kunskap Direkt / Hänsyn / Skogsbruk och vatten, tillgänglig på www.skogforsk.se.130Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Tillgängligt på: http://www.vattenportalen.se/docs/ramdirektivet_som_pdf.pdf131Hånell B. 1984. Skogsdikningsboniteten hos Sveriges torvmarker. SLU, inst. för skogligståndortslära. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 50. 121 s.132Hånell B. 2008. Torvmark – Praktiska anvisningar. Skogsstyrelsen.133Skog för framtid: betänkande av 1973 års skogsutredning. 1978. Statens offentliga utredningar1978:6. LiberFörlag/Allmänna förlaget.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 55