PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009FlakalidenaFigur PR16 Löpande tillväxt för näringstillförselförsöken i Stråsan (grönheldragen linje), Flakaliden (gul) och Asa (röd). Försöken kan jämförasmed löpande tillväxten i bestånd som inte gödslas: Stråsan (G24, grönstreckad linje), Flakaliden (G20, gul) och Asa (G32, röd). Skillnaden mellanstreck av samma färg är således den merproduktion som har erhållitshittills i försöken. 108Stor tillväxteffekt på liten arealVid praktisk storskalig tillämpning kommer balanserad näringstillförsel inteatt ge samma höga tillväxt som i försöken. Om man räknar med medelproduktionenför en hel omloppstid bör man även räkna med den tidsperiodinnan man börjar gödsla, vilket sänker medelproduktionen. I modellberäkningarhar balanserad näringstillförsel ökat medelproduktionen för en omloppstidmed 3,5-5,5 m 3 sk per hektar och år. Om 1,2 milj. hektar, dvs 5% avSveriges skogsmarksareal, skulle tas i anspråk för balanserad näringstillförselskulle det kunna öka den årliga stamvolymstillväxten med 4,2-6,6 milj. m 3 sk.Ekonomin vid balanserad näringstillförsel är avgörande för om skogsskötselmetodenkommer att tillämpas i svenskt skogsbruk. I en nuvärdeskalkylger konventionell gödsling bättre förräntning än balanserad näringstillförseldär gödslingskostnaderna kommer tidigare under omloppstiden. Detta vägsdelvis upp av den höga arealproduktionen och den kraftigt förkortade omloppstidenvid balanserad näringstillförsel. I likhet med konventionell gödslingbör man inom storskogsbruket låta bli att belägga gödslingen med någonräntekostnad. Orsaken är att för markägare med stort skogsinnehav kan mertillväxtensom gödslingen ger upphov till tas ut samma år i ett annat bestånd.108Bergh, J. m fl. 2006. Syntesrapport vid intensivodling av gran. SLU, inst. för sydvsenskskogsvetenskap. Institutionsrapport 28. ISBN 91-576-7161-6.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 49