PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009DikesrensningI Sverige finns ungefär 10 miljoner hektar våtmarker, ungefär en fjärdedelav vår landareal. De är av avgörande betydelse för våra skogar ochlandskapet, de är viktiga för växter och djur och de har en avgörandebetydelse för skogarnas vattentillgång. Samtidigt är våtmarkerna enproduktionsresurs. Dikning har genomförts på stora arealer, med mycketvarierande resultat.De största dikningsperioderna var under 1930-talet samt 1970-1980 då iblandstatliga medel ställdes till förfogande. Idag sker mycket lite nydikning,även benämnt markavvattning.Enligt Riksskogstaxeringen är nu ungefär 15 % av de skogliga våtmarkernadikade, inklusive både sumpskogar (produktiv skogsmark) och impediment.114 En dryg tredjedel av sumpskogarna uppskattas vara dränerade.Det finns en mycket stor geografisk variation i dessa siffror. I södra Sverigeoch längs kusten i Norrland är andelen större, i Norrlands inland mindre.Dikningsarbetet har varit dyrbart, men det har också tillfört en betydandeskogsproduktion för Sverige, uppskattningsvis många miljoner m 3 sk.Dikena måste rensasDikning sänker grundvattennivån i jordarna och ger trädens rötter bättre syresattmiljö och tillgång till näring i djupare jordlager. 115 Speciellt på rikarejordar kan resultatet i form av ökad skogsproduktion bli mycket gott.För att diken ska behålla sitt syfte måste de rensas. Nedfallande ris ochannan vegetation, jord, och igenväxning leder till en minskad avvattning ochvattennivån stiger därmed i omgivningen. Den skog som finns i dikenas närhetväxer då sämre och riskerar att dö.Tiden från första dikning till rensningsbehov uppstår varierar, från så litesom ca 10 år till uppemot 50 år. Den tid som diket klarar sig utan rensningberor framför allt på den omgivande jordens egenskaper, ljusinsläpp sompåverkar igenväxning, bonitet och hur mycket vatten som strömmar genomdiket. Behovet av dikesrensning är extra stort efter kalavverkning, eller annanavverkning, då trädens avdunstande förmåga minskar eller försvinner,då mycket ris riskerar att täppa igen dikena och när traktorkörning mekanisktkan ha skadat dikena.Långt ifrån all dikesrensning är positiv för skogens produktionsförmågaeller för miljön. Vattenkvaliteten i skogsdiken är ofta god. Det finns relativtlite föroreningar i skogsmarken och regnvattnet faller över stora arealer somhjälper till med filtrering. Vid rensningen är det därför viktigt att inte försämradikenas vattenkvalitet. Det är ofta svårt att inte vålla grumling en tid efterrensning. Detta kan leda till skador på nedströms levande växter och djur.Två tillsyndsmyndigheterDet finns två olika tillståndsmyndigheter för vattenverksamhet, dit dikesrensningräknas. Länsstyrelsen är tillståndmyndighet för vattenverksamhet.114Hånell B. 1990. Torvtäckta marker, dikning och sumpskogar i Sverige. SLU, Skogsfakta Nr 22.115En utförlig beskrivning av effekter av dikning finns i Skogsskötselserien del 13,”Skogsbruk – mark och vatten”. Tillgänglig på www.skogsstyrelsen.se/skogssskotselserien.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 52