PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009SkogsgödslingGödsling är den enda metod skogsbruket har som på relativt kort siktkan höja skogsproduktionen. Tillgången på växtnäring, i de allra flestafall kväve, är tillsammans med den korta tillväxtsäsongen vad som begränsartillväxten.Från mitten av 1960-talet och fram mot 1990 var kvävegödsling en ekonomisktsett mycket betydande skogsskötselåtgärd, framför allt i storskogsbruket.Gödslingens omfattning nådde en topp kring 1975 och skogsbruketgödslade då nästan 200 000 ha/år. Gödslingsarealen har sedan sjunkit till ennivå runt 20 000 ha/år under tidigt 2000-tal, ca 35 000 ha år 2005 86 men stigernu igen och ligger 2007 runt 60 000 ha.Effekten av en engångsgödsling med ungefär 150 kg per ha av kväve är enmerproduktion av 10-20 m 3 sk per hektar under 7-11 år, beroende av trädslag.Den kortvarigaste tillväxtökningen får man i ung tallskog i södra Sverige,den mest långvariga i gammal granskog på svag mark i Norrland.Totalt har den kvävegödsling som gjorts i Sverige givit en merproduktionav 40-50 miljoner m 3 sk eller exportinkomster på 30-50 miljarder kr. 87 Denekonomiska avkastningen av gödsling kan vara så hög som 10-15 %, vilketär mycket högt i skogliga sammanhang. Om man räknar utan ränta så ärkostnaden för att gödsla fram 1 m 3 sk ca 100-150 kr, dvs väsentligt billigareän att köpa en m 3 sk.För en informativ handledning till skogsgödsling hänvisas till”Skogsgödsling – en handledning från Skogforsk”. 88Miljöoro har minskat gödslingenVarför har då gödslingsarealen minskat? Sveriges skogar har fått ett ökatkvävenedfall med ökande luftföroreningar. Detta har lett till en rädsla att”kvävemättnad” ska uppstå i skogarna med en härtill kopplad kväveutlakningtill vatten, algblomning osv. Detta har givit upphov till en osäkerhetbland dem som beslutar om gödslingens omfattning.En annan bidragande faktor är att man lärt sig mer om gödslingens effektpå miljö och tillväxt. Slutsatsen har dragits att det är lämpligt att öka gödslingsomdrevetfrån 5 till 10 år, eller något mer. Man har också blivit mer krävandevid val av lämpliga bestånd för gödsling.Nu har forskningen dock, efter omfattande studier, åter kommit fram tillatt rätt utförd gödslingen kan öka skogstillväxten utan att sätta miljömålsättningari fara. 89Allt man tar sig för i skogen påverkar miljön i varierande omfattning. Manfår leta efter lämpliga kompromisser där ekonomi, miljö och sociala värdenska hållas i en acceptabel balans. Studien ”Kväve 2000” sammanfattar vårakunskaper om miljöeffekterna av kvävegödsling. Dess allmänna slutsats är86Skogsstatistisk Årsbok 2007. Skogsstyrelsen. 2007.87Thuresson T. 2002. Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättningoch miljön. Meddelanden 6, 2002. Skogsstyrelsen.88Jacobsson S, F Pettersson, L Högbom & U Sikström. 2005. Skogsgödsling – en handledningfrån Skogforsk. Skogforsk.89Högbom L & S Jacobsson. 2002. Kväve 2002 - en konsekvensbeskrivning av skogsgödslingeni Sverige. Skogforsk, Redogörelse Nr. 6, 2002.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 41