PRODUKTIONSHÃJANDE ÃTGÃRDER - Skogsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009• Upphöjd markberedning, högläggning, är ett effektivare skydd änfläckmarkberedning eller harvspår.• Plantorna ska sättas i mineraljord och så att avståndet till vegetationär så stort som möjligt, minst 1 dm.Plantvalet är viktigt:• Stora plantor klarar skadegörelse från snytbaggar bättre än små. Såkallade miniplantor angrips under första året efter plantering i mindreutsträckning än normala plantor. Hur miniplantorna klarar sig i längdenär ännu ej utrett. 170• Täckrotsplantor och barrotsplantor av samma storlek blir angripna iliknande omfattning.• Sticklingar tycks tåla något värre skador än fröplantor. Detta berorsannolikt på att de har en något avvikande barktyp och något fler barrpå stammen. Sticklingar finns dock knappast på marknaden i dagsläget(2009).Insekticidbehandling skyddar plantorAtt skydda plantor är det direkta sättet att minska eller undgå snytbaggeskador.Den vanligaste metoden är att behandla med insekticider. Alternativametoder är också under utveckling.Av de totalt ca 330 miljoner plantor som användes under 2006 års planteringari Sverige var ungefär 146 miljoner insekticidbehandlade. Kostnadernaför insekticidbehandling (1-årig grantäckrotsplanta) är ungefär 20 öre perplanta. 171Det finns när detta skrivs (mars 2009) tre godkända kemiska insekticidermot snytbagge i Sverige. Hylobi Forest och Forester får användas t o m2011-12-31 och Merit Forest WG t o m 2014-12-31. 172 Skyddseffekterna avmedlen är goda och likartade, även om skyddens långtidseffekter är ifrågasatt.Insekticidernas påverkan på planteringspersonalen är ifrågasatt.Bland snytbaggepreparaten finns sådana med hög dokumenterad giftighetför t ex fisk. Preparaten får därför inte komma ut i vatten. 173Nya mekaniska skydd under utvecklingDet finns också ett omfattande utvecklingsarbete av icke-giftiga mekaniskasnytbaggeskydd. För närvarande (2009) pågår intensivt utvecklingsarbete avskydden Coniflex och Bugstop. Coniflex är ett lim som blandas med mycketfin sand, som gör plantorna osmakliga för snytbaggen. 174170PLANTaktuellt nr 3, 2006. 2006. Skogforsk och SLU.171Muntlig uppgift. H von Hofsten, Skogforsk, Uppsala.172http://www.skogforsk.se/templates/sf_ProjectStartPage____3673.aspx?sm=1173Thuresson T, H Samuelsson & S Claesson. 2003. Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandlingav skogsplantor. Meddelanden 2-2003. Skogsstyrelsen.174Nordlander G, Nordenhem H & Hellqvist C. 2009. A flexible sand coating (Conniflex)for the protection of conifer seedlings against damage by the pine weevil, Hylobius abietis.Agricultural and Forest Entomology 11, 91-100.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 66
Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Bugstop är ett vax som mekaniskt hindrar snytbaggegnag. 175 Inget av medlenär idag tillgängligt på marknaden, i full skala. Bugstop fungerar på grantäckrotsplantor,dock ej på tall eller barrotsplantor. För båda medlen är förhoppningarnabetydande att de ska vara fullt tillgängliga inom några år. Vidlyckad applicering kan skyddseffekterna bedömas bli acceptabla.RotrötaRotröta 176 177 178 179 , framför allt på gran, drabbar skogsbruket i nästan helalandet (figur PR19). Skogsägare kan drabbas av avsevärda förluster till följdav nedklassat virke. Vid kraftiga skador tillkommer också tillväxtförluster.Man får kvalitetsproblem med virket i industrin. Nedklassning av virkeskvalitetoch tillväxtförluster kostar skogsbruket i storleksordningen en halv tillen miljard kronor om året.Figur PR19 Rottickans spridningsvägar. Den vanligaste infektionsvägen iett gallringsbestånd är via sporer till en färsk stubbe. Därifrån når rottickanfriska granar via rotsystemet. Illustration Bo Persson efter förlaga av S Falki: Falk S & V Söderström. 1989. Skogsvårdens grunder. 2:a uppl. LT:s förlag.175Hellqvist C. 2004. Fältförsök med Bugstop 2004. Resultat från försök med olika vaxtyper.Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, Inst. för entomologi. Stencil. 19 s.176Rönnberg J. 1999. Incidence of root and butt rot in consecutive rotations, with emphasison Heterobasidion annosum in Norway spruce. Acta Universitatis agricultura Sueciae.Silvestria 96.177Thor M. 2005. Heterobasidion root rot in Norway spruce: Modelling incidence, controlefficacy and economic consequences in Swedish forestry. Acta Universitatis agriculturaeSuecicae 5:2005.178Berglund M. 2005. Infection and growth of Heterobasidion spp. in Picea abies: control byPhlebiopsis gigantean. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2005:36.179http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokument/Rötbok%20fullständig%201%2020060626.pdfSKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 67
Page 1 and 2:
PRODUKTIONSHÖJANDEÅTGÄRDER
Page 3 and 4:
Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 65: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 77: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
show all

PRODUKTIONSHÃJANDE Ã TGÃRDER - Skogsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

PRODUKTIONSHÃJANDE ÃTGÃRDER - Skogsstyrelsen