PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009inkludera de långsiktiga tillväxtförlusterna när de själva kalkylerade de ekonomiskaförluster som älgbetet vållade. De gjorde dock en känslighetsanalysdär de sänkte tillväxten med 10 % på skadade tallar. För de två fallen med20 % och 50 % samlade skador (se nedan) blev beståndens tillväxtförluster2 respektive 5 %. Författarna anser själva att ett antagande om 10 % tillväxtförlusterpå skadade träd är mycket ovisst och att den verkliga siffran kanlika gärna vara såväl hälften som dubbelt så hög.Det är troligt att skadorna är förhållandevis värre vid höga än vid måttligtbetestryck. Med hårda skador uppstår mer luckighet, med vidhängande produktionsförlusterän vid lägre skador. Därför ar sannolikt beståndens tillväxtskadorinte proportionella mot andelen skadade träd.Stora skador på lång siktVad som är tolerabla älgskador är oklart och kan råda olika uppfattningarom, men i samband med ÄBIN (älgbetesinventering) resonerade sig skogsbruketför några år sedan fram till att 2-3 % årliga skador, med ÄBIN:smetoder, är tolerabelt. 184 185 Dessa skador leder till ca 20 % samlade skadorunder den period som ett bestånd är så högt att det betas av älg. Detta är betydligmindre än vad som är vanligt idag då bestånden ofta har 5-7 % årligaskador, vilket totalt ger omkring 50 % skadade huvudstammar.Man kan också säga att dagens betestryck kommer att medföra en årligkvalitetsförlust, åter i jämförelse med oskadade bestånd, på i storleksordningen0,5-1,3 miljarder kronor om 30-50 år, när skogsbruket ska utnyttja denuvarande bestånden.Förluster på grund av ”felaktigt trädslag”Förutom de tillväxt- och kvalitetsförluster betesskadorna ger på tall måsteman lägga till dem som kommer genom att skogsbruket tvingas planteragran på tallmarker. Dessutom tillkommer de förluster som uppstår genom attdet blir nödvändigt att senarelägga eller fördyra röjningar och i röjningarnatvingas välja andra trädslag än de som är bäst på den aktuella marken.Om betet på tall kan minskas skulle effekten på ungskogarnas hälsa ochtillväxt bli mycket positiv. Mindre bete skulle också leda till en ökad biodiversitetgenom att mängden av t ex rönn, asp och sälg skulle öka, vilkaträdslag är än värre än tallen utsatta för älgbete. Om alla träd och buskar ärtillgängliga föredrar älgar att beta på först rönn, sedan sälg och vide, asp, en,björk, tall, al och sist gran. 186 En minskad älgstam skulle också leda till färretrafikolyckor. Samtidigt finns å andra sidan en jägarkår vars intresse för enminskad älgstam är begränsat.184Bergkvist G, Bergström R & L Edenius. 2001. Patterns of stem damage by moose (Alecesaleces) rebrowsing in young Pinus sylvestris stands in Sweden. Scand. J. For. Res. 16, s363-370.185Bergkvist G, R Bergström & L Edenius. 2003. Effects of moose (Alces alces) rebrowsingon damage development in young stands of Scots pine (Pinus sylvestris). Forest Ecologyand Management 176, s 397-403.186Bergström R & O Hjeljord. 1987. Moose and Vegetation Interactions in NorthwesternEurope and Poland. I: Swedish Wildlife Research, Viltrevy, Suppl. 1, s 213-228.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 70