PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Norrbom har sammanfattat kriterier som kan användas för att välja ut lämpligagödslingsobjekt bland torvmarkerna: 148KriteriumProduktiv markTorvmarkerDikatVegetationstypÅlderGrundytaBeståndshöjdSpecifikation> 1 m 3 sk per ha och år≥ 30 cm torvEj längre än 25 m till fungerande dikenLågstarr, blåbär, lingon10-130 år10-34 m 2 per ha6-26 mRekommendationer för askgiva varierarDet råder viss oklarhet om den idealiska askgivan för torvmarker. Ett antalfinska studier rekommenderar 3-8 ton aska per ha, med en viss tyngdpunktkring 5 ton. 149 Ett par svenska utredningar rekommenderar också en giva på5 ton per ha som mest idealisk med hänsyn till spridningskostnader och riskerför negativa effekter på miljön i form av t ex näringsläckage.150 151Skogsstyrelsen har rekommendationer för vad som bör gälla vid uttag avskogsbränsle och därpå följande askåterföring. 152 Tillförseln av aska bör påtorvmark liksom på annan mark inte överstiga 3 ton TS aska per hektar ochtioårsperiod och 6 ton TS per omloppstid. Rekommendationerna gäller föraskåterföring med syftet att kompensera för bortförsel av mineralnäring viduttag av skogsbränsle. Några rekommendationer för askgödsling med syftetatt öka tillväxten finns inte.Där askgödsling väsentligt kan ändra naturmiljön, vilket ibland kan bedömasvara fallet, ska anmälan om samråd enligt miljöbalken göras tillSkogsstyrelsen.Långvarig effekt på tillväxtTillväxteffekten av aska på torvmark är relativt långvarig. Flera skandinaviskaförsök visar på åtminstone 30 år. De gödselgivor som resulterat i dessatillväxteffekter har i allmänhet varit större än 3 ton per ha. Norrbom refererar153 till Silfverberg, som uppskattat att en askgiva på 5 ton per ha148Norrbom T. 2008. Askgödsling och dess lämplighet i torvmarksskogar tillhörandeSveaskogs Förvaltnings AB – en litteraturstudie. SLU, inst. för skogens ekologi och skötsel,Examensarbete 2008:6.149Silfverberg K & O Huikari. 1985. Tukhalannoitus metsäjitetuilla turvemailla (Wood ashfertilization on drained peatlands). Folia Forestalia 633, 25 s.150Hånell B. 2004. Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordari Sverige. Värmeforsk, Stockholm.151Magnusson T & B Hånell. 2000. Aska för beskogning av torvtäkter – påverkan på växtnäringsförhållanden,tungmetaller och vattenkvalitet. Energimyndigheten, Eskilstuna, RapportER 18:2000.152Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring. 2008. Meddelande2, 2008. Skogsstyrelsen.153Norrbom T. 2008. Askgödsling och dess lämplighet i torvmarksskogar tillhörandeSveaskogs Förvaltnings AB – en litteraturstudie. SLU, inst. för skogens ekologi och skötsel,Examensarbete 2008:6.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 60