PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Rönnberg J. 1999. Incidence of root and butt rot in consecutive rotations, with emphasison Heterobasidion annosum in Norway spruce. Acta Universitatis agricultura Sueciae.Silvestria 96.Silfverberg K & O Huikari. 1985. Tukhalannoitus metsäjitetuilla turvemailla (Wood ashfertilization on drained peatlands). Folia Forestalia 633, 25 s.Silfverberg K. & J Issakainen. 1991. Effects of ash fertilization on forest berries. FoliaForestalia 769.Sikström U, M Ernfors, S Jakobsson, L Klemedtsson, M Nilsson & E Ring. 2006. Tillförselav aska i tallskog på dikad torvmark i södra Sverige – effekter på skogsproduktion.Värmeforsk, Rapport nr 974.Skogliga konsekvensanalyser 1999 – Skogens möjligheter på 2000-talet. 2000. Rapport 2,2000. Skogsstyrelsen.Skogliga konsekvensanalyser 2003 – SKA 03. 2004. Rapport 2, 2004. Skogsstyrelsen.Skogliga konsekvensanalyser 2008 – SKA-VB 08. 2008. Rapport 25, 2008. Skogsstyrelsen.Skogsproduktion på våtmark. 1980. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Redogörelse Nr 3-1980.Skogsstatistisk årsbok 2007. 2007. Skogsstyrelsen.Skogsstatistisk årsbok 2008. 2008. Skogsstyrelsen.Skogsträdsförädling. 2000. Institutet för Skogsförbättring, Uppsala. Broschyr. 12 s.Sonesson J. 2001. Skogsodlingsmaterial för framtidens klimat. Skogforsk, Resultat Nr 6 2001.Sonesson J, R Bradshaw, D Lindgren & P Ståhl. 2001. Ecological evaluation of clonal forestrywith cutting-propagated Norway spruce. Skogforsk, Result No 1.Sonesson J (redaktör). 2004. Climate change and forestry in Sweden – a literature review.Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 143, Nr 18.SOU 1992:76. 1992. Skogspolitiken inför 2000-talet: huvudbetänkande av 1990 års skogspolitiskakommitté. Allmänna förlaget, Stockholm.Strömgren M (redaktör). 2006. Växthuseffekt och skogsproduktion: Hur ska vi hantera våradikade skogsmarker? SLU, inst. för skoglig marklära, Rapport 90.Ståhl E. & N Pettersson. 2007. Björk som råvara – egenskaper, virkesförråd, produktion ochutnyttjande. Högskolan Dalarna, avd. för träteknologi.Tegelmark D O. 2000. Ståndortsindex och produktion för björk och gran på samma mark.Delrapport 13, Projekt al, asp och björk. Högskolan Dalarna.Tengberg F. 2005. En jämförelse av sitkagranens (Picea sitchensis) och den vanliga granens(P. abies) produktion. SLU, inst. för sydsvensk skogsvetenskap, Examensarbete Nr. 15.Thor M. 2005. Heterobasidion root rot in Norway spruce: Modelling incidence, control efficacyand economic consequences in Swedish forestry. Acta Universitatis agriculturaeSuecicae 5:2005.Thor M, J Arlinger & J Stenlid. 2005. Stubbehandling mot rotröta lönsam – också i slutavverkning.Skogforsk, Resultat Nr 9 2005.Thuresson T. 2002. Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättningoch miljön. Meddelanden 6, 2002. Skogsstyrelsen.Thuresson T, H Samuelsson & S Claesson. 2003. Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandlingav skogsplantor. Meddelanden 2-2003. Skogsstyrelsen.Valinger E. 1993. Crown development of Scots pine trees following thinning and nitrogenfertilization. Studia Forestalia Suecica 188.Wennström U & O Rosvall. 2006. Högre tillväxt med offensivt utnyttjande av tallfröplantager.Skogforsk, Resultat Nr. 16.Westling O & H-Ö Nohrstedt. 1994. Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGSsgödslingsprogram. Del 1, faktaunderlag. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning,Rapport B 1219.Westlund A & H-Ö Nohrstedt. 1997. Preparat mot rotröta kan skada markvegetationen.Skogforsk, Resultat Nr 22 1997.Zobel B, G van Wyk & P Ståhl. 1987. Growing exotic forests. Wiley-Interscience, New York.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 77