PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Gödsling av torvmarkAtt skog på torvmark växer dåligt beror i första hand på att där finnsför mycket vatten i marken och för lite luft för rötterna. Efter en lyckaddikning minskar vatteninnehållet i marken och är inte längre så begränsandeför trädens tillväxt. Det som då begränsar trädtillväxten på dräneradtorvmark är normalt torvens näringsinnehåll. 138På torvmark är, som redan nämnts, i första hand kalium och fosfor (P respektiveK) de näringsämnen som begränsar tillväxten, men på svagare torvmarkstyperär ofta även ett lågt kväveinnehåll begränsande. Skälet är att pånågot så när djup torv når inte trädens rötter ner till mineraljorden, som ärden naturliga näringskällan på fastmark.På dränerad torvmark går det alltså att öka tillväxten med PK-gödsling,lika väl som med askgödsling. Metoden att PK-gödsla är betydligt mer utprövad.På bördig torvmark räcker det att gödsla med kalium och fosfor, påsvagare mark kan man få en extra tillväxtökning genom att också tillförakväve. Gödslingseffekten, speciellt av fosfor, är rätt långvarig, åtminstone15-16 år.Fosforbrist leder för båda trädslagen till krokiga toppskott och kortare barrän normalt. Vid kaliumbrist får tall gula barrspetsar och gran gulaktiga fjolårsskott.Från såväl produktionssynpunkt som för att minska eventuell negativ miljöpåverkanär det angeläget att ge fosfor i en svårlöslig form, t ex som finmaldapatit. Gödslingseffekten blir då mer långvarig än med t ex superfosfat,samtidigt som utlakningen av fosfor, med en betydande gödslingseffekt påvatten, blir mindre. Tyvärr är det svårt att få tag på apatit i Sverige idag varförman får falla tillbaka på PK-gödsel som innehåller superfosfat.Ett lämpligt näringstillskott på torvmark består av ca 40 kg P per ha, 80 kgK per hektar och på svaga marker 100 kg N per hektar. 139 140 141 På torvmarkersom fått PK-gödsel är den relativt svårlösliga fosforn ofta mer långtidsverkandeär kaliumet. Det är därför risk för kaliumbrist redan ca 10 år efterden första gödslingen, speciellt på tjock torv. Detta gör att man noggrantmåste följa tillväxten på de gödslade arealerna.Merproduktionen som ett resultat av PK-gödsling, utöver dikningseffekten,kan som ett genomsnitt bedömas till ca 2 m 3 sk per hektar och år för debättre vegetationstyperna (lågört- och fräken-högstarrtyper) och ca 3 m 3 skper hektar och år för de sämre typerna (bärris- och lågstarrtyper) 142 (se äventabell PR8).138Jacobsson S, F Pettersson, L Högbom & U Sikström. 2005. Skogsgödsling – en handledningfrån Skogforsk. Skogforsk.139Skogsproduktion på våtmark. 1980. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Redogörelse Nr3-1980.140Paavilainen E & J Päivänen. 1995. Peatland forestry, ecology and principles. EcologicalStudies 111. Springer Verlag, Berlin.141Anon. 1990. Näringsämnen i torvmarksskogar. Broschyr, Kemira. 16 s.142Holmen H. 1980. Produktionsförutsättningar, klassificering och arealtillgång. I:Skogsproduktion på torvmark. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Redogörelse Nr 3-1980.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 57