PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Askgödsling på dikade torvmarkerTorvmarker är ofta fattiga på mineralnäringsämnen, som fosfor ochkalium, medan de kan vara rika på kväve, som normalt är tillväxtbegränsandepå mineraljordar. I aska från ved finns många av de mineralnäringsämnensom det finns liten tillgång på i torvmarker och som trädbehöver. Däremot saknar askan kväve.Asktillförsel på torvmark är alltså ofta tillväxtbefrämjande. Trots att det iSverige finns stora mängder lämplig aska förekommer det sällan att man askgödslartorvmarker. Tillväxten efter askgödsling på torvmarker påverkas avflera faktorer:• Klimatet. Ju gynnsammare klimatet är desto starkare blir reaktionen påen askgödsling. 144• Växtplatsens dränering. Trädens rötter får inte hämmas i sitt upptag avsyre och näring av för mycket vatten. Tillväxteffekten av askgödsling,och även annan gödsling, blir större på dikade än på odikade torvmarker.• Torvdjupet. Tillväxteffekten av askgödsling blir mindre på grunda torvmarkerän på djupa. Orsaken är troligen att trädens rötter når ner till mineraljordenoch dess näringsämnen på tunn torv.• Torvens kvävehalt. Torvens kvävehalt är viktig eftersom aska saknarkväve. För att tillväxten efter askgödsling ska bli tillfredsställande börtorvens kvävehalt vara minst 1 %. 145 Resultat antyder att den relativa tillväxteffektenblir större på näringsfattiga torvmarker än på näringsrika. 146De allra näringsfattigaste torvmarkerna kräver ofta även kvävetillförselför att tillväxten ska bli acceptabel.• Beståndets utvecklingsgrad. Med ökande trädstorlek ökar trädens näringsbehovoch gödslingsreaktionen blir tydligare. 147 Till en viss gränstycks gälla att ju bättre tillväxten är före gödsling, desto större blir tillväxthöjningenefter gödsling. Undantaget är de allra näringsrikaste torvmarkernadär näringsbrist inte är avgörande för tillväxten.144Hånell B. 2004. Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordari Sverige. Värmeforsk, Stockholm.145Silfverberg K & O Huikari. 1985. Tukhalannoitus metsäjitetuilla turvemailla (Wood ashfertilization on drained peatlands). Folia Forestalia 633, 25 s.146Holmen H. 1985. Torvaska som gödselmedel i skogsbruket. Statens energiverk,Stockholm, Rapport FBA85/14.147Paavilainen E & J Päivänen. 1995. Peatland forestry, ecology and principles. EcologicalStudies 111. Springer Verlag, Berlin.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 59