Skolad eller spolad? - RBU

också andra saker som svårigheter att återberätta vadhon gjort eller se sammanhang. Koncentrationen varlättstörd. Finmotoriken inte så utvecklad och hon varspråkligt försenad i sitt uttal.Resultatet visade att My var ojämn men inom normalspannet.Det blev aldrig tal om särskola. Habiliteringensom utfört testet ville lyfta fram allt positivt.– Det var självklart för dem att hon skulle gå i vanligklass med stöd, berättar Annelie. Stödet skulle vara enassistent som vägleder My och lär ut verktyg så att honlär sig komma förbi sina svårigheter.– Skolan har inte samma syn. De tycker att de harså stor erfarenhet av barn med olika neuropsykiatriskaproblem att läraren anser att hon kan upptäcka Mysbehov av stöd. Och både rektorn och läraren menar attdet nu i sexårsverksamheten är viktigast att hon fårkänna sig som alla andra och bli en del av klassen.Annelie känner sig kluven mellan de två synsätten.Det kommer att finnas en elevassistent i förskoleklassen,men inte alla timmar som My är där. My kommeratt få hjälp på toalett och raster men kan inte garanterasspeciell uppmärksamhet för eventuella inlärningssvårigheter.Annelie framhåller att rektorn och läraren menarväl, men hon tycker också att hon, som så ofta tidigare,får berätta om allt som är speciellt för My utan att mötasav förståelse. Oron handlar bland annat om att Myinte blir uppfångad och får stöd i inlärningen när honbehöver det, att hon inte kan arbeta om det är stökigtomkring henne. Hur ska det gå med gymnastiken ochMys delaktighet i klassgemenskapen?– Men jag måste välja att tro på rektorn som försäkraratt den här lösningen är bäst och fungerar det intefår vi ta en diskussion igen.– Under de sex år som gått sedan My föddes har jaglärt mig att backa på mina krav. När man fått höra ettantal gånger att något inte går eller det saknas pengarsväljer man till slut. Mitt främsta intresse är Mys, meninsisterar jag känner jag att det vänds emot mig. Jagblir ofta upprörd och förvånad över oförståelsen. Vikommer med våra argument som vi tycker är sakliga.Då kommer de med sina ekonomiska begränsningar.Jag blir rädd för att insistera för att jag tror att det kanslå tillbaka på oss.Rörelsehinder och lärandeRörelsehinder är ett samlingsbegrepp för olika diagnoserdär begränsad motorisk förmåga ingår. Orsaken kanvara en skada eller sjukdom, som är medfödd eller haruppkommit senare. Att ha rörelsehinder kan påverkaförflyttning, kommunikation, grov- och finmotorik, perceptionoch andra funktioner. Elever med rörelsehinderhar ibland inte förmåga eller begränsad förmåga till egettal och grov- och/eller finmotorik kan vara påverkad.Perceptionssvårigheter kan göra att barnet har svårt atttolka sin omvärld, orientera sig, ta till sig instruktionermed mera. Även syn och hörseln kan vara påverkade.För den som har ett rörelsehinder går mycket energi åttill annat än lärande. Många har behov av alternativaverktyg i lärandet till exempel dator som skrivhjälpmedeloch/eller någon form av kommunikationshjälpmedel.Elever med rörelsehinder kan också behöva mer tid föratt utföra uppgifter och svara på uppgifter.För att mottagandet i förskola och skola ska bli så brasom möjligt behöver verksamheten starta med planeringentidigt. Det är viktigt att personalen får extra tid förplanering och samarbete med andra inblandade såsomelevhälsa, resursteam och habilitering. Barn och elevermed rörelsehinder är ofta i behov av att uppgifter ochmaterial anpassas. (www.spsm.se)16