Skolad eller spolad? - RBU

– Vi tittade på andra skolor men där skulle inte Stina fåden stimulans hon behöver. Och hon behöver triggasigång och bli mer aktiv, det hade hon inte fått om vi valten annan skolform.Stina har hjälp av en elevassistent, som får hugga inär tillgängligheten brister. Monica skulle gärna se attdet inte var så, själv väljer hon också att hjälpa till merän hon skulle behöva om inte hindren fanns.– Tyvärr tar jag på mig för mycket istället för attkräva av skolan att anpassa miljön. Men ibland är detlättare att rycka in själv än att ställa krav.Var tredje förälder till barnmed rörelsehinder uppger attden fysiska tillgängligheten ärbristande i barnets skola.Dörröppnare saknas oftaNästan hälften av grundskolorna och fyra av tio gymnasieskoloruppger att de skulle behöva installera antingenhandikapptoalett eller hiss eller både och, för att blitillgängliga för rullstolsburna personer. En något störreandel fristående skolor redovisar brister i rullstolstillgänglighet.Att det saknas automatiska dörröppnare ärvanligast. Granskningen på plats visar att de dörröppnaresom finns kan vara placerade för långt in i hörneller på annat sätt svåra att nå för rullstolsburna. Bristernakan alltså vara ännu mer vittgående. Sex av tiogrundskolor har basala förutsättningar för att bedrivaklassrumsundervisning för rullstolsburna elever. Rullstolstillgänglighetenär sämre i lokaler för praktiska ämnenoch i lokaler för yrkesinriktade program. Avståndettill idrottssalen är över 500 meter i var fjärde gymnasieskola,vilket kan vara en försvårande omständighet förelever med rörelsehinder eller nedsatt syn. Omarkeradenivåskillnader är en av de mest rapporterade bristerna,vilket har betydelse för personer med nedsatt syn. Enkätenvisar också att ungefär var tredje skola saknarutrymningsplan som innefattar rullstolsburna. (Tillgänglighettill skolors lokaler och valfrihet för elever medfunktionsnedsättning, Skolverket 2008)31