UPPSÄGNING OCH SJUKDOM - inom tysk och svensk ... - Juridicum

AD 1993 nr 42Två elmontörer som hade varit sjukskrivna i cirka ett år pga. arbetsskador sades upp. Denene hade förslitningsskador i axel och nacke som medförde att han inte kunde utföraarbetsuppgifter ovanför ögonhöjd. Den andre hade så kallade ”vita fingrar” och kundeinte arbeta vid kyla eller med vibrerande verktyg. Arbetsskadorna var konstanta och detbedömdes att medicinska åtgärder inte skulle möjliggöra för montörerna att utföra sinavanliga arbetsuppgifter. Även tekniska hjälpmedel skulle inte ha kunnat lösa problemen.Eftersom det var fråga om ett litet arbetsställe med fem arbetstagare skulle det leda tillstora praktiska problem om bolaget skulle ha tvingats omorganisera arbetet så att de bådabefriats från vissa arbetsmoment. Bolaget hade heller inte varit skyldigt att utöka sinverksamhet med uppgifter som arbetstagarna skulle kunna ha utfört. En ytterligare fråga imålet gällde om uppsägning kunde ske trots att montörerna var föremål förrehabiliteringsåtgärder samt uppbar sjukpenning. Enligt AD:s bedömning hade det viduppsägningstillfället stått klart att de inte skulle kunna återgå till sina tidigarearbetsuppgifter hos arbetsgivaren varför dennes rehabiliteringsansvar hade upphört. Detförelåg således saklig grund för uppsägning.AD 2001 nr 92En fastighetsskötare som led av astma och allergi var oförmögen att utföra städarbete somomfattade ungefär en tiondel av arbetstiden i hans kombitjänst. Arbetsgivaren ville få tillstånd en teknisk lösning på problemet (t.ex. genom skyddsutrustning). Den fackligaorganisationen däremot förordade i stället en omorganisation, allt städarbete skulleutföras av de övriga fastighetsskötarna. Då enighet inte kunde uppnås sadesfastighetsskötaren upp. AD konstaterade att det var en liten arbetsplats med enbart femfastighetsskötare, där möjligheterna till organisatoriska förändringar resp. omfördelningav arbetsuppgifter är begränsade. Eftersom omfattningen av städarbetet bedömdes sommycket liten fanns inte några beaktansvärda hinder mot att pröva en organisatorisklösning. Arbetsgivaren hade således inte utrett möjligheterna till fortsatt sysselsättning avarbetstagaren och uppsägningen saknade saklig grund.AD 2007 nr 12Avgörandet gällde en brevsorterare hos posten som under cirka tre års tid saknadearbetsförmåga för sitt arbete. Hon led av fysiska besvär i underarmar och handledersåsom värk som ökar vid belastning, samt svaghet och domningar. Enligt AD:sbedömning saknade hon varaktigt arbetsförmåga för arbete som brevsorterare pga.sjukdomen. Att sorterarens besvär efter uppsägningen hade minskad föranledde intenågon annan bedömning. Eventuellt skulle hon dock ha kunnat klara av vissa lättaremoment som ingick i tjänsten. Arbetsgivaren hade infört ett system för arbetsrotation därupp till 6 olika arbetsuppgifter ingår. Personalen växlar arbetsuppgifter efter två timmar42