Cykling nr 3 2018

Cykelfrämjandets medlemstidning till dig 

som stödjer cykling. Nummer 3, 2018 

BUTIKER 

SOM LYFTER 

CYKLING 

BILFRITT I BOGOTÁ 

UPPSALA ÄR ÅRETS CYKELSTAD 

DEN STORA CYKELFESTEN I UMEÅ 

Den vidunderliga 

höstcyklingen 

MÅNGA ANLEDNINGAR ATT INTE STÄLLA UNDAN CYKELN

5

INNEHÅLL 

NUMMER 3, 2018 

KRÖNIKA Ordföranden har ordet 4 

8 CYKELUTSTÄLLNING 

Cykelns 

läkande kraft 

NYHETER Nytt i cykelvärlden 6 

PRYLNYTT 12 

UPPSALA Årets cykelkommun 12 

UMEÅ Den stora cykelfesten 16 

HÖSTCYKLING 18 

BOGOTÁ Den bilfria staden 24 

BUTIKER Som lyfter cykling 28 

MEDLEMMEN Eric Zinn 32 

KULTUR Cykelinspiration i ny bok 34 

KRETSEN Östergötland 36 

KRÖNIKAN Av Elin Dunås 40 

KALENDARIUM Cykla med oss 41 

18 

HÖSTCYKLING 

10 

PRYLNYHETER 

32 

MEDLEMMEN 

FOTO: KATJA FËDOROVA 

Trots att cykeln är en förbluffande 

enkel konstruktion rymmer den 

krafter som få andra tingestar besitter. 

Den tycks ha en närmast magisk 

förmåga att hela människor. 

Den kan förvisso inte laga brutna 

ben, men väl brustna hjärtan och 

kantstötta självbilder. Jag inser 

förstås att det inte alls handlar om 

magi, utan att allt som cykeln förmår 

åstadkomma går att förklara 

med vetenskap. Jag inser också att 

det naturligtvis inte är själva cykeln 

som skapar resultaten, utan cyklisten. 

Människan som sitter på sadeln 

och trampar sig tillbaka till det glada, 

hoppfulla, vibrerande livet – som 

allt för många då och då riskerar att 

tappa kontakten med. 

Motion som botemedel mot 

nedstämdhet och depression är 

dokumenterat effektiv. Men jag tror 

att motion med hjälp av cykel är en 

dubbelt framgångsrik metod. Den 

får inte bara fart på hjärta, muskler, 

lunga och leder. Den ger också något 

mer. En känsla av oberoende, frihet 

och kontroll. Kontroll såväl över det 

egna livet i stort som över situationen 

i varje ögonblick. 

Det är kanske inga nyheter för 

dig som är medlem i Cykelfrämjandet. 

Men det är värt att påminna om, 

och värt att berätta om för vänner 

och bekanta som ännu inte upptäckt 

cykelns läkande kraft. Särskilt nu när 

hösten gör entré och värmen lämnar 

oss, samtidigt som de ljusa dagarna 

blir allt kortare. 

CHEFREDAKTÖR 

HENRIK RÅDMARK 

Cykling nummer 3, 2018 3

KRÖNIKA 

”Inför kommande mandatperiod ska vi med ännu större skärpa än 

tidigare rikta fokus mot de åtgärder som är avgörande för att öka 

cyklingens attraktivitet och säkerhet.” 

det har varit en unik sommar. 

Fler än någonsin har upptäckt cykeln, 

både tack vare det fina vädret och 

regeringens elcykelpremie. Visst är 

det en fröjd att susa fram på cykeln i 

den ljumma sommarluften med den 

berusande känslan hos en nyförälskad. 

Och även om cykelbanan är 

krokig och gropig känns färden lätt 

som en dans. 

Vårt mål är att sommarens alla nya 

cyklister ska bibehålla sin förälskelse. 

I cykelstäder som lyckats med 

sin planering håller cyklandet i sig 

även efter sommaren, oavsett väder 

och vind. I Köpenhamn fortsätter 80 

procent av cyklisterna trots kyla och 

nederbörd och cykelbanorna är fulla 

året runt. 

Men hur mycket vi än jobbar 

med att främja cykling är de mest 

avgörande faktorerna utom vår 

kontroll. Här vilar ett stort ansvar 

på kommuner och Trafikverket, och 

inte minst måste regelverket kring 

cykelplanering uppdateras. Visste 

du till exempel att en cykelbana i 

väglagen inte är definierad som väg 

utan som ett tillbehör till väg? Därför 

kan Trafikverket bara bygga cykelvägar 

i direkt anslutning till de statliga 

bilvägarna och inte friliggande, där 

de kanske bäst lämpar sig. Och visste 

du att mindre än 1 procent av de 700 

miljarder i den nationella transportplanen 

fram till år 2029 är öronmärkt 

till cykel? 

Inför kommande mandatperiod 

ska vi med ännu större skärpa än tidigare 

rikta fokus mot de åtgärder som 

är avgörande för att öka cyklingens 

attraktivitet och säkerhet. 

RIKSORDFÖRANDE 

LARS STRÖMGREN 

TIDNING 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver 

om cykling och föreningen arbetar för det 

cykelvänliga samhället. 

Nästa nummer ges ut 26 november. 

redaktion@cykelframjandet.se 

Chefredaktör: Henrik Rådmark, 

chefredaktor@cykelframjandet.se 

Ansvarig utgivare: Lars Strömgren 

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin 

CYKEL 

•• 

FRAMJANDET 

STYRELSE 

Lars Strömgren, Stockholm 

Arijana Marjanovic, Stockholm 

Göran Smith, Göteborg 

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm 

Kent Larsson, Alingsås 

Jöran Fagerlund, Göteborg 

Gustaf Lindqvist, Sundsvall 

Vera Chudnikova, Malmö 

Allan Hedlund, Malmö 

Carl Målberg, Västerås 

styrelsen@cykelframjandet.se 

MEDLEMSKAP 

Huvudmedlem 275 kronor 

Familjemedlem 75 kronor 

Ungdom & student 100 kronor 

www.cykelframjandet.se 

KANSLI 

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset 

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm 

08-121 513 31 

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00 

fredag 08.30–10.45 

info@cykelframjandet.se 

ANNONSER 

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50 

svenska.huvudmedia@telia.com 

TRYCK 

Trydells tryckeri, 

ISSN 0280-3038 

Tidningen är miljömärkt och 

distributionen klimatekonomisk. 

Cykling går även att läsa online.

Vill du starta 

cykelkurser 

på din ort?! 

SISTA CHANSEN TILL UTÖKAT KRETSBIDRAG 

SÖK INNAN ÅRSKIFTET 

Som medlem kan du genom din krets söka pengar för att starta cykelkurser. Cykelkurser skänker inte bara frihet och självkänsla 

till deltagaren det bidrar till integration, jämställdhet, hållbarhet och bättre hälsa. Därför tycker vi att alla borde få chansen att 

ordna cykelkurser för ett bättre cykelsverige! 

Hör av dig till oss så får du veta mer: frihetpacykel@cykelframjandet.se 

Frihet på cykel stöds av Svenskt Friluftsliv, Trafikverket och Svenska Postkodstiftelsen.

NYHETER 

Gekko fx HP Velotechnik 

Cykelglädje 

på tre hjul 

specialcyklar 

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35 

www.jary.se • 0709-70 60 46 

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton 

Cykla med 

oss i Europa 

www.francetours.se 

#dinresadinupplevelse 

6 Cykling nummer 3, 2018

NYHETER 

Cykelutställ 

ning 

i Mölndal 

Den 13 oktober öppnar utställningen 

Cyklar på Mölndals stadsmuseum. 

”Två hjul, ett styre, två trampor och en 

sadel – tänk att en så enkel konstruktion 

kan ge en sådan känsla av glädje, fart och 

frihet! Visste du att den moderna cykelns 

föregångare uppfanns för ganska exakt 

200 år sedan? Idag är den ett av våra mest 

populära transportmedel. Bara i Sverige 

säljs 600 000 nya cyklar per år.” 

Så lockar Mölndals stadsmuseum i ett 

pressmeddelande till utställningen Cyklar 

som pågår mellan den 13 oktober och den 

8 september. 

Utställningen visar många unika cyklar 

– allt från 1800-talets höghjuling till 

en landsvägsracer i kolfiber. Möt cykeln 

som vardagens transportmedel, som samhällsnytta 

och som idrott. Utställningen 

gör nedslag i bland annat Vätternrundan, 

velodrom, BMX, Tour de France och 

mountainbikecykling. 

Enligt projektledare Birgitta Martinius 

kan besökarna följa med på cykelsemester, 

träffa en jorden-runt-cyklist och stiga in i 

en cykelverkstad. Och psykologiforskare 

berättar om vägvreden mellan cyklister, 

fotgängare och bilister. 

– Vi väcker även frågor kring cykelns 

betydelse för samhället, miljön – och 

för dig som individ. Det är en lustfylld 

utställning med mycket att upptäcka för 

hela familjen, säger hon. 

Cykel-SM i Mölndals Kråka 1956. 


NYHETER 

HOLLÄNDSK STAD 

BETALAR CYKLISTER 

Få betalt för att cykla? I holländska Tilburg är det 

snart verklighet. För att förmå ännu fler att välja 

cykeln ska invånare i staden få upp till två kronor 

per cyklad kilometer. Det berättar stadens trafikoch 

transportkoordinator Ronald Soemers i en 

artikel i den danska tidningen Ingeniøren. 

Genom att ge cyklister ett ekonomiskt incitament 

hoppas man kunna bli världens bästa cykelregion 

år 2020. Utmaningen i att få fler att välja 

cykeln, förklarar Ronald Soemers, är att förutsättningarna 

för cykling redan är så bra och cykling 

redan så djupt rotad i kulturen. Därför räcker det 

inte längre att förbättra infrastruktur och driva 

informationskampanjer. 

En app ska stå för rapporteringen av antal cyklade 

kilometer. Den ska också samla in övrig trafikinformation 

som kan hjälpa staden att optimera 

infrastrukturen ur ett cykelperspektiv. 

TRAFIKANTVECKAN – 

FÖR MER VARIERAT RESANDE 

Mellan den 16 och 22 september pågår Europeiska 

Trafikantveckan, (European Mobility 

Week). Den är ett europeiskt initiativ som 

syftar till att underlätta och uppmuntra till 

hållbara resor och transporter. 

Årets omgång av Trafikantveckan har temat Mobilitet 

på många sätt och det övergripande målet är att 

få människor att reflektera mer över sitt resande 

och hur man reser. 

Varje deltagande kommun utformar sina egna 

aktiviteter. Det kan exempelvis handla om kollektivtrafik, 

gång och cykel, men också resfria möten, 

samåkning, bilpooler, sparsam körning och trafikplanering 

för attraktiva tätorter. 

I år är i skrivande stund över 30 svenska kommuner 

anmälda. Förra året deltog 65 kommuner 

under veckan, som totalt lockade över 2500 europeiska 

städer. 

Trafikverket har samordningsansvaret för Trafikantveckan. 

De tar fram underlag och förmedlar 

information till de kommuner och andra aktörer 

som vill medverka. 

Läs mer: www.mobilityweek.eu 

Cykelfrämjandet 

om lagändringen 

som släpper fram 

cyklister 

Sedan den första augusti får cyklister använda bilvägen istället 

för intilliggande cykelbana. Detta efter en förändring i trafikförordningen. 

Cykelfrämjandet välkomnar lagändringen och 

representanter för cykelsverige har under sommaren kommenterat 

nyheten flitigt i såväl lokal massmedia som rikstäckande 

massmedia. 

– Det kommer att underlätta för cyklister där infrastrukturen 

år dålig, som på Linnégatan, sa Karl Zander, vice ordförande i 

Cykefrämjandets Göteborgskrets, till Göteborgsposten. 

Svensk Cyklings vd Klas Elm ställdes mot skådespelaren Stefan 

Sauk om frågan i Sveriges Radios Studio Ett. Stefan Sauk kritiserade 

förslaget svepande och kallade det ”huvudlöst”. Klas Elm 

bemötte kritiken med välunderbyggda argument. 

Till skånska Lokaltidningen kommenterar Cykelfrämjandets 

ordförande Lars Strömgren förändringen så här: 

– Även om lagen är ett steg i rätt riktning, så får vi inte glömma 

bort att cykelvägnätet på många ställen runt om i Sverige är 

dåligt underhållet. Infrastrukturen för cyklisterna måste bli 

bättre. Det kommer alltid att finnas de som föredrar cykelbanan. 

Det måste byggas fler säkra och attraktiva cykelbanor. 


NYHETER 

Premiär för 

gotländskt gruslopp 

FOTO: LOVISA MOBERG 

Den 15 september går startskottet för grusvägsloppet Gotland 

Gravel. Loppet är ett alldeles nytt arrangemang som Ring murens 

cykelklubb och cykelbutiken Bikeoholic står bakom. 

– Jag har velat arrangera ett lopp länge, men kände att ett 

traditionellt landsvägslopp på asfalt inte skulle vara särskilt 

intressant. Dels för att det redan finns så många sådana, dels 

för att ett gruslopp passar vår inriktning bättre, säger Jonas 

Moberg som driver Bikeoholic. 

Loppet är 64 kilometer långt, men eftersom det går på grusvägar 

kommer det att kännas som ett dubbelt så långt asfaltslopp. 

– Jag har kört banan och var 10-milatrött efter fyra mil, säger 

Jonas och skrattar. 

Är loppet ett sätt att sälja fler så kallade gravelbikes? 

– Haha, nej det är en annan fin poäng med gruslopp, att det går 

utmärkt att köra med mountainbike också. På så sätt får fler 

chansen att delta. 

Att ett gruslopp ”passar Bikeoholics inriktning bättre än ett 

landsvägslopp”, som Jonas säger, har att göra med att han gillar 

både snabba cyklar och naturupplevelser. Att kombinera de två 

blir allt mer populärt även hos andra cyklister, märker han. 

– Tack vare nya typer av väskor som går att hänga på en racercykel 

kan du få med dig tillräckligt med packning för cykelturer över 

flera dagar och kan uppleva cykling på ett nytt sätt, tror Jonas. 

… och för ett i Dalsland 

Nästa år kan du testa din uthållighet på grusväg även i Dalsland. Då arrangerar 

nämligen Camp Dalsland ett 16 mil långt gruslopp. 

Dalsland har fantastiska grusvägar som ofta går längs vackra sjösystem. 

De är dessutom lågt trafikerade med utmanande höjdskillnader och därför 

perfekta för gravel bikes. Det hävdar arrangören av ett kommande grusvägslopp, 

Camp Dalsland. 

– Vi har ett stort nät av vackra och välpreparerade grusvägar som egentligen 

används alldeles för lite, säger Per Johnler, ordförande och verksamhetsansvarig 

för Camp Dalsland. 

Loppet kommer att köras i juni 2019 och deltagarantalet är maximerat 

till 500. Den preliminära bansträckningen är cirka 16 mil med start och mål 

i Bengtsfors. 

– Banan blir utmanande och vi hoppas att både inbitna MTB- och racerentusiaster 

kommer och testa denna nya disciplin inom cykelsporten, säger Per 

Johnler. 

FOTO: LOVISA MOBERG 


PRYLNYTT 

Thules nya 

vätskeryggsäckar 

håller dig om ryggen 

Under Eurobike 2018 i Tyskland lanserade Thule en serie vätskeryggsäckar. De 

kallas Thule Rail och finns i storlekarna fyra, åtta och tolv liter. Till skillnad från 

de tidigare Vital-modellerna har de här säckarna även inbyggda ryggskydd, för de 

vildaste skogstrollen. 

www.thule.se 

Ta en större 

hund på släp 

Med Croozers nya vagn Dog XL kan även stora pälsklingar följa med 

på cykelturen. Vagnen har en innerhöjd på 77 centimeter och klarar 

35 kilos last. En särskilt smart detalj är att insteget för hunden är 

lågt – bara 14 centimeter ovan marken. 

www.croozer.com 

Elracer från 

Cannondale 

När snabbt inte är tillräckligt snabbt, när uppförsmoten 

motar lusten och när det konventionella 

inte kittlar tillträckligt har Cannondale 

ett förslag: Synapse Neo 1. Det 

är en landsvägscykel kryddad med en 

elmotor från Bosch. Ramen är av 

aluminium, men hjul och sadelstolpe 

av kolfiber. Utrustningen 

i övrigt håller toppklass och med 

tanke på vad ”vanliga” elcyklar 

kostar är faktiskt inte priset 

på 6 000 Euro särskilt svårt att 

smälta. 

www.cannondale.com 


PRYLNYTT 

Ortlieb – 

väska för elcyklar 

Elcyklar är underbara när de rullar med välfyllt batteri. Fast just 

batteriet är också en av dess stora nackdelar. Eftersom det är dyrt 

lämnar du det ogärna på den parkerade cykeln. Men hur bära 

med sig den tunga, otympliga tingesten? Ortlieb hävdar att de 

har lösningen: en särskild cykelväska med ett vadderat fack för 

just ett elcykelbatteri. Väskan är på sedvanligt Ortlieb-manér 

synnerligen robust och vattentät. 

Shimano vässar 

klassledare 

När Shimano utvecklar elcykel-systemet E8000 (för mountainbikecyklar) 

och E6000 (för stads- och hybridcyklar) handlar nyheterna om enklare 

hantering, högre prestanda och ett nättare format. De nya modellerna 

heter E7000 respektive E6100. 

Formatet hos båda motorerna har krympts, något som märks 

särskilt hos E6100 där nu avståndet mellan vevarmarna – det så 

kallade Q-värdet – motsvarar det hos en cykel utan elmotor. 

E7000 har nya, större knappar för val av växel respektive assistansnivå 

och en mindre display. E6100 har en något större variant, 

men båda systemen känns flera snäpp modernare än föregångarna. 

De torde också fungera bättre och kanske även stärka cykelkänslan, 

som så lätt kan gå förlorad med blaffiga kontrollenheter, pilliga 

knappar och surrande motorer. 

Låsningsfria bromsar – 

snart på en cykel nära dig 

Effektiva bromsar kan förvisso rädda liv. Men de riskerar också att skada cyklisten. 

Med ett låst hjul kan cykeln gå omkull eller rentav skicka cyklisten över styret 

i en minst sagt obehaglig volt. Därför har tyska Brake Force One utvecklat 

ett så kallat ABS-system för cykelbromsar. ABS har funnits länge hos bilar 

och innebär att bromskraften minskas så fort hjulet låser sig, så att det 

åter kan börja rulla och ge cyklisten en chans att bibehålla kontrollen. 

Systemet ansluts till ett befintligt bromssystem och väntas bli 

särskilt populärt på elcyklar, där den nödvändiga elförsörjningen 

är enkel att ordna. 

www.brakeforceone.de 


UPPSALA 

Ellinor Wik, trafikplanerare 

och cykelstrateg och Maria 

Gardfjell, kommunalråd (MP). 

Så blev Uppsala årets cykelkommun 

Efter ett målmedvetet arbete tog Uppsala i år första platsen 

i Cykelfrämjandets Kommun velometer. Det innebär att 

ingen annan kommun gör ett bättre jobb när det gäller att 

öka cyklingen. TEXT: HENRIK RÅDMARK FOTO: JIM PETER 

avet av cyklar framför centralstationen 

vittnar om att Uppsala är en stad 

där många cyklar. Skälen är flera, men 

två av de viktigaste torde vara att en 

ansenlig andel av befolkningen består av studenter 

med begränsad ekonomi, och att stadens storlek 

och dess (i huvudsak) platta topografi göra att det 

mesta utan problem nås med cykel. 

Men är Uppsala en cykelstad? Alltså en stad där 

infrastruktur utvecklas med cykeln i första rummet. 

Kommunalrådet Maria Gardfjell (MP) hävdar 

det med bestämdhet. Och enligt Cykelfrämjandets 

senaste undersökning av hur Sveriges kommuner 

arbetar för ökad cykling, Kommunvelometern, har 

hon tveklöst fog för sitt påstående. Faktum är att 

Uppsala är den kommun som bättre än alla andra 

driver utvecklingen för att fler ska börja cykla. 

– Vi har arbetat under hela vår mandatperiod, 

systematiskt och målmedvetet. Inte bara för att 

få fler att cykla idag, utan för att få till en beständig 

förändring av hur folk förflyttar sig, förklarar 

Maria Gardfjell. 


UPPSALA 

57 PUNKTER FÖR ÖKAD CYKLING 

När de rödgröna tog makten efter förra valet sjösattes 

projektet som skulle kunna ha fått namnet 

”Gör Uppsala till Sveriges bästa cykelstad idag och 

i framtiden”. Ett program bestående av 57 punkter 

formades och sedan dess har man arbetat för att 

bocka av punkterna en efter en. 

– Fast vi arbetar på många fronter samtidigt och 

väldigt strukturerat, inom tre kategorier: Cykelsäkerhet, 

framkomlighet och cykelkultur, berättar 

Maria Gardfjell 

Hon och Ellinor Wik, trafikplanerare och cykelstrateg, 

tar oss med på en virtuell cykeltur genom 

staden, för att visa förändringar som genomförts. 

FYRA FILER BLEV TVÅ 

Parkeringshusets exakta utformning och innehåll 

är ännu inte klara. Men Maria Gardfjell säger att 

det bland annat ska finnas låsbara skåp och möjligheter 

att ladda batterier. Inte heller kostnaden 

för en parkeringsplats, eller hur man ska ta betalt, 

är bestämt. 

När vi kommer fram till Strandbodgatan 

blickar vi ut över en tvåfilig bilväg med en bred 

cykelbana på ena sidan och en rejält tilltagen gångoch 

cykelbana på den andra. Tidigare gick här fyra 

bilkörfält. Två av dessa har alltså gjorts om för 

att skapa bättre förutsättningar för cyklister och 

gående. 

Fast först understryker hon att något så enkelt som 

cykelpumpar faktiskt har en dokumenterat positiv 

effekt på cyklandet i staden. De har placerat ut 

flera sådana på ”strategiska ställen”, det vill säga 

vid stråk där många cyklister passerar. 

– Vi har också tänkt särskilt på att placera pumpar 

där många barn cyklar. Tidigare har man inte 

tänkt så mycket på barnens cykling vid den här 

typen av åtgärder. Det måste vi och andra jobba 

mer med, slår Maria Gardfjell fast. 

Det första stoppet på vår virtuella rundtur är 

centralstationen. Där står snart ett parkeringshus 

för cyklar klart, med plats för över 1 200 

cyklar. Idén om ett sådant har funnits länge, 

åtminstone sedan det nya resecentrum byggdes 

i början av 2000-talet. Men bygget har skjutits 

upp i flera omgångar. Till våren 2019 ska det nu 

stå klart. 

– Vi kommer också se till att det finns möjlighet 

att parkera specialcyklar där, som lastcyklar och 

trehjuliga cyklar, berättar Maria Gardfjell. 

– Det är ett hett stråk ner mot resecentrum, 

konstaterar Ellinor Wik – och tillägger att man 

även skapat en växtzon där vatten samlas upp vid 

kraftiga regn, och tas om hand på ett naturligt sätt. 

Vattnet renas genom ett slags kolfilter innan det 

rinner ut i Fyrisån. 

– Vi tar emot många besökare från hela världen 

som kommer för att titta på den här lösningen. Det 

här kommer att bli en förebild för andra, tror Maria 

Gardfjell. 

På vår väg söderut stannar vi till vid cykelvårdsstationen 

i Stadsträdgården. Det är en 

mycket enkel historia som ger stadens cyklister 

möjlighet att spola rent sin cykel med hjälp av en 

högtryckstvätt. Det finns även möjlighet att torka 

cykeln efteråt. Cykelvårdsstationen är ”extremt 

populär bland MTB-cyklister”, säger Ellinor Wik. 

Men även vardagscyklister använder den flitigt. 

Självfallet tas avloppsvattnet om hand på ett miljömässigt 

korrekt sätt, med rening innan det släpps 

ut i avloppsnätet. 


UPPSALA 

Den vackra Fyrisån skapar förvisso mycket av 

den fridfulla karaktär som präglar Uppsala. Men 

den innebär också hinder. Därför har Uppsala 

precis byggt en ny bro som underlättar för dem 

som kommer västerifrån och ska ner till de centrala 

delarna av staden. Den blir också en bra koppling 

från de nya stadsdelarna Ulleråker och Rosendal, 

påpekar Ellinor Wik. 

– Bron har byggts delvis med hjälp av stadsmiljöpengar 

och i samarbete med markägaren SLU. 

15 KILOMETER SNABBCYKELLEDER 

Den nya bron, som invigdes så sent som den fjärde 

september, förbättrar givetvis framkomligheten 

oerhört för dem som bor på ”fel” sida om ån. En 

annan åtgärd som ska öka framkomligheten är 

snabbcykelvägar, breda vägar med cykelöverfarter 

där bilvägar korsas. 

– Uppe på åsen har vi byggt en sådan snabbcykelled. 

Den är inte bara bredare och därmed enklare 

och säkrare att cykla snabbt på. Vi prioriterar den 

också särskilt i fråga om underhåll och snöröjning. 

Totalt finns cirka 15 kilometer snabbcykelleder 

i Uppsala, fördelat på fyra stråk. Tack vare snöröjning 

med hjälp av sopsaltning har mängden 

cyklister ökat drastiskt, enligt Maria Gardfjell. 

Tillbaka inne i de centrala delarna av Uppsala 

pekar hon på flera gator där cyklar får köra på gator 

som är enkelriktade för motorfordon. Genom att ta 

bort bilparkeringar på ena sidan har man kunnat 

etablera målade cykelfält där istället. Den övergripande 

strategin är att bygga bilparkeringsgarage 

i utkanten av stadsdelar och centrum, för att på så 

sätt kunna ta bort p-platser i gatumiljön. 

– Alla p-platser kan inte avvecklas, men vi måste 

driva ett arbete som utvecklar gatumiljön till förmån 

för ett levande stadsliv. Det är ett långsiktigt 

arbete. 

Långt ifrån allt cykelarbete i Uppsala handlar om 

framkomlighet och infrastruktur. Ett område som 

Maria Gardfjell och Ellinor Wik är särskilt stolta 

över är trafiksäkerhet. Där har Uppsala använt lite 

okonventionella metoder, bland annat teknik som 

Virtual reality (VR). I en VR-film får tittaren följa en 

kollision mellan en cykel och en bil från respektive 

förares perspektiv. Det ger enligt Maria Gardfjell 

ett bra grepp om hur man uppfattar situationer, 

vad som är lätt att missa och hur fort det kan gå 

att hamna i en olyckssituation om man inte är uppmärksam. 

– Filmen är framför allt framtagen med tanke på 

ungdomar som ännu inte har körkort men som rör 

sig mycket i trafiken. 

MEDBORGARE BJUDS IN 

En annan okonventionell åtgärd går ut på att Uppsalabor 

får skicka in uppmaningar till cyklister, 

bilister och gående kopplade till specifika platser. 

Det kan röra sig om enkla uppmaningar som ”Cykla 

inte på trottoaren” eller ”Parkera inte bilen här”. 

Budskapen trycks upp på stora dekaler som placeras 

på gatan, på just de platser där de felaktiga 

trafikbeteendena uppmärksammats av invånarna. 

En genomtänkt och väl utbyggd cykelinfrastruktur 

är en grundförutsättning för att få fler att 

cykla. Men det räcker inte alltid. Människor måste 

också vilja cykla exempelvis till och från arbetet. 

Här spelar arbetsgivarna en viktig roll, framhåller 

Maria Gardfjell. Dels genom att aktivt uppmuntra 

medarbetarna att välja cykeln, dels genom att 


UPPSALA 

TIPS OCH RÅD FÖR CYKLANDE ARBETSPLATSER 

Det finns många saker som gör det lättare att välja cykeln. Här är några bra tips: 

• Se till att det finns bra regnskydd att låna till exempel regnponchos. 

• Gör en rolig tävling där ni tillsammans sätter mål för hur många mil ni ska cykla 

varje månad. 

• Gör cykelrepresentationer med era kunder. Cykla till lunchrestaurangen eller visa 

Uppsala från cykeln. 

• Ordna med bra cykelservice för alla cyklande medarbetare. 

• Ta fram reflexvästar med företagets logotype. 

• Köp in en eller flera el-cyklar. Det kan vara steget som många vana bilåkare 

behöver för att börja cykla mera. 

Källa: Uppsala kommun 

erbjuda sådant som cykelparkering, cykelpumpar, 

tjänstecyklar och reparationsmöjligheter. 

– Därför startade vi projektet Cykelvänlig arbetsplats. 

Det är en slags tävling där den arbetsgivare 

som lyckas få flest medarbetare att börja cykla får 

en utmärkelse, berättar hon. 

Initiativet har blivit allt mer populärt sedan 

starten 2015. 2018 deltar inte mindre än 80 företag. 

Med 57 punkter på programmet för ökad cykling 

finns det naturligtvis avsevärt mer att titta på och 

prata om när det gäller hur kommunen arbetar för 

att få fler att cykla. Men tiden och utrymmet räcker 

inte till. Ytterligare en punkt finns det dock plats 

för. Maria Gardfjell: 

– Vi har väldigt hög kompetens kring de här frågorna 

själva. Det gör att vi kan köpa tjänster och 

utredningar på ett kompetent sätt. Vi vet vad vill 

undersöka och vi vet vad vi ska göra med resultaten 

av undersökningarna. 

Uppsalas arbete för att få fler att välja cykeln 

gynnar inte bara kommunens egna invånare. Flera 

av deras initiativ inte bara inspirerar andra kommuner, 

utan används också som underlag. Bland 

annat lyfter SKL (Sverige Kommuner och Landsting) 

fram Uppsalas arbete med just Cykelvänlig 

arbetsplats som ett exempel för andra att ta efter. 

Maria Gardfjell och Ellinor Wik är nöjda med 

vad de har åstadkommit hittills. Men de nöjer sig 

inte. Arbetet har bara börjat och de säger att det 

tar lång tid att ändra på en ordning som prioriterat 

bilen under ett halvt sekel. 

”ANDRA 

KOMMUNER 

KAN 

FRAMFÖRALLT 

LÄRA AV 

UPPSALAS 

UTHÅLLIGHET” 

Erik Stigell på trafikkonsultföretaget 

Trivector är en av dem som 

sitter i Kommunvelometerns jury. 

Så här motiverar han Uppsalas höga 

poäng i bedömningen. 

”Det viktigaste med Uppsala är att de 

varit långsiktiga och systematiska och 

samtidigt haft ett brett angreppssätt. De 

började med en grundlig inventering av 

problem i cykelnätet och tog reda på vad 

uppsalacyklisterna önskade, tog fram en 

målplan och en åtgärdsplan med ca 80 

punkter som de sedan betat av metodiskt 

under flera år med bred politisk uppslutning. 

De har även jobbat brett med mobility 

management lösningar för att får 

nya grupper att cykla samt att få fler att 

cykla på vintern samt med att testa nya 

innovationer som förlåtande asfalt. Jag 

tror dock att uthålligheten är nyckeln till 

framgången. 

Hur det märks i praktiken är svårare 

att svara på eftersom jag inte cyklar i Uppsala, 

kanske finns det någon cykelmätning 

som ökat? Kvaliteten borde också ha ökat 

men det vet jag inte så mycket om. 

För att hålla ställningarna måste infrastrukturen 

bli fortsatt bättre, de behöver 

också arbeta med lite besvärliga frågor 

där cyklisternas intresse krockar med 

bilisters framkomlighet tex trafiksignalinställningar, 

hastigheter i blandtrafik, 

skolskjutsning med bil. 

Andra kommuner kan framförallt lära 

av Uppsalas uthållighet och systematiska 

tillvägagångssätt. Många kommuner har 

cykelplaner som aldrig blir genomförda 

ens till hälften.” 


NYHETER 

Umeå lyfte cykling 

med sommarfest 

TEXT: JENNIE WADMAN 

FOTO: STUDIEFRÄMJANDET 

Det finns många sätt att jobba för ökad cykling. Att ordna 

festligheter är ett av de trevligare. I Umeå arrangerade Cykelstaden 

Umeå Den STORA Cykelfesten på national dagen. 

Uppslutningen och responsen var över förväntan. 


NYHETER 

en STORA cykelfesten arrangerades 

för första året och inleddes med en lång 

cykelparad från stadsdelen Ålidhem ner 

till centrala Umeå. Drygt 150 cyklister 

med utsmyckade cyklar av alla de slag, från små 

barncyklar till stora lådcyklar – och en velomobil 

– deltog i paraden. 

– Precis som Cykelfrämjandet vill vi påverka 

beslutsfattare och tjänstepersoner att satsa helhjärtat 

på cykling för att främja folkhälsa, bidra till en 

positiv samhällsutveckling och verka för långsiktiga 

lösningar på såväl lokala som globala utmaningar, 

berättar Owen Laws från arrangören Cykelstaden 

Umeå, Umeå Naturskyddsförenings cykelgrupp. 

CYKELINFRASTRUKTUR – EN VALFRÅGA 

Han berättar att arrangemanget sände ett tydligt 

budskap om att satsningar på trygg, säker och effektiv 

cykelinfrastruktur är en av de stora valfrågorna i 

höst. Från scen framfördes musik, poesi och ambitiösa 

cykelvisioner från såväl Cykelstaden Umeå som 

samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. 

– När paraden vällde in i parken syntes det tydligt 

att vi är många som cyklar i den här stan och att 

vi som cyklar representerar samhällets alla skikt, 

från nyanlända till verkställande direktör och att 

det finns en uppsjö av olika fordon att cykla på. 

Under festen ordnades en mängd aktiviteter 

och framträdanden. Bland annat fick besökarna 

testa elcyklar från IKEA, prata med det lokala 

cykelåkeriet i Umeå, Movebybike, träffa Vän i 

Umeå som lär nyanlända att cykla, låna en bok av 

Umeå stadsbiblioteks cykelbibliotek, lyssna på författarna 

till Calazos nya bok ”Umeå Friluftsguide” 

som berättade om de bästa cykelutflykterna i 

Umeå, köpa mat från Hoj-och-mat, Umeås lokala 

veganska cykelcafé eller lära sig laga sin cykel hos 

Cykeljuntan som ideellt hjälper folk med cykelmek. 

– Vi ville sprida en glad stämning och inspirera 

även de ”icke-invigda” till att cykla mer säger Owen. 

– Genom att samarbeta med andra föreningar 

och företag och arrangera cykelfesten i Vänortsparken, 

som är en central park i Umeå, nådde vi 

fler än de som redan cyklar till vardags. 

BARN FICK DÖPA SINA CYKLAR 

Dagen bjöd också på en hel del barnaktiviteter. 

Bland annat genomförde Gimonäs CK ett cykeldop 

där alla barn fick döpa sina cyklar i vatten, vilket 

var mycket uppskattat. 

– Vi ville visa cykling ur en positiv synvinkel; som 

något för alla samtidigt som vi ville inspirera till att 

få flera att känna glädje över cykling och få fler att 

cykla, berättar Owen. 

Cykelstaden Umeå räknade med att locka 

50–100 deltagare till paraden och i bästa fall 500 

besökare till själva festen i Vänortsparken. I själva 

verket deltog nästan det dubbla i paraden och uppskattningsvis 

uppåt 600 personer i parken. 

I utvärderingen av arrangemanget framkom att 

många tror att Cykelstaden Umeå är en kommunal 

verksamhet och inte en del av Naturskyddsföreningen. 

Det skrattar Owen gott åt. 

– Umeå kommun har själva börjat använda 

begreppet ”Cykelstaden Umeå” vilket bara är roligt. 

Vi fungerar som remissinstans åt dem i frågor som 

rör infrastruktur och cykling och har fått mycket 

positiv respons från kommunen de senaste åren. 

– Till exempel fick vi Umeå kommuns miljöpris 

år 2017 för vårt ideella engagemang kring att göra 

Umeå till Sveriges bästa cykelstad. 

SAMARBETE NYCKEL TILL FRAMGÅNG 

Den STORA Cykelfesten skapades i huvudsak av fyra 

ideellt arbetande personer från Cykelstaden Umeå 

samt tre volontärer i parken under Nationaldagen. 

– Det är fantastiskt! Det första planeringsmötet 

ägde rum så sent som den 19 april och beslut 

att genomföra festen togs först vid månadsskiftet 

april-maj bara en dryg månad före själva evenemanget, 

säger Owen. 

Trots att de var sent ute med ansökan om projektmedel 

och bidrag fick de ihop 31 000 kronor 

i externa medel samt 14 000 från Umeå Naturskyddsförening 

vilket gjorde att de hade råd med 

en ordentlig scen och gage till två band. 

– Vi har också förstått värdet av samarbete med 

andra organisationer och företag och fått ett fint 

samarbete med exempelvis Umeå Scenteknik som 

gav oss rabatt på scenhyra samt med alla medverkande 

i Vänortsparken under dagen. 

– Det är så häftigt att det går att gå från idé till 

handling och skapa någonting av värde på kort tid 

och med små medel säger Owen. Att det dessutom 

går att göra det kring cykling är så härligt! 

OWENS BÄSTA TIPS FÖR LYCKADE CYKELFESTER 

Owen har några tips till andra som funderar på att arrangera ett liknande 

evenemang för allmänheten. 

• Engagera frivilliga. Se till att ha gott om volontärer under evenemanget. 

• Ordning och reda. Utse ansvariga för olika delar av arrangemanget. 

• Scenprogram! Sätt ihop ett bra program från scen som håller kvar folk i 

parken och lockar dit nya. 

• Moderatorn är viktig! Vår moderator från Studiefrämjandet gjorde ett 

riktigt betydelsefullt jobb. Det är viktig med någon som är tydlig från scen. 


HÖSTCYKLING 

OM KATJA FËDEROVA AKA CYKELKATTEN 

Katja Fëdorova, 32 år, cyklist, infrastrukturingenjör och frilansskribent 

som bor i Västerås ihop med cyklande sambon Jonas och lilla sonen 

Ivar. Cyklar på skoj och på allvar i alla väder och sprider cykelkärlek 

och kunskap om cykel på bloggen cykelkatten.cc 

Den vidunderliga 

höstcyklingen 

När hösten kryper närmare rullar många undan sina cyklar. 

Gör inte det, uppmanar cykelbloggaren Katja Fëderova. Här 

bjuder hon på åtskilliga anledningar till att växla upp och 

styra ut i den höga, klara luften. TEXT OCH FOTO: KATJA FËDEROVA 

et är den tiden på året igen. Dagarna 

krymper; morgnarna och kvällarna 

blir mörkare. Temperaturen sjunker 

och regnet är inte längre ljummet och 

snällt utan kallt och bestämt. 

Men så händer något annat med världen runt 

omkring oss som gör att det inte känns tråkigt. 

Sakta målas naturen i gult, ockra, orange, vinrött. 

Luften är klar och frisk. Älskade hösten är här, 

en tid av glädje – över nystarterna för vissa, över 

skördarna för andra – och över alla de underbara 

turerna för oss som älskar att uppleva världen runt 

omkring oss från sadeln. 

För nog finns det många goda anledningar att 

cykla på hösten. 

VISUELL NJUTNING FRÅN SADELN 

Till att börja med är det otroligt vackert. Med 

start i den friska och soliga septembermånaden, 

genom den färgstarka oktober och in i novembers 

första mjuka snöfall är hösten en tid av ren visuell 

njutning som bäst upplevs från sadeln oavsett var 

i landet du bor. Cyklar du ofta nära naturen får du 

följa med i de olika lövens förvandling. 

Lyft blicken så är chansen stor att du upptäcker 

rörelse på himlen under vissa dagar. Stanna till och 

lyssna på höstens alla läten. Det är flyttfåglarna 

som har påbörjat sin färd mot varmare klimat. Den 

fågelintresserade upptäcker kanske till sin glädje 

även några nya arter. En hel del fågelarter väljer att 

övervintra i Sverige. 


HÖSTCYKLING 


HÖSTCYKLING 

De tidiga solnedgångarna är också en stor 

anledning att ta cykeln hem från jobbet. Hur ofta 

hinner vi se de sena solnedgångarna från sadeln 

sommartid? På hösten finns det alla möjligheter 

att färdas hem i det gyllene skenet. Ta gärna med 

dig kameran och föreviga ögonblicket. 

RENA LYCKOPILLRET 

Rent hälsomässigt finns bara fördelar med att fortsätta 

röra på sig även när det blir kyligare ute. Man 

fortsätter att underhålla kroppens goda fysiska och 

psykiska funktioner. Att cykla till och från jobbet 

istället för att trängas med andra på en överfylld 

buss eller tunnelbana är en av de billigaste försäkringarna 

mot allehanda infektioner. 

Ser du till att förlägga i alla fall några av veckans 

cykelturer till dagtid så exponeras du fortsatt för 

dagsljus. Det bidrar till bildningen av signalsubstansen 

serotonin i hjärncellerna. Bristen på 

serotonin är en av de bidragande orsakerna till 

årstidsbunden depression med bland annat tyngre 

sinnesstämning, sämre aptit och oroligare sömn 

som följd. Vistas du ute när det är ljust så hjälper 

du till att upprätthålla de sunda nivåerna och blir 

därmed en gladare individ. 

Hösten är en fruktbar tid då även den hungriga 

cyklisten kan hitta en del nyttig och smarrig energi 

i skogen. Det är gott om fallfrukt och bär – en garanterad 

succé inte minst bland barnen. Den som har 

mer tid och tålamod får med sig hem en påse full 

med svamp eller bär från skogen en cykelrunda bort. 

Ha inte bråttom när du cyklar på hösten. Stanna 

upp, ta fram termosen och njut av en meditativ 

stund ensam eller med ditt sällskap. 

TRE CYKLISTER OM SIN FAVORITHÖSTRUNDA 

FOTO: OLIVIA LINDFORS 

FOTO: PRIVAT 

FOTO: ANTON ROSENBLAD 

Ida Erngren, 28 år, Uppsala, landslagscyklist 

med ett gäng SM- och andra vinster i bagaget 

Johan Lindkvist, 43 år, Västerås, allväderscyklist, 

tvåbarnspappa och cykelbloggare 

Alva Lindfors, 18 år, Skara, studerande 

cykelgymnasiet 

Som tävlingscyklist med fokus på race 

sommartid så handlar hösten för mig om att 

cykla för att jag älskar att just bara cykla. Jag 

släpper prestationen och bara njuter under 

vägen, upptäcker nya vägar, hittar de bästa 

fikaställen och cyklar med mitt favoritsällskap. 

Jag vilar från landsvägen och tråcklar mig 

istället fram på små skogsvägar på min 

cykelcross. Jag cyklar gärna ”vilse”! Höstens 

väder är nyckfullt men det tycker jag hör 

årstiden till. Mig gör det inget – det är en del 

av upplevelsen. 

Min favorithöstrunda måste vara vägen till 

jobbet. Det är oktober och solen har precis 

gått upp. Jag passerar två åsar på vägen 

till jobbet. När jag har lämnat den första 

åsens roliga stigar möter jag morgonens 

första solstrålar på nästa ås, varifrån jag ser 

åkrarna och flygplatsen. Luften är frisk och 

det bara jag och min cykel. Där och då blir 

jag nästan lite religös och lider med alla som 

väljer att inte uppleva det genom att lämna 

cykeln hemma. 

Min favorithöstrunda är när eftermiddagen 

är solig och det är runt tio grader varmt. 

Luften känns klar och löven skiftar i olika 

färger. De turerna blir verkligen som terapi 

för mig i vardagen! 


VÄLJ RÄTT UTRUSTNING 

FÖR HÖSTCYKLINGEN 

HÖSTCYKLING 

För att höstcyklingen ska bli så 

säker och trivsam som möjligt är det 

bra att anpassa både utrustningen 

och inställningen. Vi börjar med det 

allra viktigaste – trafiksäkerheten. 

LAMPOR OCH REFLEXER 

De flesta stadscyklister vet att man måste ha 

belysning både framtill och baktill och reflexer 

likaså, plus i ekrarna. Det finns en anledning till 

varför avsaknaden av dessa detaljer kan ge böter 

vid en poliskontroll. Syns man inte ordentligt så 

utgör man en fara både för sig själv och för sina 

medtrafikanter. Är du osäker på utformningen? 

Besök Transportstyrelsens sida med trafikregler 

för cyklar. 

Även om du allt som oftast cyklar på landsväg 

eller i skogen gör du rätt i att utrusta din sportcykel 

på samma sätt som du utrustar sin stadscykel. 

Transportstyrelsens regler är nämligen lika för alla 

cykeltyper. Och nog vill du vara säker även när du 

transporterar dig till och från träningen? 

REFLEXVÄST 

Även själva ryttaren gör klokt i att klä sig för största 

möjliga synlighet i trafiken. En reflexväst som gör 

ett bra jobb. Idag finns det ett bra utbud av kvalitativa 

reflexvästar i de flesta cykelaffärer. Köp 

på dig ett par och tvätta dem gärna för hand med 

lite tvål och varmt vatten så håller sig reflexerna 

fräscha längre. 

BELYSNING PÅ CYKEL OCH DIG SJÄLV 

Cyklar man av någon anledning i mörkret hela 

turen eller en del av den så kan det vara smart att 

inte bara synas bra utan att även se bra. Satsa på 

två riktigt bra pannlampor varav du monterar den 

med störst ljusspridning på styret och den andra på 

hjälmen. Visst är det lyxigt att se ordentligt? Tänk 

dock på att dels köpa lampor med enbart fast (inte 

blinkande) sken och dels på att blända av när du 

möter bilister och övriga medtrafikanter. 

KLÄDER EFTER VÄDER 

En av de vanligaste anledningarna till att en del 

låter höstrusket vinna över cykellängtan är att 

man är rädd för att frysa. Men klär man sig rätt 

blir höstcyklingen en behaglig upplevelse. Tänk 

lager-på-lager-principen, använd med fördel de 

friluftsplaggen du redan har hemma och botanisera 

gärna bland köp- och säljgrupperna på nätet. 

Själva motionen bidrar också till att man blir varm 

så starta hellre turen ”underklädd” än överklädd. 

På överkroppen är ett mjukt underställ med 

korta eller långa ärmar ett måste-plagg i varje 

all väderscyklists garderob. Ovanpå understället 

räcker det oftast med en kortärmad eller en långärmad 

funktions- eller cykeltröja. Vid mycket kallare 

grader kan man komplettera med det tredje 

lagret som kan utgöras av en tjockare långärmad 

funktions- eller cykeltröja. En vindväst eller en 

lättare vind- eller regnjacka är bra att ha med sig 

och ta fram vid behov. På underkroppen passar 

ett par långa tights perfekt. En vindtät ”Gundekalsong” 

under tightsen är ett hett tips för de första 

frostbitna turerna. 

Huvud, händer och fötter fryser de flesta om 

mer eller mindre. Skaffa därför en tunn hjälmmössa, 

en skön ”buff” att skydda halsen med, ett 

par handskar med löstagbart foder och ett par 

skoöverdrag. Ett par varmare sockor i de rymliga 

skorna håller fötterna varma. 

GE CYKELN KÄRLEK 

Hösten upplevs bäst från en säker och servad cykel. 

Även om det är bra att hålla cykeln ren och fin året 

om så är det extra viktigt att göra det så här års då 

leran och gruset sliter extra på kassetten, kedjan 

och de andra cykeldelarna. Ta dig därför tid att 

tvätta cykeln och smörj in kedjan efter varje tur. 

Saknar cykeln skärmar är det hög tid att montera 

dit dem. Och utrustar du cykeln med lite grövre 

däck så kommer du ännu närmare de lite hemliga 

naturplatserna. Ta gärna hjälp av en lokal cykelmekaniker 

för att ge din cykel just den extra kärleken 

som behövs för att cykla in den gyllene årstiden på 

ett säkert och behagligt sätt. 


HÖSTCYKLING 

HÖSTMINNEN 

FRÅN SADELN 

CECILE EVERETT, SOLNA 

”För en tid sedan arbetade jag på andra 

sidan staden. Jag cyklade en sträcka på 

sju kilometer där början av färden trängdes 

cyklisterna på smala cykelbanor och 

snirklade mellan bilarna som var parkerade 

på cykelfälten. Efter Fridhemsplan 

och efter korsningen som var utformad 

som ”oj vad ska vi göra av cyklisterna”, där 

släppte det. 

Cykelbanan blev bred, så bred att det 

gick att cykla om andra långsamma cyklister. 

Vid nästa korsning övergick cykelbanan 

till Västerbron. Det är den höga bron 

som binder samman två av stadens öar. 

Gångtrafikanternas utrymme var så smal 

att de lätt vinglade ut i cykelbanan. Cyklisternas 

var bredare och de kunde cykla 

om varandra. Bilisternas var bredast, de 

körde fort. 

Men till skillnad från bilisterna kunde 

cyklisterna och gångtrafikanterna stanna 

högst upp på bron och se hur hösten hade 

fått fritt utrymme att använda sin färgpalett 

av sprakande gult och rött. De kunde 

se långt ut över fjärden, se solen gå upp 

ner i ett rosa skimmer. Och lite senare 

kunde de stanna upp och njuta av den 

stora runda fullmånen. 

För så kan cyklister göra. 

Färden till arbetet gick vidare, ner till 

vattnet och längst med Tantolunden. Vid 

badstranden plaskade hundarna när de 

överlyckliga kastade sig i det kalla vattnet. 

Vattnet som glittrade och solen som 

värmde ansiktet. Vid arbetsdagens slut 

gick turen först ut till Långholmen. Där 

kluckade vågorna mot bryggan. Här var 

det stilla trots rusningstrafiken ovanför. 

Det rörde inte cyklisterna i ryggen. De 

fastnar inte i bilköer.” 


HÖSTCYKLING 

JEROEN WOLFERS, STOCKHOLM 

”Ibland är höstcyklingen magisk – klart 

väder, vackra färger och en härlig frisk 

doft. Den här morgonen för ett par år 

sedan var inte sådan, utan mer en vanlig, 

halvmörk höstdag med tung fukt, dis 

och ett par ynkliga plusgrader. Halt på 

cykelbanan? Ja, kanske. Bäst att ta det 

försiktigt. Lampa på! 

På cykelbanorna på väg in till stan från 

Stockholms södra förorter var det tomt 

på cyklister, förutom jag själv. Men det 

var inget konstigt – i oktober har de flesta 

ställt undan cykeln i väntan på vår och 

värme. 

Döm om min förvåning när jag blev 

ikappcyklad av inte bara en, utan två 

cyklister några kilometer senare. Vid rödljuset 

på stadsgränsen räknar jag till tolv 

tappra cykelkollegor – nytt höstrekord! 

– Cyklat länge? frågar jag mannen 

bredvid mig i kön i ett plötsligt anfall av 

nyfikenhet. 

– Började i våras och vill inte sluta, ler 

mannen stort. Jag sparar 20 minuter 

varje väg mot att ta bilen och kommer 

fram pigg. Älskar det här, fortsätter han 

innan det blir grönt och han drar ifrån mig 

vidare in mot stan. 

Sedan den dagen har det varit fler och 

fler cyklister vid rödljuset, året runt, regn 

eller snö. Men den där höstdagen 2015 

eller 2016 minns jag som dagen då det 

började. 

Kommer du att fortsätta cykla i höst? 

Jeroen Wolfers driver cyklistbloggen.se 

tillsammans med Christian Gillinger. 

JAKOB FORSSMED, NACKA 

”Visst är hösten en fantastisk månad för 

cykling. Hög luft, årstidsväxlingen och 

under tidig höst fortfarande torrt och 

fint på vägarna för landsvägscykeln, och 

vackert i skogen för skogsstig. 

Men låt oss också vara ärliga: det är 

också tiden då många av oss går från att 

vara somriga rekreationscyklister till att 

bli höstliga cykelpendlare. 

Tiden då vardagens cykelverklighet 

kommer ikapp oss: vi kan inte längre välja 

enbart uppehållsdagar att cykla på, inte 

längre välja bort uselt underhållna cykelvägar 

eller riskfyllda, hårt trafikerade 

vägar, om vi vill komma fram till jobbet 

i tid. 

Kvällsmörkret kommer också snabbt, 

likaså vätan och den kalla råa luften. (Och 

det tycks alltid vara lite mörkare och råare 

i de kommuner som inte prioriterar cyklisternas 

framkomlighet eller säkerhet.) 

Nog är vi många som ibland när vi 

ska cykla hem från en hård arbetsdag i 

det kalla regnet och den orimligt hårda 

motvinden som funderar på om benen 

kommer bära. Jag försöker då tänka att 

det är cykeln som bär mig. Ibland hjälper 

det lite. 

Men mitt i dessa stunder kan det 

underbara hända, som bara inträffar på en 

cykel. Du får sällskap. Den tysta samhörigheten. 

Gemenskapen som kommer av 

att under en kvart eller så dela samma öde. 

Det hände mig sent i september förra 

året en av alla dessa sena jobbkvällar med 

hårt skuggbudgetarbete. Jag skrev såhär 

efteråt: ’Lycka är att ordlöst växeldra med 

okänd medcyklist på jobbtrött hemväg’. 

LORENTZ TOVATT, STOCKHOLM 

”Mitt bästa höstcykelminne är faktiskt när 

jag var med i cykelparaden ’Bike in tweed’, 

ett flera mil långt ’cykellopp’ som egentligen 

bara går ut på att cykla runt och visa 

upp sig. De som deltar plockar fram sina 

gamla fina cyklar och klär upp sig fint och 

prydligt. 

Man möts på förmiddagen och mitt 

i loppet blir det en stor picknick med 

lemonad och medhavda mackor. Sedan 

fortsätter loppet och rundas av på sen 

eftermiddag med en Gin och tonic. Två 

saker gör att jag verkligen gillar att delta 

i bike in tweed. Det första handlar om att 

jag tycker cykling ska vara något som man 

verkligen njuter av. 

Jag brukar kalla mig själv för en flanörcyklist. 

Det innebär att jag gillar att sitta 

upprätt, cykla i rimlig takt och dessutom 

vara stilig. Cykling är inte bara ett färdmedel, 

inte bara ett sätt att ta sig från punkt 

A till B. Det är mycket mer än så. Det är ett 

sätt att upptäcka en stad, en vacker landsväg 

och det är en härlig sysselsättning för 

din kropp. Allt detta manifesteras genom 

detta cykellopp. 

Det andra orsaken till att detta minne 

är fint för mig är alla de glada ansikten 

man passerar. Trafikmiljöer är ju inte 

alltid jättetrevliga, människor är kanske 

stressade och många trafikantgrupper 

konkurrerar om utrymme och framfart. 

Men när folk såg 300 gammeldags välklädda 

cyklister glida förbi så stannade de 

upp en stund, tittade först förundrat och 

log därefter över spektaklet. Det bjuder 

jag mer än gärna på!” 

Cykling nummer 3, 2018 FOTO: CHRISTIAN GILLINGER 23

REPORTAGE 

Här föddes 

den bilfria 

staden 

Colombias huvudstad Bogotá är ett 

myller av bilar, motorcyklar och 

lastbilar. Men varje söndag tystnar 

staden något. Går ner i varv och 

släpper fram människorna, när gator 

stängs av för biltrafik och cyklister 

och flanörer tar över. Så har det sett 

ut i snart 45 år. 

TEXT: HENRIK RÅDMARK 

lötsligt kom de så nära staden. Myllret, 

människorna, byggnaderna, livet. Det 

hade inte varit möjligt tidigare under 

veckan, då larmet, dammet och bullret 

från bilar dominerade miljön här i Bogotá. Men 

just idag hände det. Knappt några bilar syntes till. 

Istället fylldes gatorna av cyklister, flanörer och 

inlinesåkare. 

Det var en sällsam upplevelse, berättar Belina 

Åhl-Larsson, mamman i familjen från landsbygden 

utanför Falkenberg, som besökte Colombias 

huvudstad i december. 

Att det hände just den söndagen då de besökte 

Bogotá var ingen slump. Och definitivt inget unikt. 

Faktum är att det är något som har skett varje söndag 

sedan 1976. Det kallas Ciclovia de Bogotá och 

25

REPORTAGE 

innebär att motorfordon förbjuds på många av 

stadens gator mellan klockan 7 och 14, till förmån 

för cyklister och fotgängare. 

Belinda beskriver det som en smått surrealistisk 

situation. Att kunna cykla tryggt och utan trängsel 

på gatorna i en så enorm stad som Bogotá, som har 

nästan lika många invånare som Sverige. I synnerhet 

att hennes sjuårige son, som nyss lärt sig cykla, 

kunde följa med i den miljön var en stark upplevelse. 

Men alla gator stängs inte av. Totalt rör det sig 

om en sträcka på cirka tolv mil, så det finns gott 

om bilfritt utrymme att röra sig på. 

– Vi gav oss ut på förmiddagen och cyklade nog 

ett par mil. Stämningen var nästan lite sömnig. Det 

var ungefär som att cykla hos oss på landet utanför 

Falkenberg, berättar Belinda och skrattar. 

Men ”sömnigt” ska nog förstås i förhållande till 

hur det brukar vara. Det var mycket folk i rörelse. 

Människor kan knappt röra sig till fots i staden 

annars, varför de passar på under söndagarna då 

biltrafiken är i det närmaste avstängd. 

– Det var absolut ett slags myller, men i ett betydligt 

lägre tempo än man tänker sig i en storstad. 

Ciclovia de Bogotá har alltså funnits i över 40 

år och inspirerat många andra städer till liknande 

initiativ. Arrangemanget innebär inte bara att 

gator stängs av för biltrafik. Överallt finns också 

personal, ”Bikewatch”, som ser till att motorfordon 

inte kör in på avstängda gator och kanske framför 

allt hjälper människor att hitta rätt. 

– Av det vi såg förstod vi att det måste vara ett 

resurskrävande arrangemang. Det är nog inte så 


REPORTAGE 

HALLÅ DÄR, 

DANIEL HELLDÉN (MP), 

TRAFIKBORGARRÅD I 

STOCKHOLM 

När får vi en Ciclovia de Stockholm? 

– Vi har ju I stan utan min bil en gång om 

året. Det har varit mycket arbete med att 

få till den. Men det är ju förstås långt ifrån 

det som finns i Bogota. 

– Men istället för att skapa en bilfri dag i 

veckan försöker vi ställa om stan så att cykling 

är prioriterat varje dag året om. 

– Vi jobbar exempelvis med våra sommargågator, 

där bilar i princip inte alls kör. De 

gatorna har vi under en tredjedel av året och 

vi tänker skapa ännu fler sådana. 

– Vi har också infört att man får cykla 

på gator mot enkelriktning som gäller för 

motorfordon. Bilarna finns ju förstås där, 

men vi tittar på en lösning där man delar 

av gatan på mitten, så att cyklar får halva 

gatuutrymmet för sig. 

I STAN UTAN MIN BIL 

I stan utan min bil är en av aktiviteterna 

som Stockholms stad arrangerar under den 

Europeiska trafikantveckan som pågår mellan 

16–22 september. Då bjuds alla stockholmare 

in till ett bilfritt område kring Stockholms city, 

Gamla stan och Bibliotekstan. 

enkelt att ordna som det kan verka vid första tanken, 

säger Belinda. 

Både hon och hennes man slogs av att det vi 

tycker är nytänkande och kanske till och med smått 

revolutionerande – att stänga av en stad för biltrafik 

– är något man gjort i Bogotá under nästan två 

generationer och därmed knappast ”nytänkande”. 

Det startade redan 1974 då en cykelaktivist 

drog igång rörelsen som skulle bli Ciclovia 

de Bogotá. Det skedde bara två år senare, tack 

vare stadens dåvarande borgmästare Luis Prieto 

Ocampo. Fast länge handlade det om ett mindre 

arrangemang, åtminstone jämfört med dagens 

omfattning. Fram till slutet av 1990-talet var 

drygt en mil gator avstängda och arrangemanget 

hade strax under 150 000 deltagare. I början av 

2000-talet utökades antalet gator till nuvarande 

sträckor. Man räknar med att över 1,5 miljoner 

människor nu ger sig ut i den nästan bilfria åttamiljonersstaden 

på söndagarna. 

För att klara av arrangemanget har staden inrättat 

en organisation som kan driva det, se till att 

organisera frivilliga, ta hand om skyltning, bedriva 

marknadsföring etcetera. 

För Belinda och hennes familj var Ciclovia en 

unik, behaglig och njutbar upplevelse. Men för 

många Bogotá-bor är det mer än så. Undersökningar 

har visat att människor som bor i närheten 

promenerar mer. Uppenbarligen ser de styrande 

kraften i detta ur ett folkhälsoperspektiv. Sedan 

2007 är Ciclovia en del av Colombias nationella 

hälsoprogram. 


NYHETER 

Local hero 

På en sidogata på Södermalm i Stockholm ligger en av Sveriges 

mest lokala cykeltillverkare, And the revolution. Mannen 

bakom verksamheten vill samtidigt förändra cykelbranschen 

och få fler människor att upptäcka glädjen i cykling. 

TEXT OCH FOTO: HENRIK RÅDMARK 

ykling ska först och främst vara glädje. 

Nyttan kommer liksom på köpet. Så 

resonerar Tobias Adolfsson, kraften 

bakom cykelbutiken And the revolution 

(ATR) i Stockholm. Eller rättare sagt på Södermalm 

i Stockholm – det finns en poäng i att vara specifik 

när det gäller geografin. En annan av hans käpphästar 

är nämligen att cykelbutiker ska finnas nära 

sina kunder. 

– Det var på sätt och vis grunden i idén till det 

här, säger han. Vi sitter på en träpall utanför butiken 

och när en man stannar intill och frågar om 

lastcykeln som står vid entrén, reser sig Tobias och 

försvinner ur vårt samtal. 

HELA LIVET I CYKELBRANSCHEN 

Lastcyklar är förvisso inte And the revolutions 

huvudtema. Istället handlar det om deras egna 

cyklar som de kallar Town, Road och Easy Road. 

Fast Tobias kallar de tre varianterna för plattformar. 

Hur den färdiga cykeln ser ut beror på 

hur kunden vill ha den; med eller utan stänkskärmar, 

pakethållare, stöd, rakt eller svängt styre 

etcetera. 

Just egen tillverkning är något centralt för 

Tobias. Han har arbetat med cykel i princip hela sitt 

liv sedan 19 års ålder och sett hur cykelbranschen 

fungerar. Eller hur den inte riktigt fungerar, berättar 

han när mannen rullat iväg på en provtur med 

lastcykeln. 

– Tillverkarna är för långt från kunderna. De vet 

inte vad kunderna behöver, vad de vill, vilka de är. 

Och cykelbutikerna har så små marginaler och är så 

pressade av sina leverantörer att de inte kan ge den 

service och den uppmärksamhet som kunderna 

behöver för att kunna göra ett bra cykelköp. 

– Resultatet blir inte sällan att man köper en 

cykel som inte riktigt passar ens behov och intresse, 

vilket i sin tur leder till att den används mindre. 

Och det är egentligen detta allt handlar om för 

Tobias: att få fler att cykla. För att det är roligt, för 

att det är praktiskt och för att det är nyttigt. 

Butiken har funnits sedan 2013. Dessförinnan 

drev Tobias en distributör av cykelprodukter. Men 

rollen som butiksinnehavare var inte ny för honom 

i och med öppningen av ATR. Mellan 1995 och 2000 

drev han MTB-butiken Bike i Umeå. 

– Vi sålde flest Kona-cyklar i hela Sverige under en 


NYHETER 

period, 1998 till 1999, säger Tobias och ler åt minnet. 

Parallellt med butiksjobbet i Umeå jobbade han 

som cykelbud och när tanken på att börja tillverka 

egna cyklar formades 2010 hade han samlat på sig 

en gedigen erfarenhet av cykling ur alla möjliga 

aspekter. Han visste nu precis hur de egna cyklarna 

skulle se ut, hur de skulle kännas och upplevas. 

– Beroende på vilka vinklar du väljer i ramen får 

den olika egenskaper. Våra cyklar är åt det kvicka, 

pigga hållet snarare än det avslappnade och tillbakalutade. 

Det ska vara roligt att cykla, säger han. 

SKRÄDDARSYTT FÖR 

MAXIMAL GLÄDJE 

Butiken på Åsögatan i Stockholm liknar ingen 

annan. Det finns exempelvis fler nakna ramar här 

än färdiga cyklar. Varje cykel byggs efter kundens 

önskemål. Därför är ingen cykel från ATR den andra 

riktigt lik. Tobias tror nämligen inte på att one size 

fits all. Behoven hos kunderna ser ofta olika ut och 

tycke och smak varierar i ännu högre grad. 

Han tror inte heller på storskalig drift. När ATR 

växer, för det är avsikten, kommer det att ske utan 

att tappa den lokala produktionen lovar Tobias. 

Och då handlar det inte bara om lokalt som ”inom 

stadsgränser”, utan snarare om ”inom stadsdelar”. 

I vart fall i större städer. 

– Om vi öppnar en butik i exempelvis Vasastan 

här i Stockholm ska cyklarna som säljs där också 

byggas där, för att kunderna finns där, säger Tobias. 

”Om vi öppnar en butik i Vasastan 

här i Stockholm ska cyklarna som 

säljs där också byggas där, för att 

kunderna finns där.” 

Det finns faktiskt redan idag konkreta planer på 

expansion. Tobias vill inte avslöja särskilt mycket, 

men siktet är ställt betydligt högre än Stockholm 

och Sverige. Konceptet skulle absolut fungera även 

i andra länder, säger han. 

– Vi kommer att delge våra planer i höst i samband 

med en crowd funding-kampanj, där vi bjuder 

in våra kunder att vara med på vår resa. 


NYHETER 

Lastlust 

I en gammal bilverkstad på söder i Stockholm hänger 

lastcykelramar i långa rader. Färdigmonterade cyklar upptar 

stora delar av golvet och vid ett litet skrivbord sitter en 

man vid en skärm och skissar på en cykel. Han heter Simon 

Bouloussaa och driver Sveriges enda lastcykeltillverkare. 


annen närmar sig paret som 

går och drar en dubbelbarnvagn. 

Han har en bild med 

sig. Den föreställer en holländsk 

lastcykel. 

– Ursäkta, får jag fråga en sak, säger han 

och håller upp bilden. 

– Skulle ni kunna tänka er att använda 

en sådan här att köra era barn i? 

Snart går han till en förskola i närheten 

och ställer samma fråga till föräldrar som 

precis har hämtat sina barn. Svaren han 

får spretar. För farligt, säger någon. Det ser 

tungt och klumpigt ut, svarar en annan. Då 

och då reagerar någon med ett leende och 

frågar var man kan köpa en så smart cykel. 

AMSTERDAM-VÄNNER 

ÖVERTALADE HONOM 

Mannen heter Simon Bouloussaa och 

driver Cykelfabriken sedan 2009. Efter 

att ha gått runt på Södermalm och visat 

fotografier av holländska lastcyklar för 

småbarnsföräldrar visste han tämligen 

väl hur utmaningen såg ut. Den skulle bli 

tuff, men inte omöjlig. 

– Jag hade blivit uppsagd från Ericsson 

och precis varit nere hos vänner i Amsterdam, 

där jag tidigare bodde under flera år. 

De blev förvånade när jag berättade att det 

inte finns några lastcyklar i Stockholm och 

Sverige, och sa att ”det måste du ändra på”, 

berättar han. 

Han var skeptisk eftersom han helt 

saknade cykelbakgrund. Men efter några 

kontakter med holländska De Fietsfabriek 

bestämde han sig för att försöka. Svenska 

De Fietsfabriek slog upp portarna 2010, 

några kvarter från den plats där butiken 

nu ligger. 

– Jag gjorde namnbytet till Cykelfabriken 

några år senare för att det stämmer 

bättre med vad jag gör, tillverkar och säljer 

cyklar för svenska förhållanden, till 

svenska kunder, förklarar Simon. 

Idag finns tre tvåhjuliga lastcykelmodeller 

i sortimentet – kort, lång och jättelång 

– och ett par trehjuliga modeller. Dessutom 

några vanliga cyklar och också lådcyklar för 

barn. Simon är ingenjör i grunden och kanske 

är det därför han ständigt skissar på nya 

modeller, och på förbättringar av befintliga. 

Precis som Tobias Adolfsson på ATR 

några kvarter bort tycker Simon att närheten 

till kunderna är viktig. Det har absolut 

varit avgörande för honom med tanke på 

att han inte hade någon tidigare erfarenhet 

av eller kunskap om cykeltillverkning. 

– Jag har frågat mycket och tittar på hur 

folk använder sina cyklar. 

SVETSKUNNIG 

Något han noterade tidigt var att många 

använder sportcyklar i sin vardagscykling. 

Med framåtlutad ställning och en 

förhållandevis hög cykel får du svårt att 

cykla säkert i stan, menar Simon. Därför 

är han en stark förespråkare för cyklar där 

man sitter upprätt och enkelt når ner till 

marken med foten när vid stillastående. 

– Och om du cyklar i stan med en starkt 

framåtlutad ställning får du mycket sämre 

överblick av omgivningen. Du lär också få 

ont i ryggen ganska fort. 

Simon konstruerar ramarna själv, men 

låter en fabrik svetsa ihop dem. Däremot 

har han fått hjälp med att lära sig svetsa 

av den holländska delen av De Fietsfabriek. 

Svetskunskapen behöver han alltså inte för 

själva tillverkningen. Däremot testar han 

gärna nya konstruktioner och idéer genom 

att själv svetsa ihop en ram. 

Skärmen på hans skrivbord visar 

den senaste modellen, en lätt lastcykel i 

aluminium – alla cykelmodeller han har 

konstruerat hittills har stålramar. Den 

nya lastcykeln liknar Larry vs Harry Bullitt, 

men är långt ifrån någon kopia. För 

säkerhets skull skickade faktiskt Simon 

en bild av cykeln till Hans Bullitt Fogh, en 

av Bullitt-skaparna, för att försäkra sig om 

att det var ok att han gick vidare med sin 

nya modell. 

Butiken snedstreck verkstaden är 

inrymd i en gammal bilverkstad. Här 

finns mängder av ramar och cykeldelar 

som ännu inte monterats ihop. Efterfrågan 

på lastcyklar har växt lavinartat sedan 

Simon vandrade omkring på stan i färd 

med att göra sin marknadsundersökning. 

Då var frågan snarast ”vad ska man ha den 

till?”. 

– Nu frågar folk istället hur många barn 

som ryms i lådan. Och efterfrågan på cyklar, 

både vanliga och lastcyklar, kommer 

att fortsätta öka. Det är det enda rimliga 

sättet att transportera sig och sina barn i 

stan, säger Simon. 


NYHETER MEDLEMMEN 

ex mil på cykel är för mycket. 

Det skulle kroppen aldrig 

hålla för. Men det måste finnas 

en annan lösning än bil. 

Så resonerade Eric Zinn när han och 

frun flyttade till Ytterby strax utanför 

Göteborg. Arbetsplatsen låg då 

som nu i Gårda, centralt i staden. 

– Vi hade ganska svag ekonomi 

och det var ett skäl till att jag inte 

ville använda bilen. Men framför allt 

har jag ett starkt hållbarhetsintresse, 

säger Eric som idag är hållbarhetschef 

på Göteborg Energi. 

Lösningen på pendelresorna blev 

ändå en cykel. Men en högst okonventionell 

sådan, en velomobil. Det 

rödsvarta fordonet har tre hjul men 

påminner till formen mer om en 

flygplanskropp eller ett höghastighetståg 

än en cykel. 

– Med velomobilen klarar jag pendelresorna 

på betydligt kortare tid än 

med en vanlig cykel, och det är inte 

heller lika fysiskt krävande, förklarar 

Eric. 

Idag är privatekonomin inte 

längre den flaskhals som den var 

2015, då hann fann velomobilen som 

lösning på jobbpendlingen. Dessutom 

har Eric hittat ett sätt att inte 

bara finansiera sitt fordon – som kostade 

80 000 kronor – utan också en 

möjlighet att bygga ett företag runt 

velomobiler. 

– Tågoperatören MTR Express 

har som du ser köpt reklamplats på 

min cykel. Och i Stockholm finns idag 

ytterligare en velomobil klädd i dekor 

med mat.se som avsändare. 

Båda cyklarna är tack vare annonsaffären 

betalda, och nu siktar Eric på 

att etablera en cykeltaxirörelse. 

Men det är knappast entreprenören 

i Eric som driver honom. Efter 

bara ett kort samtal står det alldeles 

klart att det handlar om en strävan 

att hitta miljömässigt hållbara sätt 

att transportera sig. Dels för egen 

del och dels för att kunna visa andra 

vilka möjligheter som finns. Däremot 

tror han inte att velomobiler är något 

för alla. 

– Inte idag. Om du kör en velomobil 

idag bryter du mot etablerade 

normer om hur man transporterar 

sig och hur en cykel ser ut. Det gör 

att du måste vara beredd på att visa, 

förklara och kanske försvara ditt val 

av transportmedel, säger Eric. 

Själva cyklingen är också fundamentalt 

annorlunda jämfört med en 

tvåhjulig cykel. Jag får provrulla Erics 

röda vidunder och noterade då två 

saker. Dels är det trångt i plastkåpan 

som utgör velomobilens kaross. Dels 

är svängradien högst begränsad. 

Men framför allt fick jag bekräftat 

att det torde vara tämligen enkelt att 

hålla hög fart, åtminstone på plan 

mark. 

– Om jag cyklar bekvämt håller jag 

ungefär 35 kilometer i timmen utan 

problem, och om jag träningscyklar 

– men utan att ta ut mig helt – ligger 

jag på 45 kilometer i timmen, förklarar 

Eric, som oftast ligger i det övre 

hastighetsregistret. 

Velomobilen är av tjeckisk tillverkning, 

men konstruerad av en belgare 

som numer bor i Sverige. Föraren 

sitter på en bakåtlutad stol med heltäckande 

ryggstöd och benen i princip 

vågrätt fram mot pedalerna. Styrningen 

sker medelst två spakar på var 

sida om stolen, där också bromshandtag 

och växelreglage sitter. 

Varför är du medlem 

i Cykelfrämjandet? 

– Jag kände att jag vill vara med och 

stötta en organisation som arbetar 

med att påverka politiker, beslutsfattare 

och andra i en riktning som 

gynnar cyklingen. Men jag är inte en 

särskilt aktiv medlem, säger han. 

”Inte särskilt aktiv” säger han. 

Kanske inte inom Cykelfrämjandets 

ramar, men hans arbete med att föra 

ut budskapet om alternativa sätt att 

transportera sig gör honom till en 

mer engagerad cykelröst än många 

av oss. 


MEDLEMMEN NYHETER 

Velomobilkungen 

från Ytterby 

Den rödsvarta, förbisusande skepnaden har fått många göteborgare 

att stanna upp. Föraren Eric Zinn har spontant förevisat den 

oräkneliga gånger. Och han gör det gärna. Velomobilen öppnar 

dörrar för honom som han gärna bjuder in andra genom. 



KULTUR 

Pedal power 

– träffsäker 

cykelinspiration 

Boken Pedal Power av 

cykelentusiasten Anna 

Hughes bjuder på en rejäl 

dos cykellust genom 65 

rappa personporträtt. 

TEXT: HENRIK RÅDMARK 

Pedal Power – inspirational stories 

from the world of cycling 

Författare: Anna Hughes 

Format: Pocket 

Språk: Engelska 

Antal sidor: 256 

Förlag: Summersdale 


KULTUR 

m du någon gång tvivlar på cykelns kraft 

som fortskaffningsmedel, träningsredskap, 

glädjespridare, samhällsförändrare, 

klimaträddare finns det en bok som låter 

dig få tillbaka tron, övertygelsen. Boken heter Pedal 

Power och är en diger samling textporträtt av cyklister 

som betytt och betyder mycket för cykelvärlden. 

Här finns berättelser om män och kvinnor som 

cyklat långt, cyklat snabb, cyklat till avlägsna 

platser eller bara cyklat för att det är praktiskt, 

hälsosamt och nödvändigt. Här finns berättelser 

om män och kvinnor som vågade bryta normer i 

cykelns barndom och därmed bidra till att lyfta 

cykeln in i stadsrummet, på tävlingsarenor och i 

hela samhället. 

Läs om såväl välkända cykelprofiler som Eddie 

Merckx och Chris Froome som mindre kända som 

Alfonsina Strada – den första kvinnan att tävla i 

Giro d’Italia och som på grund av sin cykling gick 

under benämningen Djävulen i klänning i hembyn. 

Eller Jenni Gwiazdowski som startade Londons 

första cykelkök. 

Totalt får läsaren bekanta sig med 65 personer 

som alla betytt mycket för cyklingen och som fortsätter 

att inspirera. 

Det är svårt att inte bländas av Anna Hughes 

förmåga att berätta kort, kärnfullt och inte minst 

inspirerande. Ett personporträtt är sällan längre 

en ett par, tre sidor i pocketformat. Det kompakta 

formatet innebär att varje porträtt inte blir särskilt 

djupt. Men det är inte heller tanken. Snarare tycks 

Anna Hughes vilja väcka intresse och nyfikenhet, 

parallellt med det centrala temat: att inspirera. 

”Jag får ständigt frågor om hur snabbt 

jag kan cykla med den här. Jag har ingen 

aning och jag bryr mig inte. Jag cyklar inte 

för att hänga på cykelbuden. Jag cyklar för 

träningen, för att lyssna på fåglarna, för 

att bli lyckligare.” 

Isabelle Clement, rullstolscyklist 

Pedal Power kan läsas som förströelse och 

underhållning, men är tillräckligt fyllig och välresearchad 

för att ge läsaren ny, värdefull kunskap 

om cykelns historia, dess utveckling och människorna 

bakom den. Framför allt fungerar den som 

katalysator när cykellusten eventuellt tryter eller 

fantasin inte räcker till vid planeringen av nästa 

cykeläventyr. 

Vandring och cykling på Sardinien 

Välkomna till Sardinien och Medelhavet 

Sardinien, när Italien är som bäst! 

Cykelresor i grupp 

Cykelresor på egen hand med GPS 

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor 

Cykel 

gruppen 

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se 


KRETSEN 

Kretsen som rullar 

allt snabbare 

Cykelfrämjandet Östergötland gjorde en nystart 2015. Sedan dess 

har åtskilligt hänt. Kretsen har bland annat ordnat cykelkurser, 

arrangerat en Cykelns dag och etablerat ett cykelkök. Nu siktar man 

på att bredda sig geografiskt. TEXT: HENRIK RÅDMARK 

artin Frodlund tvekade 

inte länge. När han fick 

frågan om han ville vara 

med om att väcka liv i 

den avsomnade Norrköpings-kretsen 

inom Cykelfrämjandet var han inte 

sen att tacka ja. Det skulle passa såväl 

hans intressen som hans ambitioner. 

– Jag har länge varit intresserad av 

infrastruktur och mobilitet, och såg 

en chans att vara med och bidra till 

nödvändiga förändringar i Norrköping, 

säger han. 

I samband med nystarten 2015 

ändrades kretsnamnet till Östergötland, 

men ännu är verksamheten 

fokuserad på Norrköping. 

Under 2017 präglades verksamheten 

av de cykelkurser som arrangeras 

på flera håll inom Cykelfrämjandet, 

inom ramen för Cykel på frihet. 

Ett trettiotal personer deltog på fyra 

kurser under förra året. Martin Frodlund 

var inte själv engagerad som 

ledare, men såg både svårigheter och 

glädjeämnen. 

– Det var många nyanlända och 

det skapade förstås utmaningar 

kring språket. Det hände också att 

flera deltagare inte dök upp. Men 

sammantaget var det fantastiskt att 

se hur vi kunde hjälpa människor att 

lära sig behärska cykeln och erövra 

en större personlig frihet, och inte 

minst en starkare självkänsla, berättar 

Martin. 

Kurserna blev så populära att inte 

bara deltagare frågade efter dem. 

Också näringslivet blev intresserade. 

Ett företag som bedriver verksamhet 

inom hemtjänsten i Linköping ville 

att Cykelfrämjandet Norrköping 

skulle hjälpa dem att utbilda kursledare. 

Tyvärr hade inte föreningen 

tillräckligt med resurser, varför initiativet 

inte blev av. 

Under förra året fick så Cykelfrämjandet 

Östergötland ett välkommet 

ekonomiskt bidrag ur den så kallade 

integrationsfonden. Då kunde kursverksamheten 

växa, bland annat 

genom att nya cyklar köptes in. 

Eftersom pengarna ur fonden var 

öronmärkta för verksamhet som syftar 

till att hjälpa nyanlända blev också 

kurserna än mer fokuserade på att 

hjälp just nyanlända att lära sig cykla. 

– Det ledde till en ännu större 

uppmärksamhet från omvärlden 

och flera privata aktörer har bett 

oss att hjälpa dem med instruktörsutbildningar. 

Tyvärr har vi inte haft 

möjlighet att gå vidare på det spåret, 

på grund av för få personella resurser, 

säger Martin. 

Pengarna ur integrationsfonden 

innebar också att kretsen kunde 

starta ett så kallat cykelkök, ett ställe 

dit alla är välkomna att låna verktyg 

och laga sin cykel. 

Sedan 2016 har man man också 

arrangerat en Cykelnsdag tillsammans 

med Arbetets museum. 

– Besökarna kunde bland annat 

provcykla elcyklar och lastcykler, och 

vi hade också en barnhörna. Även om 

det inte vällde in besökare var det 

många som stannade till en stund. 

Elcyklar var nog det som skapade 

mest nyfikenhet. 

Cykelköket är numer en permanent 

verksamhet, och håller öppet 

en dag i veckan. Hittills i år bedömer 

Martin att ett hundratal Norrköpingsbor 

har besökt det. 

Östergötlands-kretsen ägnar 

sig naturligtvis åt betydligt mer 

än cykelkurser. Under 2016 förde 

Martin tillsammans med Magnus 

Lagher, mannen som 2015 såg till att 

blåsa nytt liv i kretsen, diskussioner 

med Norrköpings kommun kring 

cykelinfrastruktur i samband med 

att cykelvägar och skyltning skulle 

förbättras. 

– De vände sig till oss för att få råd 

och stöd. Och även om det var ett specifikt 

projekt har vi fortlöpande en 

öppen dialog med kommunen kring 

framför allt infrastrukturfrågor. 

Martins eget intresse rör främst 

just infrastruktur och stadsplanering. 

Därför vill han se att samarbetet 

med kommunen kring sådana frågor 

växer. 

Samtidigt finns fler utmaningar 

att ta tag i. I och med nystarten bytte 

kretsen namn från Norrköping till 

Östergötland, med målet att arbeta 

bredare rent geografiskt. 

– Därför har vi försökt få igång en 

grupp även i Linköping. Men vi måste 

skynda långsamt eftersom allt arbete 

sker ideellt. 

36

FOTO: FREDRIK SCHLYTER

Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps 

CYKELPAKET I EUROPA 

www.cyclingsweden.se 

Toscana 

Provence 

Moseldalen 

Mallorca 

Kroatien 

Holland 

och många fler! 

Välkommen att prata 

cykelresor med mig. 

/Diana 070-670 55 93 

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se 

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt 

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell, 

mat, bagagetransport mellan 

Cykelgruppen 

& hotell, & båt 

hotellen, båttur på floden, cyklar. 

Våra övriga cykelturer 

• Cykel Vinvägen & hotell, i bagagetransport 

Provence ingår och alltid! Camargue 

Alsace 

• 

Flera alternativ, från 3 

• Slott och vin i Loiredalen 

dagar och uppåt. 

• Salzkammergut i Österrike 

• Boden‐sjön 

– 2018 års resor ute nu! 

• Moseldalen, vår specialitet! 

• Alsace Toscana – vinvägen • Mallorca 

• Bodensjön runt 

• Salzkammergut 

Moselfloden 

Mallorca 

• Holland • Donau 

Toscana – Venedig-regionen 

• Donau Kroatiska cykelväg övärlden 

• Holland Grekiska – cykelparadiset öar 

Cykel & båt. 

Boka redan nu för 2018 

– platserna tar 

fort slut. 

• Moselfloden, Rhen 

• Hollands kanaler 

och sjöar 

• Donau 

• Elbe och Moldau 

• Kroatiska övärlden 

• Po-dalen i Italien 

• Provence & Camargue 

Cykel & båt en populär kombination 

Gå in på vår hemsida 

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller 

ring www.queentravel.se 

0503‐21900 

eller ring 0503-21900 

Åsnen runt i Småland 

Vill du uppleva äventyr och 

unikt naturliv runt en av 

Sveriges vackraste sjöar och 

även nationalpark Åsen? 

Vi erbjuder cykelpaket 

runt sjön Åsnen: 

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, 

övernattning, frukost & lunchpaket 

Campingpaket (2–7dagar): cykel, 

cykelkärra och komplett campingkit 

inklusive 3-mannatält. 

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se 

www.visitalvesta.se 

Visit 

Alvesta 

Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch 

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har 

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel. 

0248-10039 www.lustigsgarden.se

INNOVATIONSTÄVLING FÖR 

ÖKAD VINTERCYKLING 

Trots fördelarna med vintercykling väljer många att ställa undan cykeln under 

vinterhalvåret. Det leder till minskade hälsofördelar, mer trängsel på vägarna 

och ett ökat tryck på kollektivtrafiken. 

För att få fart på året runt-cyklingen behövs kreativa och innovativa lösningar. 

Cykel Plus Minus är innovationstävlingen som ger möjlighet för kommuner, 

företag, studenter och andra ta ledartröjan inom vintercykling. 

DEN SOM UNDER VINTERN 2018–2019 TAR FRAM DEN BÄSTA 

INNOVATIONEN FÖR ATT ÖKA VINTERCYKLINGEN KAN VINNA UPP 

TILL 1 000 000 KRONOR FÖR ATT UTVECKLA SIN IDÉ. 

www.cykelplusminus.se 

Med Cykel Plus Minus vill Svensk Cykling uppmuntra kommuner att hitta och utveckla nya lösningar och idéer, som får fler att använda cykeln under vintern. 

Samtidigt vill vi att fler cyklister upptäcker värdet av att fortsätta använda cykeln året runt. Projektet leds av Svenskt Cykling med stöd från Vinnova. 

www.cykelfrämjandet.se

KRÖNIKA 

”Luften doftar av 

mogna äpplen” 

min familj cyklar vi alltid. Till 

aktiviteter, till lantstället 16 

kilometer bort, till jobb och 

skola. Det betyder att vi cyklar 

året om. Även på vintern – men nu är 

det höst. Gatan täcks av gulröda höstlöv 

och luften doftar av mogna äpplen. 

En del av doften kommer från vårt 

eget ekipage, för mamma har den 

pinsamma vanan att plocka upp fallfrukt 

från gatan. Hon är uppvuxen 

under krigstiden och klarar inte av 

att se mat förfaras. 

Mammas damcykel är robust 

och tålig, precis som mamma. Hon 

trampar på, outtröttligt. Själv sitter 

jag bekvämt och väl påbyltad på 

pakethållaren och ser staden susa 

förbi genom gatlyktornas sken. Fyra 

år på det femte och har just varit med 

mamma på sammanträde i den lilla 

staden. Jag har tre syskon och njuter 

av egentiden med mamma. Och jag 

älskar de här skymningsturerna bak 

på cykeln. 

Senare är jag på väg till lite egentid 

med mamma igen. Numera cyklar jag 

själv, men mamma fick sluta för ett 

par år sedan efter att ha orsakat flera 

olyckor och till sist hamnat på akuten 

helt sönderskrapad och förvirrad. 

Det är samma friska känsla i luften, 

samma doft av mogna äpplen och 

samma vackra syn av gulröda höstlöv. 

Men en annan stad och ett annat 

liv. Framför allt en annan tid – 40 år 

har passerat. 

På några av villagatornas trottoarer 

står korgar med äpplen och 

en vänlig lapp: Varsågod att ta! Jag 

stannar och fyller fickorna med 

nyplockad frukt. Ingen mer smutsig 

fallfrukt från gatan! 

Mamma sitter i sitt rum längst 

bort i korridoren och tv:n är som 

vanligt på. Jag sätter mig bredvid, 

håller den varma handen. Äpplena 

har jag lagt i den blåa glasskålen mitt 

på bordet. Hon ville inte ha just nu. 

”Mamma, minns du när jag var 

liten och du brukade skjutsa mig på 

cykeln”, säger jag. ”Jag tyckte alltid 

det kändes så tryggt och jag satt så 

skönt eftersom du hade de där rejäla 

packfickorna.” 

Mamma vrider huvudet mot mig 

och ler stilla. 

”Mamma, minns du när vi gjorde 

den där cykelutflykten i Småland och 

bodde på vandrarhem, när jag var 16? 

Och det började regna när vi skulle 

hem och vi cyklade elva mil i ösregn 

och sjöng för att hålla humöret uppe?” 

Mamma nickar. Jag vet inte vad som 

rör sig i hennes huvud, men jag känner 

en intensiv närvaro. Och när jag 

tänker på alla cykelturer vi har gjort 

ihop blir jag varm inuti. 

Två månader senare är det slut på 

de höstliga cykelturerna genom villakvarteren. 

Mamma har gått bort. 

Vi är ledsna och sörjer, hela mammas 

stora släkt, men inser att hon har det 

bättre nu. Om det existerar en himmel 

kan jag tänka mig att mamma är 

där och susar fram genom gulröda 

höstlöv, rak i ryggen och mumsande 

på ett äpple. 

Elin Dunås 

FOTO: HENRIK RÅDMARK 


KALENDARIUM 

CYKLA MED OSS 

I HELA SVERIGE 

Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets ledda 

cykelturer under sommaren. Fler turer hittar du 

på cykelframjandet.se/nara-dig/kretsar. 

JÖNKÖPING 

6 sep – Piren 

Cykeltur till Bergströms musteri i Bankeryd. 

Ledare. Roland Roman Tel 0761-075674. 

2 okt – Cykelavslutning 

Gallerian NBV Barnarpsgatan 39G 

Jönköping kl. 18.00. 

MALMÖ 

11 sep – Cykeltur ut i det blå (≈20 km) 

kl 18.00. Turledare Leif. 

GÖTEBORG 

6 sep – Cykeltur till Rya skog 

Kl 08–17. Start: Knutpunkten Stenpiren. 

Ledare: Lennart Andersson 070 187 13 31. 

9 sep – Motionslopp Säröleden 2018 

Start: Slottsskogsvallen. 

Upplysningar: Korpen Göteborg 031 726 

60 84, Cykelfrämjandet Torbjörn Olsson 

070 661 33 69 

Välkomna till ett motionslopp för hela 

familjen Ett lättare lopp på 50 km utmed 

Säröleden. Start inne på Slottsskogsvallen 

kl: 09:30. Vätskedepå med bullar vid 

Amundön samt Särö. Kaffe, te eller saft, 

bulle samt varm korv serveras vid mål där 

det blir utlottning av en cykel från Sportson 

som 1:a pris och många andra priser. 

16 sep – I 4:ans spår norrut 

Vi följer i spåren efter linje 4:ans vagn på 

cykelbana men så nära spåren vi kan. Väl 

framme besöker vi Lärjeåns Trädgårdar 

och ser på utsikten över Lärjeåns dalgång 

och det är också den vägen vi tar tillbaka 

mot Göteborg. Turens längd: 35–40 km 

Färdledare: Camilla Karlsson 070 883 18 15 

29 sep – Feminina gator 

En liten procent av alla gatunamn är 

namngivna efter kvinnor. Vi ska ta reda 

på några av dessa och vilka betydelser 

dessa kvinnor hade/har för Göteborg, allt 

ifrån Bullegummans gata till Fredrika 

Bremers gata. 20 km. 

Ledare: Lisbeth Borgesand 076 649 49 90. 

Start: Drottningtorget utanför Posthotellet. 

9 okt – Avslut och prisutdelning 

på årets cykelorientering 

Kl 18. Vi bjuder på kaffe, te, kakor och 

bullar samt delar ut priser till ett antal 

lyckliga vinnare i cykel orienteringen. 

Lilla Munkebäcksgatan 11A. 

Annika Persson 070 632 13 26 samt 

Ingemar Mattsson 070 573 28 42 

14 okt – Tur till Mölndals museum 

Kl 12. Vi cyklar till Mölndals museum 

och besöker cykelutställningen som tar 

oss genom cykelns historia; allt från 

1800-talets höghjuling till landsvägsracer 

i kolfiber. 15 km. 

Ledare: Owe Magnusson 070 289 67 21 

2 dec – Adventscykling 

Vi cyklar igenom julstaden Göteborg 

till någon av alla de julmarknader som 

finns så här års. 15 km. Ledare: Camilla 

Karlsson 070 883 18 15 

HALMSTAD 

23 okt – Medlemsmöte 

Kl. 18:00. Alla Hjärtans Hus, Kyrkogatan 

3. Vid höstträffen gör vi som vanligt en 

tillbakablick på det gångna jubileumsåret 

med medlemmarnas egna bilder och 

berättelser. Föreningen bjuder på fika. 

16–22 sep – Trafikantveckan 

(European Mobility Week) 

Den Europeiska Trafikantveckan går ut 

på att motivera människor att cykla, gå 

och åka kollektivt. Se Cykelfrämjandets 

hemsida. 

17 nov – Planeringsträff 

PRO:s lokal, Augustenborgsgatan 23 E kl 

14.00. 

Augustenborgsgatan i källaren på andra 

sidan gatan, vid 23E kl 14.00. Cykelfrämjandet 

bjuder på ärtsoppa med tillbehör 

samt pannkakor. Föranmälan och/eller 

förslag på turer/ aktiviteter/aktioner 

du eller någon annan kan leda senast 4 

november till Leif. 

13 dec – Ride of Light, Malmö 

Se Cykelfrämjandets hemsida. 

Ansvarig Harald och Erik. 

STOCKHOLM NORRORT 

4 sep – Hemligt mål 

Start kl 10.00. Ledare: Elna 073-629 5227 

9 sep – Järvafältet ca 20 km 

Start vid Pojken vid Riddarplatsen i 

Jakobsbergs centrum. kl 11.00. Ledare: 

Ann-Sofie 076-251 3238. 

11 sep – Hemligt mål 

Start kl 10.00. Ledare: Guy 070-333 4373 

Även du som inte är medlem är välkommen 

till samtliga turer. 


KALENDARIUM 

FOTO: KATJA FËDOROVA 

STORSTOCKHOLM 

16 sep – Nackarunda (ca 35 km) 

Ledare Jane Frigell, tel 076 217 68 68. 

Samling kl. 10.00 vid Värmdöleden, 

nedanför Nacka kyrka. 

30 sep – Säsongsavslutning till 

Ekerö Konstrundan (ca 25 km) 

Ledare Anita Henriksson, tel 070 713 70 80. 

Samling kl. 10.00 vid Karlbergs slott. 

31 dec – Nyårscykling 

Ledare Eva Nilsson, tel 070 696 06 34. 

Samling kl. 10.00 vid Östra station 

SÖRMLAND 

29 sep – Konstrunda på cykel 

Start från Klosters kyrka kl.14.00. 

VARBERG 

4 sep – Hemlig cykeltur 

Samling Gamlebyskolan kl 17. Årets sista 

cykeltur, avslutas med HÖSTMÖTE i 

klubblokalen på Eskilsgatan där vi bjuder 

på fika. 

Hela rundan 4–7 km. Ansvarig: Styrelsen 

VETLANDA 

6 sep – Sopplunch i Skede 

OBS! start från torget kl. 11.00 

ÖREBRO 

3 sep – Tranorna i Kvismaren. Ca 32 km. 

Start kl 16.00 från Ronnie Peterson statyn. 

Turledare: Inge. 

Kolla belysningen kan bli skumt innan 

hemkomst! 

10 sep – Grillning i Rynningeviken 

CF bjuder på korv/bröd. Ca 10 km. 

Start kl 17.00 från Hamnplan. 

Turledare: Inge, 

22 okt – Medlemsmöte 

Kl 17.00. Föreningen bjuder på förtäring. 

OBS, anmälan till Kerstin, tel 070-548 93 

16 eller mail hugghult@telia.com! 

Lokal: Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13. 

ÖSTERGÖTLAND 

2 sep – Cykeltur Näkna–Graversfor ca 

30 km 

Start: Biltemas parkering kl 10.00. 

Ledare Karl: 073-697 86 38 

4 sep – Cykeltur Händelö–Grymön 

ca 15 km 

Start Gamla Tullhuset kl 18. 

Ledare: Thomas 070-691 61 36 

9 sep – Cykeltur Snöveltorp–Söderköping. 

Start Vilbergens centrumkl 10.00. 

Ledare: Kari 073-697 86 38. 

ÖSTERSUND 

16 sep – Cykling till Fröjas Kafé i Ås. 

Kafé och Växthus. 

Samling: Västra station kl.12.00. 

Info: Jonas 070-352 93 19. 

Ändringar i programmet finns på 

hemsidan www.cykelframjandet.se/östersundskretsen 


NYHETER 

210 KM VÄRMLÄNDSKT 

CYKELÄVENTYR 

FRÅN VÄNERN I SYD TILL 

VILDMARKEN I NORR 

90 KM CYKELLED 

120 KM VILDMARK 

Klarälvsloppet 22-23/9 

Om du letar efter en 

utmaning på cykel & rullskidor. 

www.klaralvsloppet.se 

www.klaralvsbanan.se 

Cykling nummer 3, 2018 43 

+46 (0)563-54 10 81 | info@klaralvsbanan.se 

Foto: Joakim Backlundh

RETURADRESS: 

Cykelfrämjandet 

c/o Föreningshuset 

Virkesvägen 26 

120 30 Stockholm 

Bli en del av den 

globala rörelsen! 

Från folkrörelse 

till livsstil på 80 år 

Vi tycker om att använda cykeln. Därför arbetar vi politiskt för 

att utveckla cyklingen – ett bra sätt att leva för oss alla. Cyklingen 

utvecklas snabbt och intresset för cykling exploderar i Sverige. 

Bra cykelpolitik 

ger bättre cykling 

Fler och bättre cykelvägar, säkra cykelparkeringar och att kunna 

ta med cykeln på tåg och buss är några av våra mål. Genom att dela 

idéer med varandra och möta och påverka politiker i riksdagen, 

i regionerna och i kommunerna, skapar vi bättre cykling för dig. 

De ovärderliga 

tipsen bara för dig 

Vi har de bästa erbjudandena och tipsen för din cykelsemester 

– i Sverige och i Europa. Vi har kartorna, kunnandet och de 

hemliga tipsen! 

Vilken cyklist är du? 

Vardagscyklist, motionscyklist, pendlingscyklist, kultur cyklist, 

smultronställecyklist, politikercyklist, familje cyklist eller träffa-nya-vänner-cyklist? 

Oavsett vilken cyklist du än är, cykla med 

oss i Cykelfrämjandet! 

E-POST: BLIMEDLEM@CYKELFRAMJANDET.SE 

WEBB: CYKELFRAMJANDET.SE/BLI-MEDLEM

Cykling nr 3 2018

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?