Dragtjournalen - årg. 1 Nr. 1 2007 - Dragter i Danmark

• Hur klädde man sig i det medeltida Sverige och Norge
• Hur markerade och uttryckte dräkten kön, status och ålder.
• Hur påverkades klädernas utformning av synen på könen.
Det huvudsakliga källmaterialet är diplomen från Norge och Sverige, men det refereras även till
bevarade plagg och bildkällor. Tidsperioden är begränsad till 1200-1500.
Dock finns det en del anmärkningar att göra. Begränsningen av arbetet är ibland lite väl stor,
kanske hade arbetet blivit bättre av att begränsa det ytterligare det ytterligare och göra ett
grundligt arbete inom ett snävare område. Ett par gånger i avhandlingen nämner hon att vissa
undersökningar inte kan göras på grund av tidsbrist. Arbetet kändes ibland lite hafsigt och även
om den röda tråden finns så var den ibland lite svår att se. Jag hade gärna läst mer om både vad
diplomen säger om klädedräkten och dess betydelse för genus och social status.
En annan intressant sak är att hon i inledningen säger att från Norge räknas alla diplom med, men
för Sveriges del bara diplom som är testamenten. Men Andersson använder sig flitigt av Arboga
tänkebok, vilket gör att urvalet blir lite snedvridet.
Språket i boken är lättillgängligt, vilket gör att avhandlingen funkar också som nattlektyr
för den som känner för att läsa lite fakta innan man går och lägger sig. Men det jag undrar
över är vilken målgrupp Andersson riktar sig mot. Är det amatörhistorikern eller kollegorna inom
dräkthistoria? Jag tror att avhandlingen hade mått bra av att vända sig till en specifik grupp läsare
och sedan anpassa nivån efter det. I nuvarande form är det varken hackat eller malet. Hade boken
vänt sig mot en bredare grupp än den som sysslar med historiska textilier borde fler bilder funnits
med, gärna i form av både bildkällor och förklarande illustrationer. Bilder är ett bra redskap för att
förklara ämnet och visa en utveckling. Är man inte insatt i ämnet så hade nog avhandlingen skapat
fler frågetecken än svar, just med tanke på att illustrationer saknades. Ett antal bilder finns med,
men man hade gärna sett flera.
Jag saknade en tydlig avgränsning geografiskt, man fick aldrig riktig klarhet i om det rörde sig
om de medeltida gränserna eller de nuvarande. Jag fick uppfattningen om att de rör sig om de
nuvarande, då Andersson tar med Herjolfsnesfynden trots att hon anser att de är i periferin för
hennes undersökningsområde. För Sveriges del är Skåne ett stort frågetecken, med tanke på att
denna landsända var danskt territorium under medeltiden. En karta över det geografiska område
hon undersöker hade varit ett plus, gränserna har ju ändrats en del sedan medeltiden.
Men det finns också bra saker med avhandlingen. Kapitlerna om kläders sociala funktion i
samhället är intressanta och var givande att läsa. Att också koppla samman dräkt, sexualitet
och riddarsagor gjorde att man fick en ny vinkling om synen på genus och social status under
medeltiden.
Genomgången av diplom är givande och ger intressanta upplysningar om plagg, även om jag
inte skulle luta mig alltför mycket mot statistiken. Som jag nämnde tidigare så är Anderssons
statistik inte helt representativ då hon har uteslutit en del svenska diplom.
Det jag gillar är också möjligheten att använda avhandlingen som uppslagsverk, då Andersson
går igenom olika benämningar på klädesplaggen samt de olika typer av material som används i
dräkten. Tyvärr saknar jag en större diskussion om benämningarna på klädesplaggen och jag är
lite förvånad över att Eva inte använder sig av Camilla Luise Dahls artiklar, där flera tar upp just
dräktterminologi. Flera är tillgängliga elektroniskt via Middelaldercentrets hemsida, bland annat
artikelsamlingen som också recenseras i detta nummer.
Huruvida den här avhandlingen är värd att ha i bokhyllan eller inte är upp till en själv.
Avhandlingen fyller en funktion för dem som är intresserade av medeltidsdräkt och vill fördjupa
sig. Från arkeologins håll är denna även ett komplement till det fyndmaterial som finns. Trots sina
brister är det en bra sammanfattning om vad diplomen säger om dräkten i Norge och Sverige. För
dem som bara har grundläggande kunskap om hur man jobbar med historiska källor så blir detta
även en bra introduktion till den här typen av källor. Dessutom är denna avhandling en av de första
i sitt slag som sammanfattar dessa källor på svenska, vilket gör att dessa blir lättillgängliga för en
intresserad allmänhet.
7