fulltext - DiVA

Prunus spinosa x Prunus insititia 103och 1929 slånbuskarna, som jag flera år sett i normal blomning, fullt eller delvisutbildat comtanea-fenomenet. Man har nog fäst sig för mycket vid kronbladensfrån huvudformens avvikande storlek och form: de äro smalare och nå ejvarandras kanter. Vi möta här åtminstone för mig välbekanta hämningsfenomenfrån proleptiska och opsigona modifikationer.Körsbäret och plommonet, bägge med anor ifrån Östern, kunna här lämnaså sido.I allmänhet tagas förekomsterna av krikon som samhörande med intilliggandeodlingar. Det har dock upptagits som >>vilt>> t. ex. i båda upplagorna avARESCHOUGS Skånes flora. (Plommonet, P. domestica, tager han som förvildat.)Möjligen har den ·celebre författaren med detta velat fästa uppmärksamhetenvid den egendomliga utbredningen i Skåne: >>Förek. sällsynt i norra delen, t. ex.vid Hallandsås, Bjersgård, N. Vram, Kolema Röstånga sn, Broby, Lillö på Blackan,Ifö>> (1881, p. 320).LILJA, som redan 1838 fäst sig vid utbredningens koncentration till nordligaSkåne, säger p. 214: >>Planteras här och der i norra delen, allmännast i Göinge härader,vid Bjersgård, N. V ram, Kålema Röstånga s:n och på flera ställen i parkernavid Malmö. Finnes, som det synes, verkligen vlldt på Ifö och troligen i norra delen,fastän kanske genom fåglar förvildadt.>>Kring norra Skånes krikon samla sig i själva verket frågor om krikonets taxonomiskaställning av en viss betydelse, till vilka vi skola återkomma i den specielladelen om slånets och krikonets hybrida förbindelser med varandra.Fågelbärets ursprunglighet i vår flora är omtvistad, åtminstone partiellt,men något försök till verklig utredning av problemet har knappast gjorts.De i mer eller mindre naturliga växtsamhällen uppväxta små bestånden påVästergötlands silurberg ha kanske i det allmänna botaniska föreställningssättetmest bidragit till att hålla spontanitetsteorien levande. Vi skola i det följanderesonemanget taga dessa bestånd som utgångspunkt.Bestånden uppträda ej blott i de allt mer och mer sällsynta lövängsfragmentenutan även i de begynnelsesamhällen till nya sådana, som finnas intill vägar ochbebyggelser. Det är ej svårt att konstatera, dels att träden i fråga kommit antingenfrån endozoiskt eller synzoiskt med djur eller människor spridda kärnoreller med rots"kott, dels att diasporerna härleda från säkert kultiverade träd ellerock från vilda eller förvildade träd utanför trädgårdarna.Av stor vikt vore givetvis, om man i de västgötska myrarna och kalktuffernakunde finna fossila lämningar. Jag lämnar åsido C. J. LINDEBERGs mycket allmänthållna notis o fynd av kärnor i västkustens torvmyrar, men fäster ettvisst avseende vid, att varken MARKUS HULTH eller förf. under åratals intensivtsökande efter Prunus avium -blad någonsin lyckades finna avtryck i den delav Skultorpstuffens lagerföljd, den som mest borde 1nisstänkas som moderlagret.,den bladrika atlantiska tuffen, trots dennas både horizontala och vertikala mäktighetsamt lättheten att klyva stufferna och att preparera fram bladavtryck.Att Prunus avium är en polymorf art är känt. Men finnes någon form ute i