fulltext - DiVA

Prunus spinosa X Prunus insititia 115dess taxonomiska valör i förhållande till de kontinentala storfruktiga P. spinosaformernagå alldeles isär. Själv är jag, som förut nämnts, ganska övertygad omatt SCHUBELER haft att göra med P. spinosa x P. insititia. På kontinenten är manej främmande för en sådan uppfattning men vill bland de storfruktiga P. spinosa ­formerna därjämte se en självständig varietet. Denna har karaktäriserats avREGI (IV: 2, pp. 1103-1104) sålunda: >>var. macrocarpa Wallr, ( = P. fruticansWeihe, =P. insititia Fries et Drejer vix L., =P. Husmanni Böckel). Höher alsvar. vulgaris (oft 3 m und mehr). Zweige schwächer dornig. J.Jaubblätter grösser(oft bis 5 cm lang). Bluten grösser, einzeln oder zu 2. Frucht bis fast 2 cm lang und± ebenso breit, schwarzviolett. Die Deutung dieser in Hecken usw. auftretenden'grossen oder sussen Schlehen' ist unsicher. Viele Autoren halten sie fur einenBastard mit P. domestica subsp. insititia; bei der sehr unsicheren Abgrenzung dieserArt oder Unterart scheint es aber nicht ausgeschlossen, dass es sich um einealte Kulturrasse von P. spinosa handelt, die da und dort in Hecken verwildertist. RAY nannte sie Prunus silvestris major, C. BADHIN Pruna silvestria prrecociaoder Haferschlehen. Vgl. hieruber die erste Varität der folgenden Art.>> Dennafår (p. 1108) följande karaktäristik: >>subsp. insititia (L.) Poiret ( = P. insititia L.als Art, Fiori und Paol. als var. von P. domestica, Rouy und Camus als var. vonP. sativa). - - - Hieher in erstere Linie die der P. spinosa genäterten halbwildenund verwilderten Formen, die bald dieser (und zwar der var. macrocarpa)angeschlossen, bald als Bastarde und schliesslich auch als wilder Typus der P.insititia L. gedeutet werden.>>Nu finnes sparsamt inblandade i de svenska Prunus spinosa -normalbeståndensåväl relativt små- som relativt storfruktiga former t. ex. i Knivsta, mellerstaUppland. Exempel på olikheterna i frukternas och fruktstenarnas dimensioneranges i tabellerna l och 2 samt figurerna 7 och 8.Knivsta storfruktiga slån tillhör ren P. spinosa och visar ingen tendens åt P.insititia till, och om hopblandning med hybriden kunde undvikas, borde för denlTab. l.KärnaMått i millimeter hos uppländska slån-, terson- och krikonkärnor.6 exemplar i varje serie. l. = längd, br. =bredd, tj . =tjocklek.l 2 3 4 5l. br. tj.l.br. t j. l. br. t j. l. br. t j. l. br. t j.a 7,8 5,3 3,9 9,514,0 12,0 7,0 1 7,0 1 3,5 8,1b l8,0 5,0 3,5 9,1 7,1 5,5 8,0 6,4 4,5 13,6 12,7 7,0 16,0 12,4 8,2c 7,1 4,8d5,0 3,4 l 8,4 7,1 5,6 8,9 7,1 4,9 14,5 12,5 6,7 14,5 10,0 7,8e 7,5 5,0 3,5 8,6 7,0 5,5f6,2 4,5 12,0 9,5 5,3 16,0 11,5 7,77,77,43,57,55,9 9,46,94,7l8,5 7,0 5,3 9,2 7,3 5,0 13,5 12,0 6,2 16,8 ll,55,0 3,6 9,0 7,0 5,5 l8,48,57,36,5 4,9 14,0 10,5 5,4 15,5 10,0 7,6Medeltal [ 7,6 5,0 3,6 [ 8,9 7,1 5,6 [ 8,7 6,7 4,8 [ 1 3,6 11,5 6,3 [ 16,0 11,5 7,8 Jl. Prunus spinosa. Knivsta, Säby gård, 26/8 1914. Den spetsiga formen. - 2. D:o, Normalformen.- 3. Prunus spinosa. Kungshamn 18/9 1940. - 4. Prunus insititia x spinosa. Kungshamn.18/9 1940. - 5. Prunus insititia. Flottsund. 18/9 1940.