PBS – problembaserad skolutveckling

• Arbetslagen påverkar i hög grad innehållet i kompetensutvecklingen.
• Lärdomar om lärande och undervisning dokumenteras.
• Lärdomar sammanställs till en för skolan gemensam ”kunskapsbank” om lärande och
undervisning.
• Förklaringar till framgångar och problem i verksamheten söks oftast i olika delar av
skolmiljön som vi kan påverka.
• I vårt arbetslag uppmuntras man att tala om det man lyckats med.
• I vårt arbetslag uppmuntras man att tala om det som inte har gått så bra.
• I vårt arbetslag uppmuntras man att tala om oenighet och konflikter.
• I vårt arbetslag uppmuntras man att tala om andra alternativa sätt att arbeta än de som
förekommer i arbetslaget eller på skolan.
• I vårt arbetslag undersöker vi kritiskt olika undervisningssätt.
• I arbetslaget talar vi ofta om vad vi kan lära oss av det som sker i vardagsarbetet.
• På vår skola har vi en vision om verksamhetens inriktning.
Tabell 2. Ledarskapdimensioner samt arbetsmönster uttryckta i medelvärden på en skala från
1 – 4 där 1 motsvaras av låg grad och 4 av hög grad.
Dialogiskt ledarskap 3,3
Lärande ledarskap 2,7
Utmanande ledarskap 3,1
Värdeinriktat ledarskap 2,9
Lärandeorienterat ledarskap 3,0
PBS-arbetsmönster 2,7
Såväl ledarskapet som arbetsmönstret bedöms ha en relativt god överensstämmelse med ett
PBS-perspektiv på ledarskap och arbetsmönster. Vid en jämförelse med motsvarande resultat
från ett forskningsprojekt där vi undersöker vad som karaktäriserar sex olika skolor som anses
ha lyckats upprätthålla en hög grad av förändringsbenägenhet under lång tid, så visar sig dessa
sex skolors värden ligga ännu högre i alla avseenden. Det kan ses som en indikation på att ett
lärandeorienterat ledarskap och ett arbetsmönster som ligger i linje med PBS gynnar
förändringsbenägenheten.
Värdena indikerar vidare att lärare främst upplever att skolledare har ett dialogiskt ledarskap
och mindre av ett lärande ledarskap. Med hjälp av dessa sammansatta variabler kan vi
undersöka om det finns något samband mellan lärares upplevelse av sin arbetssituation och
ledarskapets utformning respektive arbetsmönstret på skolan. Resultatet av beräkningen av
sambanden redovisas i tabell 3 form av korrelationskoefficienter som kan variera från 0 till 1.
13