PBS – problembaserad skolutveckling

- Det beror väl på vad man har för syfte med samtalet – om det är ett problem som
behöver lösas eller ett problem som bara behöver belysas.
Deltagaren gör här en åtskillnad mellan att lösa och belysa som kursledaren besvarar genom
att visa hur man genom att först belysa ett problem också lär sig något om problemet, lärandet
i sin tur leder till en bättre grund för problemlösning. En lärdom är alltså att våga låta samtalet
ta tid, innan man kommer med lösningsförslag. Stark belysning sålunda, inte snabb lösning.
När det gäller lösningsförslag framkommer också att det är viktigt att inte heller komma med
värderingar för snabbt. Som nämndes tidigare så är det väldigt lätt att man som deltagare
känner sig värderad och då är det lätt att man ¨stoppar upp¨ och inte riktigt vill vara med
längre. På samma sätt som att det är viktigt att låta deltagarnas o l i k a förståelser av ett
problem att komma fram, är det viktigt att olika lösningsförslag kommer fram innan man
rangordnar, eller värderar dessa. I detta sammanhang framkommer frågor kring hur man
kommer överens om dessa former för samtal, vem som har ansvar för dem.
En vanlig fråga är också om man som lärledare endast ska leda de andra deltagarnas samtal,
eller om man även får vara med i samtalet själv. Frågor kring hur man hanterar gruppen som
lärledare och hur man ska ¨styra¨ den framkommer också. För kursledaren handlar det vid
detta handledningstillfälle hela tiden om att gång på gång leda tillbaka till kärnfrågan i det
lärande samtalet. Att man som lärledare ställer sig frågan: :
- På vilket sätt kan jag bidra till att man l ä r sig så mycket som möjligt?
En grundtanke i lärledarrollen är alltså att det inte är ledarskapet som betonas utan lärandet.
Andra reflektioner utifrån övningar att leda en lärande grupp är vikten om att vara medveten
om tidsramarna, att strukturera, utmana/fördjupa och att släppa fram och respektera alla i
gruppen. Det är vidare viktigt att ha ögonkontakt, vara lyhörd och sammanfatta, summera
med frågor. Man ska vara förberedd med t.ex. frågor men också tillåta tystnaden och få alla
att lyssna på varandra. Som lärledare ska man också hålla fokus i samtalet och inte vara
styrande. Deltagarna upplevde också att detta kan vara svårt i det egna arbetslaget, där man
redan har en annan roll. Kan det därför vara bättre i en annan grupp – mera respekt?
Man upplever också att ämnet kan påverka samtalet, det kan komma upp känslor - svårt om
man är oenig.
Andra svårigheter som nämndes beträffande ett gott pedagogiskt samtal var att det är svårt att
hitta mönster och dra gemensamma slutsatser. Man upplevde att det kan vara lätt att diskutera
problem men svårt att hitta lösningar, svårt att hitta gemensam grund. Det kan också vara
svårt att hålla gränsen mellan dialog – diskussion
Andra frågor som kommer upp är om man ska se lärande samtal som ett förhållningssätt alltid
eller bara vid speciella ¨lärande-samtal-tillfällen¨. Svaret från kursledaren är då att man måste
komma fram till vilken ambition ska man ha. Man kanske ska tänka att man stegvis tar sig in i
processen. Slutsatserna är alltså att det är viktigt att gå fram i små steg och att alla i gruppen
behöver få en fördjupad förståelse av lärande samtal –det är inte bara lärledarna som måste ha
kunskap om metoden. Reflektioner kring lärledarnas legalitet och legitimitet diskuterades i
detta sammanhang och man ser att detta är en viktig förutsättning för att lärgrupperna ska
20