PBS – problembaserad skolutveckling

framkommer som ¨hörnstenar¨ i dessa erfarenheter från olika lång tid av lärargärningar inom
olika åldrar i skola och förskola. Man vill vara en engagerad vuxen som på olika sätt försöker
motivera eleverna till att finna lusten att lära.
Deltagarna fick skriva ner sina tre lärdomar på lappar och lämna till oss. Materialet vi fick in
spretade en del, då ¨lapparna¨ kunde vara allt från en liten, liten, lapp med tre ord på, till en
A4, nästan fullskriven. (Det omvända förkom också, en A4 med tre små, små ord eller en liten
lapp, helt fylld med text). Att tolka tre ord, ¨lyssna¨, ¨tydlig¨, ¨intresse¨ är också vanskligt,
många innebörder kan ligga dolda i begreppen, så enkelt uttryckta.
Totalt lämnades 231 lappar in. Vi bad om tre lärdomar, vissa har skrivit mer, andra mindre. I
runda tal handlar det om mellan 600-700 lärdomar som vi sammanställt. I vissa fall har man
nöjt sig med att bara skriva tre ord, på en lapp kan det till exempel stå ¨lyhörd¨, ¨samarbete¨,
¨trygghet¨. I andra fall ingår begreppen i ett mer eller mindre utförligt resonemang.
Nyckelordsanalys
Som ett första steg i bearbetningen av materialet gjordes en nyckelordsanalys. I den framkom
att vissa ord förekom flitigt. De fem mest använda orden var ¨lyssna/ vara lyhörd¨ (61
gånger), ¨intresse¨ (60 gånger), ¨lära¨/ ¨lärande¨ (47 gånger), ¨lustfyllt¨ (42 gånger) 3 och ¨nivå/
¨utveckling¨ ( 34 gånger). Allt som allt innehåller analysen 65 nyckelord, därutöver finns ett
antal begrepp och meningar som inte gått att kategorisera på detta sätt. Inom varje
nyckelordsgrupp återfinns också en variation, det går att dela in nästan varje nyckelord i
undergrupper. Ordet intresse till exempel, kan betyda att läraren visar intresse för eleven; att
man som lärare vill skapa ett intresse hos eleven för ämnet eller att man utgår från barnets
intresse. Ordet samarbete kan innebära samarbete mellan eleverna; samarbete mellan lärare
och elev; samarbete över ämnesgränserna eller samarbete med föräldrar. I gruppen ¨trygghet¨
kan man finna att läraren vill skapa trygghet med sin person; man vill uppnå en trygghet i
gruppen; man betonar en trygghet i hela skolan. När man talar om att lyssna och vara lyhörd
kan man mena att man som lärare lyssnar på barnen; att eleverna ska lära sig att lyssna eller
ett ömsesidigt lyssnande mellan lärare och elev, dialog.
Om man sedan vänder på listan med nyckelord så framträder något annat. Vilka ord
förekommer sällan? Exempel på ord som endast nämns en eller ett par gånger är solidaritet;
skolledning; resultat; elevaktiv; värdegrund; kreativitet; utvärdera; sammanhang. Har detta
betydelse? Vilken, i så fall?
Bilden på nästa sida visar resultatet i en annan form. Resultatet i sin helhet går som att fördela
på i grova drag två kategorier, där den ena tar sin utgångspunkt i läraregenskaper och den
andra i eleverna. 4 . Elevkategorin i sin tur delar sig i två dimensioner, en social och en
kognitiv, där den sociala dimensionen handlar om att skapa en förtroendefull relation till
barnet. Här förekommer begrepp som handlar om trygghet och självförtroende, att se barnet,
att lyssna och föra dialog och att tro på elevernas förmåga. Den kognitiva dimensionen
handlar om att man vill möta barnen och ungdomarna där de befinner sig. Man anpassar
undervisningen till elevernas nivå och man knyter an till deras intressen, behov och
erfarenheter. Man vill väcka nyfikenhet och skapa intresse, glädje och lust. I den förstnämnda
3 I denna grupp återfinns även ord som roligt, positiv och glädje.
4 Vid en analys av varje lapp för sig så framträder egentligen fyra kategorier; läraregenskaper; fokus på eleven;
båda dessa samt de som är antingen svåra att utläsa eller man framför andra saker som inte går att hänföra till de
övriga.
22