PBS – problembaserad skolutveckling

More documents

Recommendations

Info

Lärarna i det egna arbetslaget initierar merparten av frågorna följt av skolledningen, andra lärare och sist myndigheter och politiker. Denna fördelning stämmer även med hur man vill ha det. Erfarenhetsutbyte och dialog är mer kännetecknande för samtalen än diskussion och debatt samt vardagsprat som inte berör skolarbetet. Man vill ytterligare förstärka detta mönster. Sättet att arbeta i arbetslagen påverkas till en del av utformningen av skolledarskapet och av arbetsmönstret på skolan. Såväl det lärandeorienterade ledarskapet som PBS-arbetsmönstret samvarierar positivt med utrymme för samtal om pedagogiska frågor och att initiativen till ärenden kommer från det egna arbetslaget samt varierar negativt med den tid man använder till administrativa, ekonomiska och organisatoriska frågor. PBS-arbetsmönstret samvarierar dessutom positivt med tid som används för samtal om skolans uppdrag samt med sättet att samtala. Man har i dessa arbetslag mer av dialog och mindre av diskussion och debatt. Samvariationerna är dock genomgående svaga (r = .11 - .27) Undervisningsmönster Lärare har som ideal att öka omfattningen av elevaktiva arbetssätt jämfört med hur de arbetar idag (3,2 hur det är idag respektive 3,5 när det gäller ideal på en femgradig skala) . Samvariationen mellan tillämpningen av elevaktiva arbetssätt och ett PBS-arbetsmönster är 0,19 vilket betyder att det finns en tendens till att man tillämpar mer elevaktiva arbetssätt där man har ett mer av ett PBS-arbetsmönster. 16
REFLEKTIONER UTIFRÅN LÄRLEDARUTBILDNING OCH HANDLEDNINGSTILLFÄLLEN Kommuner är olika – människor likaså Förutom att insatserna skiljer sig lite åt ute i kommunerna så har lärare och skolledare naturligtvis också olika förståelse för vad PBS egentligen innebär. På ett par platser har man uttryckt glädje över att ¨bli tagna på allvar¨. Generellt kan man också säga att alla är sugna på att ¨sätta igång¨, vi märker en nyfikenhet inför att jobba utifrån ett problembaserat perspektiv, även om många också märker att det inte är helt enkelt att använda de verktyg som vi valt att arbeta med. Arbetet fortskrider också med olika intensitet ute i kommunerna allt utifrån de olika strategier man valt för att inleda och förankra PBS-arbetet. På vissa platser har man snabbt kommit igång med att försöka tillämpa exempelvis lärande samtal. Nätverksträffen i Karlstad verkar också ha stimulerat tänkandet om PBS på många håll. Utbildningen i att leda lärande samtal har uppfattats mycket positivt. Man har på vissa platser till exempel velat skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte genom att skapa nätverk för lärledare inom olika områden. Att förankra PBS-projektet ¨på hemmaplan¨ genom information är också ett viktigt arbete enligt många skolledare. Likaså vill många arbeta för att till exempel ändra dagordningen på personalmöten för att låta de pedagogiska frågorna komma först. Vidare väljer en del att starta med lärande samtal på enheterna och avvaktar med föreställningskartorna. Några rektorer kommer att använda sig av föreställningskartor vid kommande medarbetarsamtal. Andra vill försöka genomföra medarbetarsamtalen mer som lärande samtal. Utöver hittills angivna skillnader både ifråga om insatser från oss som de medverkandes har man också kommit olika långt i vad man kan kalla för probleminventering. Det kan till exempel visa sig i att kopplingen till utvecklingsdialogen är olika tydlig i olika kommuner. På ett par ställen framgår det klart att utvecklingsdialogen ligger till grund även för PBS- arbetet, på andra ligger detta lite mer i skymundan. Nedan följer en sammanfattning av reflektioner och lärdomar från hittills genomförda insatser i form av upptaktsdagar, lärledarutbildningar, handledningstillfällen samt den nätverksträff som gick av stapeln i Karlstad i mitten av september. Rent praktiskt så har arbetsformerna sett ungefär likadana ut i de olika kommunerna. Man har varierat mellan storgruppsaktiviteter – förläsningsform - och arbete i smågrupper, antingen i ¨mixade¨ grupper med både lärare och skolledare eller med de olika yrkesgrupperna för sig. PBS-gruppens medarbetare har av olika anledningar valt att arbete lite olika beträffande detta, dels utifrån egna tidigare erfarenheter, dels utifrån deltagarnas önskemål. Några medarbetare har också valt att utse en observatör/ reflektör i övningarna i lärande samtal. 17
Page 1: Till: Karlstad 04-02-03 Myndigheten
Page 4 and 5: Resultat ..........................
Page 6 and 7: PBS - problembaserad skolutveckling
Page 8 and 9: tio dagar av fortbildningstiden und
Page 10 and 11: Scherp fann att samtalen vid arbets
Page 12 and 13: • Skapa utmanande möten • Utve
Page 14 and 15: ENKÄTRESULTAT Under hösten 2003 g
Page 16 and 17: Tabell 3. Samvariationer mellan lä
Page 20 and 21: Lärledarutbildning Deltagarnas tid
Page 22 and 23: - Det beror väl på vad man har f
Page 24 and 25: framkommer som ¨hörnstenar¨ i de
Page 26 and 27: 24
Page 28 and 29: • De läraregenskaper som bedöms
Page 30 and 31: Grupperna uppmanades också att fö
Page 32 and 33: Enkät till lärare Antal enkäter
Page 34 and 35: Sammansatta variabler Medelvärde D
Page 36: 17. Skolan vision Nedan följer ett

PBS – problembaserad skolutveckling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?