Tässä - Arkisto.gsf.fi - Geologian tutkimuskeskus

Suomen geologinen kartta 1 : 100 000, Kallioperäkarttojen selitykset, lehdet 1041 ja 1043Iniön ja Turun kartta-alueiden kallioperä – Berggrunden inom Iniö och Åbo kartbladkorniga, blåskiftande grå och starkt skiffriga. Veckning påträffas allmänt. Även idessa gnejser förekommer en bandning genom variation i proportionerna av mörkaoch ljusa mineral, som tyder på en primär lagring. Det är typiskt att en del av bandeninnehåller både granat och kordierit, medan en del band har bara någotdera avmineralen och det andra förekommer accessoriskt. De granatrika gnejserna kan lättidentifieras i fält, granatkornen syns tydligt med blotta ögat, och de förekommer vanligeni samband med granitiska ådror. Kalifältspat-porfyroblaster är likaså typiskaför dessa starkt migmatitiserade gnejser.Huvudmineral för granat-kordieritgnejserna är kalifältspat, kvarts, biotit samt granatoch/eller kordierit. Som accessoriska mineral förekommer muskovit, apatit, zirkonsamt opakmineral. Sillimanit kan förekomma som nålaktiga inneslutningar ikordierit. Klorit har, som omvandlingsprodukt av biotit, påträffats rikligt bl.a. på Velkuanmaa(1041 12A och 12C). I tabellerna 1 och 2 visas mineralsammansättningarför glimmergnejserna inom Iniö- och Åbo-bladen.Det förekommer amfibolit som mellanlager i glimmergnejser, vilket tyder på delvisbasisk ursprungssammansättning. Det har sannolikt blandats in basiskt vulkanisktmaterial i lera under sedimentationen.Kvarts-fältspatgnejserEn grupp bandade bergarter, som innehåller rikligt med fältspat och kvarts ochbara litet biotit och andra mörka mineral, har på kartorna markerats med gul färg -som kvarts-fältspatgnejser. Inom Iniö-bladet förekommer kvarts-fältspatgnejser huvudsakligeni de södra delarna av Brändö kommun på Asterholma och Korsö samtpå södra stranden av Torsholma; likaså inom Iniö, Houtskär, Korpo och Velkua kommunerhär och var som mellanlager i glimmergnejserna.Inom Åbo-bladet förekommer kvarts-fältspatgnejser i Rimito och Korpo yttre skärgårdar,ofta som mellanlager i glimmergnejs. I bladets östra delar, sydost om Littois,finns ett större område av kvarts-fältspatgnejs, som är en kilometer brett och fem kilometerlångt och har ost-västlig sträckning.Kvarts-fältspatgnejserna är mest småkorniga, bara ställvis medelkorniga, ljusgråeller rödaktiga, randiga gnejser. På många ställen, i synnerhet i skärgården, finns detså finkorniga och täta kvarts-fältpatgnejser, att de kan kallas kvarts-fältspatskiffrar.I Sydvästra Finlands skärgård har kvarts-fältspatgnejser med stöd av deras struktureroch sammansättning ansetts vara huvudsakligen sedimentogena (Härme 1960,Edelman 1985). Typiskt för dessa gnejser är ränderna som antingen är biotitfattigaeller i någon mån biotithaltiga. Randigheten kan tolkas som lagring (Fig. 4), bildadgenom växellagring av sandiga och gråvackeaktiga sediment i grunt vatten.Som huvudmineral innehåller kvarts-fältspatgnejserna kvarts, plagioklas och kalifältspat.Plagioklas förekommer rikligare än kalifältspat. Biotithalten är i medeltal10 %, ställvis finns rikligt med kordierit. Som accessoriska mineral förekommer apatit,malmmineral och zirkon. Olika varianter kan innehålla tremolit, klorit, granatoch grafit. I tabellerna 3 och 4 visas kvarts-fältspatgnejsernas mineralsammansättningar.55