Tässä - Arkisto.gsf.fi - Geologian tutkimuskeskus

Suomen geologinen kartta 1 : 100 000, Kallioperäkarttojen selitykset, lehdet 1041 ja 1043Iniön ja Turun kartta-alueiden kallioperä – Berggrunden inom Iniö och Åbo kartbladSom huvudmineral förekommer hornblände, plagioklas och ofta även biotit; varfören del av gabbrorna kan klassificeras som dioriter (se Tabell 9).Granodiorit och tonalitTill denna grupp av synorogena djupbergarter har räknats alla bergarter surare ändiorit, i vilka plagioklas är den dominerande fältspaten och de har markerats medljusbrun färg på kartorna. Dessa bergarter påträffas nästan överallt inom Iniö-bladet.De bildar ställvis stora enhetliga intrusioner, eller uppträder som mindre linser ochzoner mellan suprakrustalbergarterna, som de intruderat längs med skiffrigheten. Ställvisär granodioriterna och tonaliterna granitiserade av serorogen mikroklingranit.Större granodiorit- och tonalitförekomster påträffas, inom Iniö-bladet, på denåländska sidan inom området mellan Korsö och Asterholma (1041 01A-B) och påBrändö (1041 02B-03A). De största förekomsterna inom Åbo skärgård finns i Iniö. Ide västra delarna av Iniö ligger ett sydost-nordvästligt stråk av tonalit från Masmovia Åselholm till norra Skiftet (1041 05A-B, 1041 03C och 06A). Därtill består holmarnaPerkala, Iniö, Kolko, Hepmo och Jumo (1041 08B, 08D och 09A) till störstadelen av granodiorit och tonalit.Granodiorit och tonalit bildar inom Åbo-bladet flere vidsträckta, för det mestaost-västliga zoner. Viktigast av dessa är de zoner som löper genom Rimito (104302C och 05B), Merimasku och Nådendal (1043 03C, D och 06), Kakskerta (104308D), Hirvensalo (1043 08C och 11B), Kustö (1043 11B,C) och Åbo stad (1043 12A).Därtill finns granodiorit och tonalit som mindre förekomster och inneslutningar imikroklingraniterna.Granodioriterna och tonaliterna är medelkorniga, ofta folierade eller gnejsiga.Sammansättningen varierar mellan kvartsdiorit och granodiorit (se Tabellerna 10, 11och 12), till sin sammansättning närmar sig de kalifältspatrika varianterna granit.Till färgen är dessa bergarter oftast grå eller rödskiftande grå. Huvudmineral i granodioriternaär plagioklas, kalifältspat, kvarts och biotit. Fältspaterna och kvartsen uppträdersom an- eller subhedrala korn, sällan helt idiomorfa. Kvartskornen kan varadeformerade och omkristalliserade.Kvartsdioriterna innehåller rikligt med hornblände och helt litet eller ingen kalifältspat(analys 65, Tabell 10); i granodioriterna förekommer hornblände ändast ställvis,varvid halten är några procent. Tonaliterna och trondhjemiterna har huvudmineralenplagioklas, kvarts och biotit. Det förekommer något hornblände och/ellerpyroxen i granodioriterna och tonaliterna och ställvis serpentin inom Åbo-bladet (seTabell 11). Granat förekommer i synnerhet i granodioriterna i Iniö (1041 05 och 08)och Korpo (1041 10).Serorogen mikroklingranitDet finns rikligt med röda och gråröda granitiska bergarter inom Iniö- och Åbokartbladen. De uppräder som större intrusioner eller som migmatitbildande ådror ochgångar. Graniterna har intruderat i de omgivande bergarterna till en del konformtmed skiffrigheten, men det förekommer även tydligt skärande kontakter. När det granitiskamaterialet dominerar har bergarten på kartan markerats med röd färg.59