Pohjanmaan_opettaja_2_2017
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
OAJ <strong>Pohjanmaan</strong><br />
toimihenkilöt<br />
<strong>2017</strong>-18<br />
Tuula Ala-Lantela, Paula Kotirinta, Lasse Mansikka-aho,<br />
Miia Raunio, Outi Pyykkö, Sirpa Kotamäki,<br />
Antti Hynönen, Risto Haverinen ja toimistosihteeri<br />
Taina Saikkonen.<br />
Planering är A och O för att ett helhetsskapande<br />
projekt skall lyckas. Börja i god tid att planerna<br />
projektets upplägg, och se till att alla inblandade<br />
lärare aktivt deltar. Här gäller det också<br />
att försöka motivera alla lärare och få dem att se<br />
fördelarna med projektet, och att deras ämnesdel<br />
känns vettig och meningsfull till helheten. Se<br />
till att ni har ett klart mål med ert projekt, och<br />
att alla lärare i gruppen vet vad som förväntas<br />
av dem. Börja smått och planera och strukturera<br />
tillsammans, med regelbundna träffas. Man får<br />
vara förberedd att sätta ner många extra timmar<br />
i början, så planera inte in flera nya projekt samtidigt.<br />
Det kan vara bra att någon i planeringsgruppen<br />
tar huvudansvaret för projektet, och<br />
koordinerar vid eventuella problem. Försök hitta<br />
en gemensam undervisningslinje, till exempel<br />
genom att använda samma begrepp, metoder,<br />
uträkningar och dataprogram, så att eleverna har<br />
lättare att se hur de olika ämnena hör ihop.<br />
Då man påbörjar ett helhetsskapande projekt<br />
är det bättre att börja i liten skala, med ganska få<br />
elevgrupper och lärare inblandade. På detta sätt<br />
har man lättare att styra och få en uppfattning<br />
om projektet medan det pågår. Det blir lättare<br />
att hitta gemensamma planeringstider, och en<br />
eventuell ny schemaläggning är lättare då färre<br />
elevgrupper är inblandade. Fundera på vilken<br />
årskurs och eventuellt vilken klass som skulle<br />
vara mest mottaglig/ha största behov av projektet,<br />
eller helt enkelt vilka grupper som det schemamässigt<br />
lyckas bäst med.<br />
Börja med att fundera på under hur lång tid<br />
ni vill, eller har möjlighet, att utföra projektet.<br />
De tre pilotskolorna som var med i LUMAprojektet<br />
hade tre helt olika upplägg. Korsholms<br />
högstadium hade sitt helhetsskapande projekt på<br />
tre dagar, Petalax högstadium till och från under<br />
fyra perioder, och Närpes högstadieskola hade<br />
projektet under hela höstterminen. Korsholms<br />
högstadium drog projektet på temadagar där<br />
hela skolan var involverad. Petalax högstadium<br />
drog projektet under några därpå följande utvalda<br />
ämneslektioner, ca 2–6 lektioner per ämne<br />
på deras vanliga lektionstider, men projekttiden<br />
blev väldigt utdragen då eleverna inte hade alla<br />
ämnen under alla perioder. Första året drog Petalax<br />
det helhetsskapande projektet endast för en<br />
grupp i årskurs 7, för att sedan nästa år ta med<br />
alla parallellgrupper i årskurs 7. Närpes högstadieskola<br />
hade projektet mera naturligt till och<br />
från under hela höstterminen, bland några utvalda<br />
ämnen för alla i årskurs 7. Schemamässigt<br />
ställde skolorna periodisering till mest problem,<br />
speciellt med de praktiska ämnena, som många<br />
elever enbart hade under vissa perioder.<br />
32
Change language