Bruun, m.fl. (1994) peikar på seks særleg verdifulle kulturlandskap 4 i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane. I DN(2003) er det kome <strong>med</strong> nokre fleire nasjonalt viktig kulturlandskap. Registrerte nasjonalt viktigekulturlandskap i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane er; Hjellesetra, i Eid kommune, Faleide-Utigard, i Stryn,Utvær, i Solund, Tviberg, i Askvoll, Liset-Hoddevik, i Selje, Grindsdalen i Leikanger,Nærøyfjorden (verdsarvområde, vestnorsk fjordlandskap), i Aurland, Hafslobygda, i Luster,Midtre Lærdal, i Lærdal <strong>og</strong> Utladalen i Årdal (sjå figur 2.3). Hjellesetra, Utvær, Nærøyfjorden <strong>og</strong>Utladalen ligg i verna område/vassdrag.2.1.2 FjordlandskapFjordlandskap er eit omgrep som vert brukt i samband <strong>med</strong> handsaming av vasskraftsaker. Detligg likevel ikkje føre registreringar av fjordlandskap. Vi har valt <strong>og</strong> lage ein definisjon av kva vioppfattar som fjordlandskap i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane, som hjelp <strong>til</strong> vurderingar i samband <strong>med</strong>vasskraftsaker.Vi har gjort ei verdivurdering av fjordlandskap, som vist i figur 2.1.3 nedanfor. Generelt erfjordlandskapa i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane unike i internasjonal samanheng. Dette er stadfesta ved atNærøyfjorden har fått status som verdsarvområde 5 . Vi har valt å skilje mellom fjordlandskap <strong>med</strong>regional <strong>og</strong> nasjonal/internasjonal verdi.Figur 2.1.3. Verdivurdering av fjordlandskap4 Det er viktig å vere merksam på at det kan finnast andre uregistrete kulturlandskap <strong>med</strong> like store verdiar, sidanregistreringa på kommunenivå er mangelfull (då kun eit utval representative kulturlandskap er registrert i kvarkommune).5 Då verdsarvkomiteen (World Heritage Committee 2005) vedtok å skrive vestnorsk fjordlandskap,Geirangerfjorden <strong>og</strong> Nærøyfjorden, inn på verdsarvlista vart mellom anna følgjande sagt i grunngjevinga: ”TheWest Norwegian Fjords are classic, superbly developed fjords, considered as the type locality for fjordlandscapes in the world”.13
Vi definerer fjordlandskap som landskap som omgjev fjordar/fjordlaup, samt innsjøar større enn7 km 2 . Fjordar/fjordlaup som høyrer <strong>til</strong> landskapsregionen kystbygdene (sjå figur 2.1.1) reknarikkje vi som fjordlandskap. Avgrensing av fjordlandskap mot dal-/fjellandskap innanfor/ovanforer gjort skjønnsmessig på kart, utifrå kva vi reknar <strong>med</strong> vil vere godt synleg frå fjorden/innsjøen.Nasjonal/internasjonal verdi er gjeve <strong>til</strong> landskap som grensar <strong>til</strong>, eller ligg i, vernaområde/vassdrag, viktige kulturlandskapsområde (jamfør figur 2.3) <strong>og</strong> område som vi oppfattarsom urørte (natur- <strong>og</strong> kulturlandskap utan store inngrep). Det vil ikkje vere fullt samsvar mellomINON-kartlegginga (kap. 2.3) <strong>og</strong> vurderinga av urørte fjordlandskap. Landskap som vi oppfattarsom tradisjonelle kulturlandskap, <strong>med</strong> terreng<strong>til</strong>passa vegar <strong>og</strong> tradisjonell landbruksbusetnad harvi rekna som urørte fjordlandskap. Fjordlandskap av nasjonal verdi er spesielt kommentert iomtalen av delområde (kap. 3).2.1.3 Fossar – viktige landskapselementVi har registrert 149 fossar/elvestrekningar som står fram som viktige landskapselement. Det erberre fossar i <strong>plan</strong>området som er registrert (dvs. at fossar i verna vassdrag <strong>og</strong> område ikkje er<strong>med</strong>). Det er arbeidsgruppa sin samla kjennskap <strong>til</strong> fossar, gjennom reiser, synfaringar,informasjonssøk mv., som kjem <strong>til</strong> uttrykk i denne registreringa. Det er altså ikkje snakk omsys<strong>tema</strong>tisk registrering gjennom synfaring av heile <strong>plan</strong>området. Det vil seie at vår registreringikkje kan reknast som ei uttømande/ fullstendig oversikt.Utvalet av fossar er gjort etter vurdering av følgjande kriterium – fossar på lista skal ha varigvassføring <strong>og</strong> vere eksponert/synberr (i høve <strong>til</strong> ferdselsårer, vegar, fjordar, stiar, mv.), utoverdette kan <strong>og</strong>så fossar som vert oppfatta som attraksjonar/turmål <strong>og</strong>/eller landemerke, eller somhar kultur-/lokalhistorisk verdi takast <strong>med</strong> på lista.Det vil vere ulike oppfatningar av kva fossar/elvestrekningar som er viktig landskapselement.Dette er subjektive vurderingar, sjølv om nokre forhold let seg måle slik som vassføring <strong>og</strong>eksponering. Vår registrering er såleis ikkje noko fasitsvar. Den kan likevel tene som ei rettesnorfor kor det kan vere spesielt viktig å vurdere landskapsverknader av redusert vassføring, isamband <strong>med</strong> utbyggings<strong>plan</strong>ar. Mellom fossane/elvestrekningane som er <strong>med</strong> på lista, har NVEgjeve avslag på søknader om utbyggingsprosjekt i Tvinna (Stryn), Sandalsfossen (Gloppen),Tverrelva (Gloppen), Hestedalsfossane (Flora), Brudesløret (Flora) <strong>og</strong> Sylvarneselvi (Vik).2.1.4 Sårbare områdeFor delområde har vi vurdert kor det er samanhengande høgfjellsområde som kan ha stor verdifor eksempel i forhold <strong>til</strong> tradisjonelle friluftsaktivitetar, allmenn ferdsel <strong>og</strong> kulturminne. I <strong>til</strong>legghar vi sett på andre område som kan vere sårbare for inngrep. Det gjeld i hovudsak område derdekket av lausmassar er tynt.2.1.5 Kvartærgeol<strong>og</strong>iViktige kvartærgeol<strong>og</strong>iske førekomstar kan <strong>og</strong>så vere viktig landskapselement. I omtalen avdelområde tek vi <strong>med</strong> slike når dei har regional eller nasjonal verdi.2.1.6 Råd <strong>og</strong> rettleiingI St.meld.nr. 26 (2006-2007), er det formulert mål for naturforvaltinga: ”Naturen skal forvaltes slikat arter som finnes naturlig sikres i levedyktige bestander, <strong>og</strong> slik at variasjonen av naturtyper <strong>og</strong> landskapopprettholdes <strong>og</strong> gjør det mulig å sikre det biol<strong>og</strong>iske mangfoldet fortsatte utviklingsmuligheter” (MD 2007).14
- Page 2 and 3: Regional plan med tema knytt tilvas
- Page 4 and 5: Figur 1.2.1 Vern i Sogn og Fjordane
- Page 6 and 7: om det kan gjevast dispensasjon fr
- Page 8 and 9: Boks. 1.3.1 (forts.)Som ein ser kan
- Page 10 and 11: verdiar, knytt til nemnte fagtema,
- Page 12 and 13: 2 Faktadel - generelt om fagtemaI d
- Page 16 and 17: Det er altså eit nasjonalt mål å
- Page 18 and 19: Sogn og Fjordane har eit svært var
- Page 20 and 21: stoppe tapet av biologisk mangfald
- Page 22 and 23: 2.2.3 SumverknaderArtar som er knyt
- Page 24 and 25: Mykje av verdien med dei inngrepsfr
- Page 26 and 27: 2.4 Fisk og fiskeAure, laks og ål
- Page 28 and 29: Ved ev. kraftutbygging på elvestre
- Page 30 and 31: Riksantikvaren (RA) har utarbeidd k
- Page 32 and 33: Mesteparten av kulturminna og kultu
- Page 34 and 35: 2.6 FriluftslivFriluftsliv er oppha
- Page 36 and 37: 2.7 ReiselivReiseliv er ei stor næ
- Page 38 and 39: 2.7.3 SumverknaderUheldige sumeffek
- Page 40 and 41: Utbygde små vasskraftverk/små vas
- Page 42 and 43: Figur. 3.1.1 Delområdet Selje-Brem
- Page 44 and 45: Kulturminne og -miljøRiksantikvare
- Page 46 and 47: Det er fleire interessante kvartær
- Page 48 and 49: FriluftslivSørdalen, aust i delomr
- Page 50 and 51: sørsida av fjorden, i heia mellom
- Page 52 and 53: Figur 3.4.1 Delområdet Sognesjøen
- Page 54 and 55: Figur 3.5.1 Delområdet Davik-Nordf
- Page 56 and 57: undersøkingar først. Maurstadelva
- Page 58 and 59: Figur 3.6.1 Delområdet Brekke-Høy
- Page 60 and 61: Kulturminne og -miljøKulturminne s
- Page 62 and 63: Tenndalselvi (i vest) og Kvinnavass
- Page 64 and 65:
usetjingsspor, bygningsmiljø og gr
- Page 66 and 67:
førekomstar av nasjonal verdi.Stor
- Page 68 and 69:
Inngrepsfrie naturområdeDet einast
- Page 70 and 71:
Figur 3.9.1 Delområdet Jølstra
- Page 72 and 73:
FriluftslivFriluftsområde av nasjo
- Page 74 and 75:
landskap med regional verdi er regi
- Page 76 and 77:
Stokkesetdalen-Fardal, Sokkesete-Ø
- Page 78 and 79:
skaffe seg kommunedelplan for små
- Page 80 and 81:
oppgjennom tidene. På 1600-talet v
- Page 82 and 83:
landskapskvalitetene og helheten i
- Page 84 and 85:
For områder som klassifiseres som
- Page 86 and 87:
5 Referansar og grunnlagsdataHer sk
- Page 88 and 89:
område som ikkje har spesiell verd
- Page 90 and 91:
gjeld vasskraftutbygging har vi erf
- Page 92 and 93:
Landskapselement4. Kvartærgeologis
- Page 94 and 95:
flaumvassføringa og større rom fo
- Page 96 and 97:
Fylkesmannen i Sogn og Fjordane, 19
- Page 98 and 99:
Larsen, B. H., 2002. Biologisk mang
- Page 100:
6 Vedlegg - eigne dokument1. Oversi