febRuaRi 2012 - Länsstyrelserna

Hälsoeffekter av kvävedioxid och partiklar
Påverkan på hälsa i samband med luftföroreningar delas in i effekter
orsakade av tillfälligt höga halter, så kallade korttidseffekter, samt effekter
av exponering för föroreningar under lång tid, så kallade långtidseffekter.
Epidemiologiska undersökningar, som utnyttjar geografiska eller
tidsmässiga variationer i människors exponering, är särskilt användbara då
de kan användas för att beräkna effekternas omfattning på befolkningsnivå.
Dessa studier kompletteras med experimentella studier då en väldefinierad
exponering under kortare tid (vanligtvis några timmar vid studier på
människor) används. De epidemiologiska studierna har sin främsta styrka i
att de studerar omfattningen av hälsopåverkan hos grupper som vanligtvis
inte används i experimentella studier, till exempel barn, sjuka och gamla
personer. Däremot är det svårare att påvisa vilka komponenter som är de
verkliga orsakerna till hälsokonsekvenser då exponeringsdata innehåller en
mix av luftföroreningar som är svårare att separera än vid experimentella
studier [16].
Luftföroreningar har både kort- och långsiktiga hälsoeffekter främst på
andningsorganen och på hjärta och kärl. Vanliga sjukdomar i samband med
påverkan är astma, allergier, lunginflammation, hjärtkärlsjukdomar,
lungcancer, stroke och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Särskilt
känsliga grupper är barn, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, rökare och
gamla. En ny forskarstudie som omfattar ett stort antal Stockholmsmammor
visar att gravida som utsätts för luftföroreningar löper större risk än andra
att föda för tidigt. Risken att föda för tidigt är högre för dem som exponeras
för mycket föroreningar, både tidigt och sent i graviditeten, än för gravida
som röker. Studien baseras på uppgifter från medicinska födelseregistret och
uppmätta halter av kvävedioxid och ozon i Stockholm [40].
Hälsoeffekter uppkommer både av lokala och avlägsna källor till
luftföroreningar och det finns inga tröskelnivåer för hälsorisk, vilket innebär
att hälsopåverkan sker redan vid mycket låga halter av de olika
föroreningarna och följer linjärt ökningen av halten. Alla sänkningar av
föroreningshalterna är alltså positiva utifrån ett hälsoperspektiv. Det bör
understrykas att riskerna för varje enskild individ är förhållandevis små om
man jämför med andra orsaker till luftvägssjukdomar som till exempel
rökning. Däremot är exponeringen av luftföroreningar så pass omfattande
att hälsoeffekterna blir betydande på befolkningsnivå.
Vägtrafiken anses vara en betydelsefull källa till luftföroreningar vilket
påvisas i flera studier där det visat sig att skolbarn i mer luftförorenade
områden har sämre lungfunktion än skolbarn i mindre förorenade områden.
Luftföroreningar från trafik har visat sig ge besvär i luftvägarna och allergi
mot pollen och födoämnen, speciellt hos barn, och risken att dö i hjärtinfarkt
är förhöjd dygnen och ett par timmar efter att man har vistats kortvarigt i
trafik [17, 41].
57
Remiss