febRuaRi 2012 - Länsstyrelserna

Det nuvarande gränsvärdet på 40 ug/m 3 årsmedelvärde är satt av WHO för
att bland annat skydda allmänheten från hälsoeffekter av NO2. WHO
konstaterar år 2005 att det däremot inte finns några säkerställda grunder för
att anta att NO2 har några direkt toxiska effekter. Det nuvarande gränsvärdet
inkluderar ändå en möjlighet att NO2 är toxiskt i sig själv, samtidigt som
gränsvärdet fungerar som en indikator för andra korrelerade föroreningar
som NO, ultrafina partiklar och bensen. WHO har antytt att om kunskapen
utvecklas till att konstatera att NO2 enbart utgör en indikator för den
komplexa föroreningsmixen från förbränning, bör ett lägre årsmedelvärde
användas [23].
Epidemiologiska studier med NO2-halter omkring 40 µg/m 3 (årsmedelvärde)
har visat samband med bland annat luftvägssymtom och reducerad
lungtillväxt hos barn. Bedömningen i dessa fall är att det är andra
korrelerade avgaskomponenter, främst ultrafina partiklar, som ligger bakom
de observerade sambanden [16]. Andra epidemilogiska studier har visat att
bronkitsymtom hos barn med astma ökar med långtidsexponering av NO2
[18], att personer med diabetes är särskilt känsliga för stroke när det blir
utsatta för förhöjda halter av NO2 [22] och att astma, KOL, allergiska
näsbesvär och eksem ökar då NOx överstiger 19 µg/m 3 orsakad av vägtrafik
[24]. Vid en skillnad i exponeringsnivå på 10 µg/m 3 NOx ökade risken att
dö i förtid i hjärtkärlsjukdom med 8 procent. Även i dessa studier ansågs
NOx vara en indikator för samtliga utsläpp från trafiken [17].
Men det finns även studier på människor med kontrollerad exponering av
ren NO2 som visar att astmatiker, allergiker och KOL-patienter får en ökad
retbarhet i andningsvägarna vid förhållandevis låga halter av NO2 på 200
µg/m 3 . WHOs gränsvärde för timmedelvärdet är därför satt efter dessa
resultat [23]. Däremot krävs det mycket höga halter, mer än 1800 µg/m 3 , för
att friska personer ska reagera [16].
Skyddsvärda objekt
Som nämnts ovan är vissa grupper i samhället mer känsliga för
luftföroreningar än andra. Skolor, förskolor, sjukhus och äldreboende är
därför några objekt som speciellt bör uppmärksammas.
Underlag för att kartlägga samtliga objekt i dessa grupper saknas i dag.
Skolor och förskolor längs det statliga vägnätet har dock kunnat analyseras
då Trafikverket utifrån en inventering av bullerstörda skolor tagit fram ett
underlag med 150 skolor och förskolor som ligger nära hårt trafikerade
statliga vägar. SLB-analys har i en tidigare utredning utfört bedömningar
och spridningsberäkningar av PM10-halten vid ett flertal av dessa skolor
[25]. Utifrån detta underlag har en analys av kvävedioxid och PM10 utförts.
Resultatet visas att en skola/förskola ligger i ett område där normen riskerar
att överskridas för NO2 respektive fyra skolor/förskolor för PM10. Fem
skolor/förskolor finns i områden där halten ligger inom den övre
utvärderingströskeln för NO2 respektive 18 skolor/förskolor för PM10.
60
Remiss