Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

forskning”. Författarna har försökt ta med så mycket som möjligt av omvärlden,
men det måste betraktas som en omöjlig uppgift att få med allt.
I Bilaga A återfinns:
Förteckning över beviljade projekt inklusive beviljad finansiering från
Bränsleprogrammet, sökande och en kort sammanfattning från ansökan.
Korta beskrivningar av varje projekt inom områdena Jordbruk, Förädling
och Strategisk kunskap standarder.
2.1 Delområde Jordbruk
Inom området jordbruk har fem delprojekt beviljats med 25,9 Mkr från
Energimyndigheten. I november 2009 utlystes en inbjudan till att lämna förslag på
projekt kring skördeteknik/system för Salix. Utlysningen gällde 8 Mkr och
projekten ska vara genomförda under programperioden.
2.1.1 Hög och uthållig biomassaproduktion från Salix.
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan SLU:s Fakultet för naturresurser och
lantbruksvetenskap och Lantmännen Agroenergi AB. Projektet pågår under
perioden 2007-2010.
Det övergripande, långsiktiga målet för projektet är att utveckla nya
förädlingsmetoder för viktiga men komplexa egenskaper hos Salix. För många av
dessa är det med traditionella metoder svårt att göra effektiva urval. Idag sägs
Sverige vara ledande på att framställa högavkastande nya kloner av Salix, men om
denna position skall kunna bibehållas och helst utvecklas ytterligare måste nya
kloner som är anpassade för de olika växtbetingelser som finns i Europa tas fram.
Från att salixodlingen i stort sett varit koncentrerad till Sverige, har under de
senaste fem åren intresset för att odla Salix även i andra delar av Europa ökat
starkt. I en prognos tros mindre än 10 % av Salixplanteringarna i Europa under
2010 göras i Sverige.
Traditionella förädlingsmetoder, som baseras på korsningar och provodling av
plantor samt löpande urval av de bästa individerna, innebär att relativt många
plantor måste testas i fält, I detta finns också inbyggda begränsningar, t.ex. den
relativt långa tid som behövs för att individerna skall utvecklas så långt att
relevanta urval är möjliga. Idag anses det ta ca tio år att få fram en ny, signifikant
förbättrad klon. Likaså förutsätter utvärdering av vissa egenskaper, t.ex. resistens
mot vissa sjukdomar att dessa uppträder under provodlingarna, vilket inte alltid är
fallet. Det finns därför stora vinster att göra om andra metoder att tidigt välja ut
”rätt” individer kan tas fram.
I projektet söker man därför kombinera molekylärgenetik, växtfysiologi och
traditionell växtförädling för att utveckla s.k. molekylära markörer i genmassan
som är kopplade till goda egenskaper. Om sådana kan identifieras med tillräcklig
säkerhet, kan intressanta individer väljas ut genom att påvisa dessa markörer i
plantorna och urvalet göras utan fältförsök. De egenskaper som man i projektet
fokuserar på är tillväxt, resistens mot bladbaggar och bladrost samt tolerans mot
22