Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

signalen och fukthalten samt att visa hur bra RF-metoden kan mäta fukthalten i olika typer av biobränslen och i olika typer av containers. Resultat: Projektets första del innefattade val av antenner och utformning av mätrigg. Därefter gjordes drygt hundra jämförande mätningar med denna utrustning för RF-mätning, NIR-metoden från projekt I6-601 ovan samt den gravimetriska referensmetoden. Utprovningen av utrustning visade att det är möjligt att driva en RF-signal genom hela bränslemängden i en container med tillgång till endast ytan av bränslet i containern. Detta gällde både i stål- och plywoodcontainrar. Mätdata från de jämförande mätningarna utvärderades med hjälp av både multivariat analys och som beräknad dielektricitetskonstant och spridningen utvärderades i form av RMSEP (root mean square error of prediction). Minsta felet för RF-metoden, 6,5 %, vilket var något högre än för NIR-metoden, erhölls med multivariat analys. Av projektet utpekade kvarstående kunskapsluckor: Möjligheterna till minskning av RMSEP genom flera mätningar med antennen i olika positioner över ytan bör undersökas. En djupare utvärdering av referensmetodens prestanda behövs för att säkrare kunna bedöma RF-metodens förutsättningar. Den senare bedöms kunna utvecklas vidare med hjälp av antennutformningar som anpassats för applikationen, avancerad signalbehandling m.m. Kvarstår i projektet under 2010: Projektet avslutades under 2008. Viss vidareutveckling av metoden sker dock av Mälardalens Högskola (??) Kontaktperson: Erik Dahlqvist, Mälardalens Högskola, erik.dahlqvist@mdh.se, tel. 021 – 15 17 68. Titel: Forskning kring pannstyrning med on-line fukthaltsmätning på biobränsle (Värmeforsk-projekt I6-603) Syfte/mål: Projektets mål har varit att hitta styrstrategier för att stabilisera bäddtemperaturen i bubblande fluidbäddpannor genom att utnyttja kontinuerlig mätning av bränslefukthalten för styrning av bäddtemperaturen. Resultat: I projektet har en simuleringsmodell över Eskilstuna Energi & Miljö AB:s biobränsleeldade BFB-panna på 110 MW byggts upp för att användas som analysverktyg för processen och för utveckling av en MPC-regulator (MPC = Multi Predictive Control). Denna modell har kopplats ihop med dels en mätning av bränslefukthalten vid mottagning, dels en kontinuerlig NIR-mätning av fukthalten i bränslet på transportbandet in till pannan. Mätningen av leveransfukthalt möjliggör en säkrare och aktivare blandning av olika bränslepartier till en mera konstant fukthalt. Modellen har sedan använts för att studera dels hur den kontinerliga fukthaltsmätningen kan utnyttjas för att åstadkomma en stabilare bäddtemperatur, dels hur ändringar av styrparametrarna primärluftflöde, mängden recirkulerade rökgaser samt uppfuktning av bränslet påverkar bäddtemperaturen. Resultaten visar att variationerna i bäddtemperatur kan minskas avsevärt genom att utnyttja fukthaltsmätningen. Detta i sin tur har medfört att panneffekten kunnat höjas och en ökad el- och värmeproduktion med väsentlig ekonomisk betydelse har uppnåtts. Dessutom har bättre miljöprestanda 81
vad avser NOx och CO uppnåtts. Detta har skett genom att en MPC-regulator som utnyttjar bl.a. fukthaltsmätningen har installerats, trimmats in och tagits i kontinuerlig drift under projektet. Av projektet utpekade kvarstående kunskapsluckor: Fortsatt utveckling av regleralgoritmer etc för MPG-regulatorn. Kvarstår i projektet under 2010: Projektet avslutades under 2007. Kontaktperson: Erik Dahlqvist, Mälardalens Högskola, erik.dahlqvist@mdh.se, tel. 021 – 15 17 68. Titel: On-line NIR-fukthaltsmätning för styrning av panna i värmekraftverk (Värmeforsk-projekt I6-605) Syfte/mål: Projektets mål har varit att med on-line NIR.-teknik bestämma andelen fritt och bundet vatten i tinat och fruset bränsle och att med hjälp av dessa signaler förbättra pannstyrningen och optimera förbränningen. Ett långsiktigt mål var också att visa på potentialen hos on-line NIR-teknik för styrning av pannor. Resultat: Projektet genomfördes i 47 MW CFB-panna i norra Sveriges inland för att säkerställa förhållanden med olika temperaturer och fruset resp. tinat bränsle. En NIR-spektrometer installerades på bränsleinmatningen och denna kalibrerades genom att ta ut prov som torkades och vägdes på traditionellt sätt. En reglermodell av processen togs fram där framkoppling av fukthaltssignalen användes för reglering av bäddtemperaturen. Reglermodellens prestanda jämfört med en traditionell återkopplingsmodell utvärderades och visade sig ge en jämnare och mera robust reglering av bäddtemperaturen. Det krävs dock ett relativt omfattande lokalt kalibreringsarbete för att ge stabila korrelationer mellan NIR-spektra och bränslefukthalt under olika temperatur- och frysningsförhållanden. Av projektet utpekade kvarstående kunskapsluckor: Reglermodellen bör kunna utvecklas vidare bl.a. avseende snabbhet. Vidare bör en komplett implementering av mät- och reglersystemet genomföras och långtidsutvärderas i en eller flera anläggningar för att den verkliga vinsten skall kunna kvantifieras. Kvarstår i projektet under 2010: Projektet avslutades under 2008. Kontaktperson: Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, Tel: 090-786 87 95 82
Page 1 and 2:
Syntes av Energimyndighetens progra
Page 3 and 4:
Förord I Energimyndighetens forskn
Page 6 and 7:
Sammanfattning I programmet ”Uth
Page 8 and 9:
terminaler där bränslet kan hante
Page 10 and 11:
En framtida utvidgad råvarubas fö
Page 12 and 13:
iobränslen och deras askor. Under
Page 14 and 15:
genetic maps of each species. Such
Page 16 and 17:
equipment and harvesting technologi
Page 18 and 19:
to the manual method currently in u
Page 20:
SLU’s participation in an IEE pro
Page 23 and 24:
Projektbeskrivningar - område Stra
Page 25 and 26:
Den här rapporten utgör prelimin
Page 27 and 28:
forskning”. Författarna har för
Page 29 and 30:
Odlingsfrågor - rörflen. Odlingsf
Page 31 and 32:
Nya bränsleformer - 1 projekt 2.2.
Page 33 and 34:
tidigare projektet SLU-Projektpaket
Page 35 and 36: förbränningsresultatet vid nyttja
Page 37 and 38: 3 Preliminära samt förväntade re
Page 39 and 40: intressant i en mix med andra råva
Page 41 and 42: Ett annat projekt har syftat till a
Page 43 and 44: metoden, dvs hur väl dess medelvä
Page 45 and 46: Torkning av hydrolyslignin i tornad
Page 47 and 48: 3.2.3 Förbränningsegenskaper hos
Page 49 and 50: 4 Preliminär identifiering av kvar
Page 51 and 52: kunskapen bristfällig på många o
Page 53 and 54: att använda stråbränsle/restprod
Page 55 and 56: Inom ”ERA-NET Bioenergy - Short R
Page 57 and 58: 6 Analys och diskussion Bränslepro
Page 59 and 60: produktionskedja. Syftet är att fr
Page 61 and 62: iobränslen förväntas öppnas äv
Page 63 and 64: För halm och andra stråbränslen
Page 65 and 66: Tillförseln av inhemskt biobränsl
Page 67 and 68: 6.4.4 Förädling Förädling av
Page 69 and 70: Bilaga A - Projekt behandlade i den
Page 71 and 72: Titel Projekt nr Beviljat totalt ST
Page 73 and 74: Projektbeskrivningar - område jord
Page 75 and 76: Av projektet utpekade kvarstående
Page 77 and 78: Odlingsfrågor - Salix Gödsling av
Page 79 and 80: av rörflen för industri- och ener
Page 81 and 82: utgjordes av småskalig eldning, ex
Page 83 and 84: seminarieväg har ett nationellt se
Page 85: Titel: Standardisering av fukthalts
Page 89 and 90: Pelleteringstudier av tallspån dä
Page 91 and 92: apportskrivning. Resultaten kommer
Page 93 and 94: Mehrdad Arshadi, “The future of B
Page 95 and 96: Pellets 08, 29-30 januari 2008, Sun
Page 97 and 98: pannved”, här kallat styckeved.
Page 99 and 100: Bilaga B - Angränsande forskningsp
Page 101 and 102: förbränning för värme- och elpr
Page 103 and 104: Förstudie "Utvecklingscentrum för
Page 105 and 106: samband med gallring. Ungskogsbehan
Page 107 and 108: Energimyndigheten - Göteborgs Univ
Page 109: Effekt av extracellulära polymera
show all

Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?