Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

intressant i en mix med andra råvaror. Småskalig pelletering förutsätter billiga
råvaror och högt utnyttjande för att vara lönsamt. Oftare är det billigare att
brikettera.
Logistik av Salix och halm har studerats i ett projekt där förutsättningarna för
lantbrukare att leverera åkerbränslen till stora värmeverk undersökts i form av en
fallstudie (planerat kraftvärmeverk i Värtan). Projektet studerade ett antal
alternativa logistikkedjor och kostnaderna beräknades för två olika
transportavstånd. Halm i balform och Salix i flisad form gav bäst ekonomi, med
150 kr/MWh för halm och 190 kr/MWh för Salix vid transport med tåg. Lastbil
var billigast för halm vid båda transportavstånden och för Salix vid det kortare.
Båda bränslena är känsliga för transportkostnader och dessa kan sänkas genom
ökad volymvikt, samtidig hantering av andra bränslen samt färre hanteringssteg.
Odlingsfrågor – Salix
Det är svårt att med nuvarande prisnivåer motivera gödsling av Salix. Det skulle
dock kunna löna sig om värmeverk själva börjar producera Salixflis och prissätta
den i förhållande till alternativkostnaden för bränsle. Det är också rimligt att anta
att de sorter av Salix som används idag har större förmåga att utnyttja tillfört
gödselkväve än äldre sorter. Gödslingseffekten vid tre gödslingsstrategier och
delvis nya sorter har kvantifierats genom biomassemätningar och visat på stora
skillnader i tillväxt mellan olika givor. Ytterligare mätningar av biomassa kommer
att ske under 2010 och gödslingseffekt och ekonomiskt utbyte beräknas.
Det finns idag ingen systematisk sammanställning eller utvärdering av olika
metoders lämplighet vid uppbrytning av äldre Salixodlingar; tidsåtgång,
maskininsats eller effekt på efterföljande gröda. Kunskapsluckan beträffande
återgång från salixodling till konventionella grödor försvårar korrekta beräkningar
av odlingssystemets ekonomi och kan därmed bidra till att öka tröskeln för
lantbrukare att etablera Salix på sin jordbruksmark. Två olika metoder visar stor
skillnad i tids- och bränsleåtgång. Utvärdering av nysådd av olika grödor i den
uppbrutna marken kommer att ske under 2010.
Effekterna av omdrevstider på 3 respektive 4 år jämförs i 14 respektive 16 år
gamla undersöks planteringar i ett pågående projekt. Uppmätt biomassa visar att
3-åriga omdrev ger mer ackumulerad biomassa och lägre stoldödlighet än 4-åriga
omdrev. Hypotesen är att 4-årigt omdrev ger nedsatt produktion pga ökad
stoldödlighet då konkurrensen om ljus ökar med ökad mängd stående biomassa.
Under 2010 kommer ytterligare mätningar av klonförsök och analys, utvärdering
och presentation av jämförelsen mellan klonförsöken att ske.
Genom att med säker och billig teknik kunna mäta den stående biomassan skulle
lantbrukaren enklare kunna veta vad det växande beståndet var värt och också få
en ökad förståelse för de faktorer som påverkar tillväxten. Inom ett projekt
studeras metoden fjärranalys med obemannade flygplan (UAV) och jämförs med
3D-modeller från lasermätningar med helikopter samt fältmätningar av
skottdiameter. Slutligen kommer metoderna att jämföras med resultatet från
avverkning. Vid de två flygningar med UAV som har genomförts visar de
spektrala analyserna att det går att se skillnader mellan olika Salixkloner. Bättre
34