Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

iobränslen förväntas öppnas även utanför Europa stöds även arbetet inom den
internationella standardiseringsorganisationen, ISO. Igångsättandet av arbetet
inom ISO 238, ”Solid biofuels” har väckt stort intresse över hela världen, och
nuvarande eller förväntat stora aktörer utanför Europa som Canada, USA, Kina,
Indien m.fl deltar mycket aktivt. Totalt deltar 27 länder i arbetet. Det är troligt att
denna globala standardisering verksamt kommer att bidra till att
biobränsleanvändningen utvecklas positivt internationellt. Erfarenheten är att
arbetet inom ISO i hög grad utnyttjar de erfarenheter som gjorts inom det
europeiska arbetet, och Sverige är drivande även här. Som underlag för CENs
arbete genomförs s.k. prenormativ forskning på bred nivå i Europa.
Bränsleprogrammet stöder även Sveriges deltagande i denna forskning. För att
underlätta snabb spridning av vad olika bränslen innehåller stöds även ett projekt
där bränsleanalyser görs tillgängliga i en databas. Ett syfte med detta är även att
sprida kunskap om standardiserade analysmetoder.
6.2 Kvarstående kunskapsluckor och flaskhalsar
Här beskrivs (med viss försiktighet) de kunskapsluckor och flaskhalsar som i
dagsläget bedöms kvarstå efter Bränsleprogrammets slut. Dessa kunskapsluckor
och flaskhalsar är satta i relation till programmets mål och till de visioner som
finns i Energimyndighetens ”Temarapport Det bränslebaserade energisystemet”.
6.2.1 Området Jordbruk
För att tillgången på Salix ska öka både i volym och över större delen av året,
krävs framförallt insatser inom följande områden:
Skördeteknik och -metoder som tillåter att maskinerna kan skörda under
svårare väderförhållanden, och som tillåter att den skördade Salixen kan
lagras under en längre tid. Under 2010 kommer en sammanställning och
utvärdering av skördeteknik och -metoder som är möjliga idag eller i en
nära framtid att ske inom ramen för Bränsleprogrammet. Det finns idag
flera entreprenörer med intressanta förslag och idéer till småskaliga
system, exempelvis skogsskördare och klippaggregat. Bedömning av
utvecklingsinsatser kommer även att ske under 2010. När dessa insatser är
genomförda kommer bilden av vidare utvecklingsbehov att vara klarare.
Högproduktiva Salixsorter som är anpassade till olika
odlingsförhållanden och som utnyttjar näring och vatten optimalt. För att
radikalt höja Salixens bidrag till biobränsleförsörjningen krävs fortsatt
växtförädlingsarbete. Kombinationen av traditionella metoder och nya
metoder där genetiska markörer utnyttjas kräver uthållighet och fortsatta
satsningar även efter 2010. För resistens mot rostsvamp krävs att arbetet
med att finna genmarkörer utvidgas. När det gäller skadegörare är målet
annorlunda, dvs man bör arbeta mot att minimera skördeförluster genom
att upprätthålla en god balans mellan resistens mot insektsangrepp och
närvaro av de insekter som fungerar som ”livvakter”, dvs de äter de
insekter som livnär sig på Salix. För detta krävs att man utvecklar
strategiska modeller för förädlingsarbetet. För att svensk Salixforskning
56