Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

Ett annat projekt har syftat till att klarlägga hur samtidig bärgning av halm, agnar
och boss inverkar på baldensitet, avkastning, fälttorkningsförlopp och
förbränningskarakteristika. Fyra tröskningar har genomförts varav två med
tröskan inställd så att agnar och boss blandas in i halmsträngen. Halmsträngen
med agnar och boss blev initialt torrare än den utan, och mängden bärgade
skörderester ökade med 14 %. Inga skillnader i balvikt eller baldensitet kunde
visas, inte heller i förbränningsegenskaper. Askhalten ökade med 1 % när agnar
och boss skördades.
3.1.3 Tågtransport och terminalhantering av Salix – Förstudie
Förstudiens övergripande syfte är att bidra till en ökad samordning av biobränslen
från skog och åker (i synnerhet flisad och buntad Salix) vid tågtransport och
terminalhantering. Slutsatser har sammanställts rörande samordningsmöjligheter
samt utformning av effektiva terminaler. En slutsats är att det för större flöden av
biobränsle är mest ekonomiskt att utforma stora terminaler med fasta investeringar
för effektiv hantering. För mindre flöden är det intressant med lösningar som
medger flexibel och temporär lastning i olika områden där råvaran finns samt
lägre fasta investeringar. Intermodala lösningar (att samma lastbärare kan
användas för lastbil och tåg för smidig omlastning) som bygger på standardkomponenter
är då att föredra. För flisad Salix liksom för briketterat eller
pelleterat åkerbränsle finns tåg- och terminallösningar att tillgå, med skillnaden att
tak kan krävas på containern för torrare bränslen. Eventuella buntar av grot eller
Salix bör kunna hanteras med infrastruktur som används för rundved med vissa
anpassningar.
3.1.4 Orienterande studie om ett svenskt forskningsprogram för poppel
Syftet med detta arbete är att ta fram ett beslutsunderlag för om en eventuell
satsning på ett långsiktigt nationellt forskningsprogram för poppel (innefattar både
rena poppelarter och hybrider samt hybridasp) som energiråvara. Studien skall
lägga stor vikt vid energirelevans och marknadsmöjligheter, och behandla hur
poppel skulle kunna användas för flis, pellets och biodrivmedel.
Projektet startades under september 2009, och arbetet bedrivs i fyra delområden:
Odlingsmaterial, Odlingssystem, Marknad och ekonomi samt Miljö och opinion. I
juni 2010 har planerade litteraturgenomgångar genomförts, ett antal experter inom
och utom landet identifierats och preliminära underlagsrapporter för de fyra
delområdena ställts samman. En del kompetens som arbetat i mindre, fristående
projekt med relevanta frågeställningar under årens lopp finns inom Sverige. Det
bör också nämnas att det idag både pågår jämförande fältförsök där poppel ingår
som ett av sex trädslag. Det odlas också poppel kommersiellt på några gårdar, där
massaved och energived tas ut från beståndet. Internationellt väcker poppel stort
intresse både för virkesfångst och som energiråvara. Den enskilt största
internationella kunskapskällan om poppel utgörs av International Poplar
Commission (IPC).
Projektet löper sammanfattningsvis enligt plan.
36