Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

6 Analys och diskussion
Bränsleprogrammet är i sin utformning 2007-2010 ett stort program där
energimyndigheten samlat den forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör
tillförsel och förädling av biomassa för energiändamål. Programmet är strukturerat
i tre tematiska områden och ett tvärgående område. Denna syntes omfattar
områdena Jordbruk, Förädling och Standarder, medan Skogsbruk och huvuddelen
av Strategisk kunskap behandlas i separata syntesrapporter.
6.1 Täckta frågeställningar och förväntade resultat
6.1.1 Området Jordbruk
Verksamheten inom området Jordbruk består i mars 2010 av fem projekt samt en
utlysning kring skördeteknik för Salix, som kommer att resultera i ytterligare
projekt under 2010. Om utlysningen kring skördeteknik inkluderas, kommer
verksamheten att stödjas av totalt ca 35 Mkr från Energimyndigheten.
Ca 60 % av de satsade medlen inom området jordbruk går till forskningen kring
nya förädlingsmetoder för Salix. Detta sker i samarbete mellan universitet och
industri, nämligen SLUs Fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap och
Lantmännen Agroenergi AB. Både SLU och lantmännen är medfinansiärer.
Projektet har karaktären av långsiktig, grundläggande tvärdisciplinär forskning
med ett uttalat syfte att Sverige ska behålla en ledande position internationellt på
sortmarknaden för Salix. För detta krävs samlad kompetens och samarbete från
olika områden inom växtförädling. Projektet ska avslutas i december 2010.
Den övergripande frågeställningen i detta projekt är hur man genom modern
genteknik kan effektivisera växtförädling av Salix. Tanken är att man genom att
identifiera genetiska markörer (en bit av arvsmassan) i ett tidigt skede ska kunna
välja ut individer för vidare testning och sortprövning. Projektet har hittills
resulterat i att två täta genkartor har konstruerats, vilket är en förutsättning för att
man ska kunna identifiera genetiska markörer. Arbetet med att utveckla markörer
för resistans mot bladrost tros bli klart inom projektperioden. Arbetet med att hitta
markörer för resistens mot insekter är mer komplicerat och involverar både direkt
resistens (negativa effekter för skadegörarna) och indirekt resistens (positiva
effekter på skadegörarnas fiender). För bladbaggar har dessa hittills visat sig vara
varandras spegelbilder, dvs en klon med stark direkt resistens har en svag indirekt
resistens och vice versa. Det långsiktiga målet är att lyckas minimera
skördeförlusterna på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
En annan viktig frågeställning är hur man ska kunna förutse egenskaper för en
flerårig gröda utifrån studier av unga plantor. Här har en kombination av
egenskaper hos unga plantor visat sig användbara. Genetiska markörer för dessa
egenskaper kommer att studeras och inom projektet kommer en preliminär modell
för långsiktig biomassetillväxt på beståndsnivå utifrån unga plantor odlade i
52