Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

förbränningsresultatet vid nyttjande av kommande pelletkvalitéer i typiska
villaanläggningar och närvärmeanläggningar av rost- och pulvertyp, att utveckla
teoretiska modeller som beskriver kritiska parametrar för
bränsleomvandlingsprocessen avseende askrelaterade driftsproblem och
emissioner, att utveckla modeller baserade på jämviktskemiska beräkningar och
praktiska erfarenheter vid förbränning av fosforrika åkergrödor och att återkoppla
resultat som kan utnyttjas av de metoder baserade på NIR och XRF som inom
Pelletsplattformen.
2.2.4 Nya bränsleformer
Styckeved för småskalig eldning
Tanken med detta projekt är att undersöka förutsättningarna för ett nytt
bränslesortiment med en bitstorlek mellan flis och traditionell ”spis- eller
pannved”, här kallad styckeved. Ett alternativt namn, som möjligen är mera
tydligt, är ”knubbved” (eng. ”chunkwood”). Sortimentet tillverkas på liknande sätt
som bränsleflis, men tjockleken är ca 10-20 mm och längden ca 50-150 mm.
Fördelarna med detta sortiment är flera: lägre energiåtgång än för bränsleflis,
snabbare torkning, maskinell hantering är möjlig samt att sortimentet ger
förutsättningar för automatisk inmatning i pannan. Syftet med projektet är att dels
utvärdera tillgänglig utrustning för produktion, torkning, lagring, hantering,
matning och småskalig eldning av knubbved, dels att identifiera utrustning och
tekniska principlösningar som behöver utvecklas. Projektet har påbörjats under
hösten 2009.
2.3 Delområde Strategisk kunskap standarder
Inom denna del av programmet har ett antal projekt bedrivits med syfte att
beskriva och påverka omvärldsfaktorer som är av betydelse för en ökad uthållig
användning av biobränsle. I huvudsak är det inom två områden som projekt
bedrivits, dels standardisering av biobränslen och dels modell- och scenariostudier
för biobränslemarknaden. Endast området standardisering behandlas i denna
syntesrapport.
Biobränslen förekommer i en lång rad sortiment med olika ursprung, egenskaper
och former. För att underlätta produktion, handel och användning är det viktigt att
det finns gemensamma sätt att beskriva bränslenas egenskaper. Detta gäller såväl
terminologi som specifikationer och metoder för att verifiera egenskaperna. På så
sätt kan entydiga beskrivningar av bränslet göras i t.ex. offerter, avtal,
myndighetsvillkor och andra dokument med stor ekonomisk betydelse. Detta
gäller inte bara avseende bränslen i sig, utan också i beskrivningar av
förutsättning och villkor för anläggningar för hantering och förbränning.
Relevanta och allmänt accepterade standarder bidrar därmed verksamt till både till
spridning av ny teknik och till en effektivisering av bränsleanvändningen.
Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, har ett arbete pågått
sedan 1997 för att utarbeta ett stort antal Europastandarder för fasta bränslen.
Sverige, representerat av SIS, har haft hand om sekretariatet för den ansvariga
30