Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten
Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten
Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
avseenden bristfällig. Flera av de användningsområden för hampan som idag<br />
diskuteras är också nya för landet.<br />
Resultat: Realistisk avkastningsnivå för välskötta hampaodlingar på lämpliga<br />
jordar bör kunna uppgå till 10 ton torrsubstans per hektar i stamskörd, och något<br />
mer på mycket goda, bördiga mulljordar. Kostnaden för att odla fram ett<br />
hampabestånd färdigt för skörd har beräknades till knappt 5 000 kr per hektar,<br />
varav stor del utgörs av kostnader för utsäde och gödselmedel. Att skörda hampa<br />
med konventionella eller något modifierade lantbruksmaskiner är i många fall<br />
möjligt men inte optimalt. Kontakter med energibolag och andra nyckelpersoner<br />
inom biobränsleområdet visade att det finns ett stort intresse från energibolagens<br />
sida att använda hampa som biobränsle. I slutändan är det emellertid som alltid till<br />
stor del en prisfråga.<br />
Av projektet utpekade kvarstående kunskapsluckor: För att säkerställa en rationell<br />
och problemfri skörd vid storskalig användning av hampa till biobränsle krävs<br />
utveckling av lämplig skördeteknik. För att kunna optimera utnyttjandet av hampa<br />
som biobränsle behövs ytterligare och fördjupad kunskap inom ett flertal<br />
områden, till exempel näringsbehov, effekten av olika odlingsåtgärder, passande<br />
sorter, skörde- och hanteringsteknik samt förbränningsegenskaper.<br />
Kontaktperson: Martin Sundberg, martin.sundberg@jti.se, tel: 018-303324<br />
Halm som energikälla (projekt 050001-förstudie)<br />
Syfte/mål: Syftet var att ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport<br />
och eldning av halm i små- och storskaliga system, samt att föreslå olika<br />
forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av<br />
bränslehalm i Sverige.<br />
Resultat: I studien beskrivs system för bärgning, transport och lagring av storbalar<br />
hackning, ihopsamling, transport och lagring av lös hackad halm. Alternativa<br />
system med fältbrikettering och system med helsädesskörd beskrivs. Danska<br />
erfarenheter samlades in via en studieresa. Kostnaderna beräknades för olika<br />
system från skörd till värmeverk. System med storbalar befanns vara billigast följt<br />
av system med mindre stora fyrkantbalar och fältbriketterad halm. Inomhuslagring<br />
påverkade kostnaderna i väsentlig grad. Fältbriketterad halm får kostnadsfördelar<br />
vid långa transporter och inomhuslagring p.g.a. hög volymvikt som ger ett högt<br />
utnyttjande av transportfordonen respektive lagret.<br />
Vid förbränning av halm leder en för hög fukthalt till driftstörningar i den<br />
utrustning som hanterar halmen, samt ojämn förbränning i pannan. Aska med en<br />
för låg smältpunkt riskerar att smälta i pannan och bilda slagg som ger<br />
driftstörningar.<br />
<strong>Förädling</strong>smöjligheter som brikettering, pelletering, pulver och nyare teknik<br />
såsom förgasning, flash-pyrolys, stirlingmotorer, ångmaskiner och användning av<br />
halm som råvara till etanol, metanol, DME eller Fischer-Tropsch-diesel beskrivs<br />
översiktligt. Tekniken för hantering och eldning av bränslehalm fungerar<br />
tillfredsställande idag och kostnaderna är konkurrenskraftiga.<br />
69
Change language