Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

kunskapen bristfällig på många områden. Kunskapsluckor kvarstår kring vad som
är optimal stubbhöjd vid skörd av hampa. För lägre stubbhöjd krävs modifierade
majsbord vid skörd.
4.1.3 Tekniska frågor relaterade till skörd och småskalig
bränsleförädling
De positiva erfarenheterna från minskat spill vid vårskörd av hampa på rot, i
Österrike, bör verifieras via skördeförsök i Sverige och då både i rörflen och
hampa.
För att optimera användning av åkerbränslen föreslås studier av samverkan mellan
olika bioenergislag som kan skördas med samma eller likartade maskiner, nyttja
samma lager och/eller nyttja samma pannor.
Vid bärgning av halm behövs jämförande studier mellan tröskningsmetoder med
skakare respektive rotor, då skakartröskor respektive rotortröskor river sönder
halmen olika mycket vilket leder till att olika mycket av halmen kan tas omhand.
4.1.4 Övrigt
Det efterlyses dokumenterade erfarenheter av hampaeldning avseende slaggnings-
korrosions och emissionsegenskaper, och råd till energiverk om hur hampan bäst
eldas, exempelvis lämpliga mixar med andra bränslen.
Askhaltsmätningar på halm kan göras i fält på halm som väntar på bärgning, även
göras inom fält, på olika grödor och sorter, platser, jordmåner, olika typ av
gödsling, olika typ av besprutning, årsmån mm.
Metoder för snabb uppskattning av eldningsegenskaper hos halm (men även andra
stråbränslen) i fält, vid tröskning och pressning, samt vid hantering av halm i
värmeverket samt vid styrning av pannor. Dessa metoder kan t.ex. baseras på NIR
(nära infraröd reflektans), röntgenspektroskopi eller liknande.
4.2 Delområde Förädling - preliminär identifiering av
kvarstående kunskapsluckor
4.2.1 Metoder att mäta bränslekvalitet
Bränslekvalitet i detta sammanhang avser i första hand dels innehåll av
askbildande ämnen av olika slag, dels bränslets fukthalt. Vad gäller askbildande
ämnen så är arbetet med att använda röntgenspektroskopi inom bioenergiområdet
relativt nytt och förväntas generera både innovationer och nya
användningsområden. En vision är t.ex. att genom att montera en rad av
detektorer i anslutning till ett transportband kunna upptäcka kontaminerade
delströmmar. Dock krävs grundläggande FoU-arbete för att exempelvis ta fram
överflyttningsbara kalibreringsmodeller för olika biobränslen och
kvalitetsparametrar.
Fukthaltsmätning av biobränsle med NIR-metod har som ovan framgått visat sig
vara mycket användbar. Det som återstår för att helt utnyttja dess potential för
46