Förädling Bränslekvalitet Åkerbränslen - Energimyndigheten

ska behålla sin ledande ställning och sälja plantor till andra delar av
Europa krävs ett fortsatt arbete med att hitta egenskaper som hög
värmetolerans och hög effektivitet i näringsutnyttjande.
En tillräckligt god lönsamhet för Salix-producenten. Odlingen av Salix är
idag ca 14 000 ha och bedöms snarare minska än öka i en nära framtid.
Minskningen beror till stor del på att odlarna inte är tillräckligt nöjda med
lönsamheten. Detta framgår bl.a. av LRFs kartläggning av medlemmarnas
energiverksamhet och av flera rapporter inom Värmeforsks program
”Grödor från åker till energi”. För att nå en ökad satsning på Salix-odling
krävs en ökad förståelse de ”mjuka” frågorna som odlarnas attityder och
förväntningar och vad som är lämpliga former för avtal, prissättning,
avsättningstrygghet, lämplig utformning av styrmedel etc.
Snabbväxande lövträd kan odlas på förhållandevis stora arealer i skogs- och
mellanbygder, främst på marker som tagits ur traditionell jordbruksproduktion.
För detta krävs skötselsystem med inriktning mot hög bränsleandel, och system
för bränsleuttag anpassade för bränsleuttag på trädbevuxna marginalmarker.
Snabbväxande poppel och hybridasp kan vara exempel på sådana lövträd. I den
orienterande studie om ett svenskt poppelprogram som pågår under 2010 kommer
olika aspekter att behandlas: växtmaterial, odlingssystem, ekonomi och miljö.
Målet med studien är att ge ett underlag för beslut om en eventuell satsning på ett
långsiktigt nationellt program. Innan studien är klar är det svårt att uttala sig om
vilka kunskapsluckor som är mest trängande att åtgärda.
Rörflen är fortfarande en relativt ny energigröda där det finns behov av att
praktiskt tillämpa och utvärdera den forskning och den erfarenhet som erhållits.
Insatser har skett i flera projekt på senare år, förutom i Bränsleprogrammet även i
Värmeforsks energigrödeprogram och i projekt som Bioenergigårdar. Om rörflen
ska bli en energigröda av större volym kommer det att finnas ett fortsatt behov av
att få fram sorter anpassade till olika typer av jordar, och resistenta mot
skadeinsekter. Det kommer även att krävas fortsatta insatser för att
effektivisera hela värdekedjan, tex anläggnings- och skördeteknik som minimerar
antalet överfarter på åkern, och vilken produktpaketering som är optimal - hackad
form, briketterad eller kanske på sikt pelletterad eller torrefierad.
Ettåriga grödor som exempelvis hampa är attraktiva för odlarna. Vårskördad
hampa har också relativt goda förbränningsegenskaper (hög asksmältpunkt och
genererar inte höga stoftmängder). Det finns dock ett antal kunskapsluckor i hela
kedjan från odling, skörd, hantering till förbränning eftersom fiberhampa inte
odlats för energiändamål tidigare i Sverige. Det främsta hindret för hampan i
dagsläget är dock en relativt hög kostnad. Om dessa kan pressas genom
effektivare metoder och/eller genom inkomst även från frön, fibrer eller olja, eller
genom hampans ”alternativvärde” i växtodlingen, kan hampa bli intressant i större
volymer.
57