Finns det evidensbaserade kliniska riktlinjer för omvårdnaden av ...

Vårdlidande utgör ont och meningslöst lidande vilket patienten således upplever till följd av
tillkortakommanden inom vården (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003;
Wiklund, 2003). På akutmottagningen kan långa väntetider utgöra en svåråtgärdad
problematik, men vårdlidandet kan också frammanas av att patientens basala behov inte
uppmärksammas av sjuksköterskan, så som exempelvis bristande tillgång på mat och dryck,
obekväm kroppsställning eller smärta som lämnas obehandlad (Nydén, Petersson, & Nyström,
2003). Från Muntlin, Gunningberg och Carlssons (2005) studieresultat framkom även att
patienter på akutmottagningen upplevde det negativt att inte ha tillgång till telefon eller
någonstans att låsa in sina värdesaker.
Vården på en akutmottagning utförs under snäva tidsmarginaler där såväl patientens
medicinska och omvårdnadsmässiga behov skall tillgodoses (Nyström, 2003). Inom
akutverksamheterna ses dock ofta en tendens att omhändertagande inriktas mot ett medicinskt
perspektiv, med utgångspunkt från läkarkårens ordinationer, och att den omsorgsinriktade
omvårdnaden av icke medicinsk karaktär därmed kommer i skymundan (Nyström, 2003;
Wiman & Wikblad, 2003). Om sjuksköterskorna enbart fokuserar sig på de medicinska
uppgifterna och inte involverar patienterna kan detta dock leda till att patientens upplevda
känsla av medverka i vården försvinner (Nydén, Petersson, & Nyström, 2003). Dahlbergs
(2002) resultat från intervjuer med patienter framhäver också att innebörden av vårdlidandet
är att patientens värdighet kränks och individen fråntas rätten till delaktighet i den egna
hälsoprocessen. Utan att bli sedd, hörd eller uppmärksammad åsidosätts patienten och
förnekas som lidande människa. Eriksson (2001) menar att vårdlidande inte sällan uppstår till
följd av bristande kunskap och omedvetet, oreflekterat, handlande inom vården. Grundmotiv
för sjuksköterskans etiska kodex och omvårdnad syftar till att lindra patientens lidande, varför
tillvägagångssätt för att eliminera vårdlidande således framstår som vårdvetenskapens primära
syfte (Kasén, Nordman, Lindholm & Eriksson, 2008).
Evidensbaserad kunskap
Förutsättningen för en god vård, resulterande i patientens välmående och tillfrisknande i
enlighet med Socialstyrelsens (2006) föreskrifter, utgörs av att metoder och åtgärder som
utförs har kunskapsbaserats. Vårdhandlingarna måste kontinuerligt och systematiskt verifieras
så att den vård som patienterna erhåller utvärderas och ständigt förbättras och
sjukvårdspersonalen måste hålla sig à jour med tillgänglig kunskap och tillämpa den i klinisk
9