Finns det evidensbaserade kliniska riktlinjer för omvårdnaden av ...

Den typ av studier som traditionellt utgör vetenskaplig gyllene standard, såsom meta-analyser
och randomiserade studier, förekommer inte i samma utsträckning inom
omvårdnadsforskningen, och lämpar sig inte alltid för vårdvetenskapliga spörsmål. För
evidensbaserad omvårdnad premieras därför även andra vetenskapliga metoder, och fokus
läggs främst vid metodologisk hygien oavsett vilken typ av ansats som tillämpats (ibid).
Vårdkontext och vetenskapligt arbete i klinisk praxis
För att öka tillgänglighet och spridning av evidensbaserad kunskap kan riktlinjer för
omvårdnaden hjälpa sjuksköterskor och övrig personal i deras strävan att ge god individuell
vård (Grol & Grimshaw, 2003; SSF, 2004; Socialstyrelsen, 2006). Dessvärre är det dock inte
alltid som den nya kunskapen når ut i den verkliga fysiska vårdsituationen och kommer
patienten till gagn (Grol & Grimshaw, 2003). För att lyckas med att införa evidensbaserad
kunskap är sammanhanget och kontexten, det vill säga verksamhetens kulturella, sociala,
ekonomiska och fysiska miljöer, betydelsefull för hur införandet blir (Kitson, Harvey &
McCormack,1998; McCormack et al, 2002). Det är därför viktigt att kvalitetsarbetet
genomsyrar vårdverksamhetens samtliga delar, inklusive organisation, kompetens,
ändamålsenliga lokaler, samverkan, resursfördelning och vårdkultur för att arbetet skall bli
lyckosamt (SSF, 2004; Socialstyrelsen, 2006). Vårdkulturen på avdelningen speglas av det
stöd och uppmuntran som finns från chefskap och inom sjuksköterskegruppen för
omvårdnadsforskning, verksamhetsutbildning och akademiska utbildningar (Kitson et al.,
1998; McCormack et al., 2002; Kajermo et al., 2008).
Belägg finns också för att tillhandahållandet av god och jämlik omvårdnad, samt huruvida
arbetsförändringar kan komma till stånd, kan påverkas negativt av sjuksköterskans egna
attityder, såsom bristande engagemang, oförmåga till teamarbete, osäkerhet gentemot
införandet av nya metoder samt motvilja att ta till sig ny vetenskaplig kunskap (Retsas, 2000;
Bryar et al., 2003; Carrion, Woods & Norman, 2004; Mazurek Melnyk et al., 2004; Ploeg,
Davies, Edwards, Gifford & Miller, 2007; Mehrdad, Salsali & Kazemnejad, 2008). Mehrdad
et al. (2008) påvisar att införande av evidensbaserade metoder i omvårdnadskontexten är
starkt kopplat till sjuksköterskans yrkeskänsla. Saknas utbildning, erfarenhet och
kunskapsbasering för omvårdnaden, och sjuksköterskan känner sig otrygg i sin roll och sina
yrkesmetoder kan patientens möjlighet att få god vård hotas. Då sjuksköterskor istället för att
stödja sig på sitt eget kompetensområde anammar en tro på att det enbart är medicinska
11