Finns det evidensbaserade kliniska riktlinjer för omvårdnaden av ...

(Estabrooks et al., 2008). I Muntlin et al. (2010) studieresultat identifieras barriärer mot
organisationsförändringar på svenska akutmottagningar, vilka hämmar möjligheterna till
kvalitetsförbättringar, nya rutiner och implementering av evidensbaserad kunskap i
vårdverksamheten. Sammanfattningsvis är arten av kunskap, vald implementeringsmetod och
den miljö där de nya arbetsmetoderna skall införas avgörande för implementeringens utfall
(Kitson et al., 1998).
Den nya Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) lägger fokus på organisationens
förutsättningar att ”bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och
kontrollera vårdverksamheten” (kap 3 § 1). Förhoppningsvis kan lagen påverka den rådande
vårdkulturen, och bidra till att akutmottagningar och sjukhus aktivt eftersträvar
implementering av evidensbaserad omvårdnad. Cummings, Estabrooks, Midodzi, Wallin och
Hayduk (2007) samt Bahtsevani et al. (2010) betonar också chefs- och ledarskapets betydelse
för närvaron av vetenskapligt vårdarbete. Tillämpning av en uppmuntrande ledarstil, där
sjuksköterskorna stöds i sitt arbete och lockas att utveckla sin kompetens samt sina
arbetsmetoder, syftar inte bara till en förbättrad arbetsmiljö för de anställda utan förbättrar
även vårdkvalitet och omhändertagandet av patienten (ibid). Det är vidare av stor vikt att
klinikledning och förstalinjeschefer intresserar sig för evidensbasering och
vårdutvecklingsfrågor, och avsätter tid och ekonomiska medel för arbete med framställning
och implementering av kunskapsbaserade kliniska riktlinjer (SFF, 2011). I resultatet från
Kajemo et al. (2008) enkätstudie framkom att sjuksköterskor upplever att verksamhetens mål
är för snävt uppsatta och hindrar arbetet med att evidensbasera omvårdnaden. Studien
påvisade också ett utbrett missnöje med att den närmaste chefen på inte tillhandahöll
tillräckligt med stöd för forskning och vetenskapsbetonad vårdutveckling (ibid).
Utbildning och kompetens
Utbildningsnivå har sammankopplats med sjuksköterskans benägenhet att ta till sig nya
arbetssätt och förståelse för vikten av evidensbaserad kunskapsgrund (Hannes et al., 2007;
Kajermo et al., 2008). Av de responderande chefssjuksköterskorna/vårdenhetscheferna i
denna studie svarade 24 av de 45 att de hade genomgått någon form av specialistutbildning.
En påtaglig andel (47%) av de tillfrågade cheferna saknade således
sjuksköterskespecialisering, och 12 av de som läst vidare visade sig ha gått utbildningar av
äldre karaktär. Från de inkomna svaren på studiens demografiska frågor framkom även att en
övervägande andel av chefsjuksköterskorna troligen utbildats enligt den tidigare
47