Finns det evidensbaserade kliniska riktlinjer för omvårdnaden av ...

med narkotikamissbruk löper även en signifikant ökad risk för förtida död (Jönsson et al.,
2007).
Noteras bör även, att emedan de mest frekventa alkoholkonsumenterna i en population
(utgörande ca 10 %) löper en påtagligt förhöjd risk att drabbas av substansrelaterade skador,
är det ändock resterande 90 % som står för majoriteten av denna typ av åkommor (Littlejohn
& Holloway, 2008). Rutiner för att uppmärksamma potentiellt riskbruk har därför en
betydande preventionsroll, och då akutbesöken inte sällan utgör denna patientgrupps enda
kontakt med vården, har akutmottagningar identifierats med särskilt stor potential att screena
för farlig alkoholkonsumtion samt detektera risk- respektive missbruk tidigt i förloppet, inte
minst bland unga (Anderson et al., 2001; Kelleher, 2007; Littlejohn & Holloway, 2008; Indig
et al., 2009).
Möten mellan vårdare och drogpåverkade patienter
Studier har påvisat att sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal upplever drogpåverkade
patienter som svårhanterade (Rassool, Villar-Luis, Carraro & Lopes, 2006; Kelleher & Cotter,
2009; Natan et al., 2009). Beroende på berusningssubstans kan den drogpåverkade patienten
stå under influens av ämnen vilka kan komma att påverka omdöme, medvetandegrad,
sensorik, hörsel och uppfattning om omvärlden (Lewis, Heitkemper & Dirksen, 2004; Jenner
et al., 2006; Stenkilsson, 2011). Dessa symtom kan således medföra en förvrängd
verklighetsuppfattning och medföra att patienten uppvisar avvikande reaktioner och ett
säreget beteende, vilket i sin tur kan medföra att negativa attityder induceras gentemot
patientgruppen (Happell & Taylor, 2001; Boyce, 2004). Patienterna upplevs som vårdtunga i
avseende på ett omfattande medicinskt vårdbehov med komplikationsrisk och svåra
behandlingsöverväganden (Boyce et al., 2004). Till detta tillkommer också att patienterna
utgör en utmaning för omvårdnadsutövaren då de kan vara hotfulla eller våldsamma, vilket
gör att sjuksköterskor är rädda för att vårda dem och uppfattar vårdandet som riskfullt
(Peckover & Chidlaw, 2007; Indig et al., 2009; Natan et al., 2009). Kopplingen mellan
alkohol och aggression är väldokumenterad, och alkohol- och drogpåverkade patienter står för
en betydande andel av hot- och våldsincidenter på akutmottagningarna (Ferns & Cork, 2008).
Ferns och Cork (2008) framhåller därför att det i viss mån finns belägg för vårdpersonalens
oro, och påpekar att alkohol har en hämmande effekt på självreflektion, behärskning och
förmåga att härleda det egna beteendet i nuet till framtida konsekvenser. Patienter under
15