47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen” - Veckans Affärer

v A JAS-SKANDALEN
gott humör.
Göran Persson
överlämnar
Sidafond till
premiärminister
Thabo Mbeki.
t
lan Folkets hus och kommunhuset
har fabriken blivit något av en symbol
för Forshaga. Här har killar från orten
fått arbete ända sedan fabriken kom
hit från Norrland, i slutet på 1950-talet.
Nu hamnar de jobben någon annanstans.
På ytan ser det ut som en vanlig omstrukturering.
Men bakom nedskärningen
av Norsjö Mekaniska AB döljer
sig en svindlande historia som inkluderar
storpolitik, försäljningar av
svenska stridsflygplan och svenskt
bistånd till Sydafrika.
Brott mot regler
Låt oss börja den 3 augusti 1993, då
symbolen för det största och tveklöst
dyraste industriprojektet i
Sveriges historia störtar rakt ned på
Långholmen i centrala Stockholm och
så när tar livet av ett antal svenska
män, kvinnor och barn.
Utvecklingen av Jas 39 Gripen har
vid det här laget kostat svenska skatte-
betalare 22 miljarder kronor. Enligt
sven Olof ridder, renommerad professor
i aerodynamik, bör kraschen – som
kablas ut över hela världen – innebära
slutet för alla möjligheter att exportera
flygplanet.
Men när Saab 1995 tecknar ett avtal
med British Aerospace, BAE, om att tillsammans
marknadsföra och sälja Jas
Gripen väcks nytt hopp om att få igen
något av den enorma investeringen.
Det är visserligen inte så att köparna
36 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |
står på kö. För att kunna sälja Gripen
krävs okonventionella metoder.
Planen blir bland annat att spetsa in
sig på några u-länder som Sverige
länge har haft ett samarbete med genom
biståndet och utrikespolitiken.
Genom att lova stora investeringar
och motköp från svensk industri lockas
länderna att köpa planen.
Ett av de första länderna är Sydafrika.
Saab och BAE lovar Sydafrikas regering
motköp till ett värde av svindlande
72 miljarder kronor som under
elva år ska ge sydafrikanerna 65 000
nya arbetstillfällen om de köper 28
Jas Gripen och 24 Hawk, skolflygplan
från BAE.
Detta är naturligtvis inget som Saab
klarar av att genomföra självt. För att
få igenom hela affären behöver bolaget
inte bara hjälp från stora delar av
den svenska industrin utan även från
Sveriges regering.
Men redan i ett tidigt skede väljer
statsminister Göran Persson att förneka
att den svenska regeringen har
någon del i denna jätteaffär. Vid flera
tillfällen, bland annat vid förhör i
konstitutionsutskottet, hävdar han
att Saab och BAE skötte detta själva.
Svenskt bistånd, exportkrediter och
den numera beryktade Sydafrikaresan
användes inte för att övertyga
Sydafrikas regering om att köpa Jas
39 Gripen.
Göran Persson har vid den här tidpunkten
också goda skäl att tona ner
sin inblandning.
I den socialdemokratiskaväljarkåren
finns en
stark opinion
mot en statlig inblandning
i affären.
Många partimedlemmarmotsätter
sig idén att
sälja supermodernastridsflygplan
till länder
med en utbredd
fattigdom som
den i Sydafrika.
Sverige har i avtal
med OECD:s
scanpix
biståndskommitté DAC strikt förbundit
sig att inte låta statliga biståndspengar
gå till denna typ av ändamål.
Men det är just biståndspengar som
används för att ro hem försäljningen
av Jas Gripen till Sydafrika. Veckans
Affärer kan avslöja hur nära sammanlänkad
den svenska biståndsfonden
SSBF (Swedish South Africa Business
Fund) var med Saabs försäljning av de
28 stridsflygplanen.
Partner i motköpsaffär
Mitt i denna storaffär hamnar
lilla Norsjö Mekaniska från
Forshaga. Genom ett projekt
på arbetsförmedlingen 1998 har åtta
arbetslösa invandrarakademiker från
Värmland fått praktik på Exportrådet
i Karlstad. En av dem, charmini aronsson,
blir placerad på Norsjö Mekaniska.
Norsjös vd Per Hansson vill gärna ge
henne en uppgift, så han föreslår att
hon kan undersöka möjligheten att
exportera flakmopeder till utvecklingsländer.
Och Charmani Aronsson
återkommer snart – tillsammans med
Saab.
Norsjö Mekaniska ska bli Saabs
partner i den största motköpsaffär
som Sverige har genomfört, föreslår
Charmini Aronson. Tanken svindlar
för den lilla flakmopedstillverkaren
med en omsättning på 25 miljoner.
Världsmarknaden ser ut att öppna sig
när denna trehjuliga svenska klassiker
går på export till Afrika.
Samtidigt pågår förhandlingar på
högsta nivå om affären i Sverige och i
Sydafrika. Men det går trögt för Saab.
Sydafrikanerna velar fram och tillbaka
om hur motköpen ska utformas,
hur många plan de ska köpa och tiden
går.
Därför behövs det en riktig kraftansträngning
för att få köpet i hamn. I
februari 1999 kallar ambassadör Finn
alton nyckelpersonal på UD till ett
möte där han presenterar den jättelika
Sydafrikaresan. En delegation på 900
personer, inklusive statsministern,
näringsministern och representanter
för de största svenska företagen, ska
under en veckas tid besöka landet.
Med på mötet är jan närlinge, vd för