47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen” - Veckans Affärer

More documents

Recommendations

Info

t ”När Jasaffären väl är i hamn svalnar Saabs intresse för flakmopeder” arna Sydafrikas regering med ett statligt lån på 10 miljarder kronor för köpet av planen. Det är den största affären i Svensk Exportkredits historia. Dessutom utfärdar statliga Exportkreditnämnden ett antal garantiförbindelser på sammanlagt 16,6 miljarder kronor. Nästan alla har med exporten av Jas Gripen att göra. På företagsmässan i Johannesburg finns därför mängder av svenska företagare som är villiga att ta risken och investera i landet. En av dem är Per Hansson, Norsjö Mekaniskas vd som har rest ned från Värmland. Här träffar han för första gången Ångpanneföreningens chefskonsult Gabor Bruszt som också är ordförande i den nya Sidafonden. De båda sammanförs av Saab, som också pekar på fonden som en möjlighet för finansiering. Dagen därpå skriver Per Hansson och Norsjös platschef Bernt Pettersson ett avtal med Jaskonsortiet och dess vd Jan Närlinge. Ett så kallat memorandum of understandning, en avsiktsförklaring, där båda parterna bekräftar att de ska verka för en mopedfabrik i Sydafrika. På mässan blir Norsjö Mekaniskas flakmopeder en attraktion. Dåvarande näringsminister Björn rosengren tar en tur och statsminister Göran Persson berättar att han själv minsann brukade köra flakmoped i sin ungdoms dagar i Katrineholm. Alla vill så förtvivlat gärna att Norsjös flakmopeder ska illustrera något positivt och handgripligt på denna allt mer urspårade resa. Saab lägger ner 100 000 kronor på en marknadsundersökning som visar att Norsjös flakmopeder är en lysande affärsidé i Sydafrika. Bernt Pettersson slutar som platschef på Norsjö i Forshaga och flyttar ner till Johannesburg för att bygga upp verksamheten där. Under den första tiden presenterar Saab Bernt Pettersson för olika tänkbara svarta affärspartner. Det är uttalat svart som gäller, inte färgad och inte indier. ”Vi lade ner jättemycket tid på det. Men det gick inte, vi ville inte ta in folk som inte var businessorienterade och som dessutom skulle ha jättebra scanpix betalt”, säger Bernt Pettersson. Den 3 december 1999, sex dagar efter att Sydafrikaveckan avslutas, undertecknar Saab kontraktet med Sydafrikas regering. På kvällen förklarar näringsminister Björn Rosengren för Rapports reporter hur glad han är att affären är i hamn. ”Jag tror att det har en hel del att göra med den aktivitet som var i Afrikaresan från oss och från näringslivet”, säger han. Detta uttalande skulle Björn Rosengren få ångra. Officiellt hade ju inte den svenska regeringen något med vapenförsäljningen att göra. Enligt Göran Persson handlade resan om en ”folklig relation till folket i södra Afrika”. Ny undersökning När Jasaffären väl är i hamn svalnar Saabs intresse för flakmopeder. Bernt Pettersson på Norsjö behöver hjälp. Han tar därför återigen kontakt med Gabor Bruszt, SSBF:s ordförande, som gärna vill hjälpa Norsjö. Att syftet med Norsjös samarbete med Saab är att generera motköpspoäng i en vapenaffär hindrar inte Sidafonden från att satsa biståndspengar på en ny marknadsundersökning, som återigen slår fast att flakmopeder är en bra affär i Sydafrika. Bernt Pettersson och Gabor Bruszt kommer överens om att fonden i förs- ta hand ska betala 275 000 kronor för att transportera en container med 40 flakmopeder till Sydafrika. Går mopederna att sälja ska fonden finansiera bygget av en fabrik i Port Elizabeth. Hela tiden håller Norsjö kontakten med Saab, som med jämna mellanrum ringer och frågar hur det går med affärerna. Problemen börjar Men det går inte att sälja flakmopeder i Sydafrika. De är för dyra och motorsvaga. Efter två år har Bernt Pettersson bara sålt fyra flakmopeder i Sydafrika – till ett bryggeri. Han har nu lagt ner hundratusentals kronor ur egen ficka på projektet. Tanken var att han själv skulle bli delägare i den nya fabriken. För lilla Norsjö Mekaniska har Sydafrikaäventyret kostat minst en miljon kronor. I det läget kräver fondens representanter att Norsjö antingen lägger ner fabriken i Forshaga och flyttar alla verktyg till Sydafrika – eller betalar tillbaka stora delar av pengarna. ”De tyckte inte att det fanns efterfrågan för två fabriker. Om vi stängde fabriken i Forshaga skulle det finnas en grund att stå på i produktionen”, exPortvara. Per Hansson (t h) tar med Sydafrikas representant Richard Ryding på testkörning. t | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 39
t v A JAS-SKANDALEN säger Bernt Pettersson Norsjö vill inte stänga fabriken i Forshaga. De betalar tillbaka pengarna till fonden och bekostar återtransporten av de kvarvarande 36 flakmopederna. Händelsen blir början på en lång tid av ekonomiska problem för mopedtillverkaren. ”En miljon kronor var mycket pengar för ett litet företag”, säger Norsjös vd och ägare Per Hansson. ”Ända sedan dess har vi brottats med de ekonomiska följderna. Vi hade en bra ekonomi när vi gick in i Sydafrika, efteråt var den klart sämre.” Norsjö tvingas banta kraftigt och ett tiotal personer måste lämna företaget. Ändå fortsätter problemen och Norsjö repar sig aldrig riktigt efter Sydafrikaaffären. När företaget efter flera tunga år och mycket hårt arbete 2005 börjar vända finner Per Hansson det bäst att sälja till någon som orkar fortsätta att utveckla produkten. Bernt Pettersson har en känsla av att fabriken lurades in i någonting som de inte var kapabla att behärska. ”Det säger sig själv att ett litet bolag som Norsjö Mekaniska inte kan satsa på en fabrik på andra sidan världen utan hjälp, det går inte”, säger Bernt Pettersson. Per Hansson vill inte skylla allt på fonden, men han tycker att de kunde ha hjälp till bättre. ”Man blev inlockad och när affären inte fungerade bra stod vi lite ensamma. Fondens konsulter tyckte ju att det var intressant i början. Om de inte hade varit så positiva hade vi kanske inte satsat.” Men vad lovade fonden egentligen från början? Både Hansson och Pettersson är lite svävande på den punkten: ”Men vi hade känslan av att det bara var att köra”, säger Bernt Pettersson. ”Då när vi var omslagspojkar var alla så positiva. ’Det här kommer bli jättebra , det är bara köra på’, så sa de.” Fonden ett fiasko Samtidigt som Norsjö brottas med ekonomiska problem under 2001 i Forshaga fortsätter fonden sitt arbete i Sydafrika. Ledningen reser kors och tvärs för att hitta lämpliga, 40 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | nya mututredningar i spåren efter Jas Det har haglat mutanklagelser mot saab och BaE systems sedan jasaffären blev klar 1999. Men ännu saknas bevis. En kommande brittisk utredning och en rättegång mot sydafrikas förre vicepresident, jacob Zuma, kan skapa klarhet. Den br i t t isk a riks- åklagaren har nyligen bett sina sydafrikanska kolleger om hjälp med att utreda om brittiska BAE Systems betalade mutor i samband med affären 1999 där köpet av Jas 39 Gripen ingick. Enligt uppgifter i sydafrikansk press försöker den brittiske åklagaren kartlägga kommissioner som har gått till åtta företag eller privatpersoner i Sydafrika. Den brittiske åklagaren menar att det är en sådan sekretess kring kommissionerna att det är legitimt att ha misstankar om betalningarnas verkliga syfte. Dessutom har inte BAE velat lämna ifrån sig vissa dokument som åklagaren har begärt ut, vilket ytterligare spär på misstankarna. BAE slår dock ifrån sig och hävdar att de kommissioner som betalats ut inte är mutor utan normala kommissioner. Enligt uppgifter i sydafrikanska tidningar ska olika agenter ha fått närmare en miljard kronor mellan år 2000 och 2005 från BAE och bolaget Red giftasmogna, företag att sammanföra. Men trots alla ansträngningar blir fonden ett fiasko. Enligt SSBF:s programförklaring skulle man skapa 25– 40 affärspartnerskap på tio år. År 2005, efter 7 års verksamhet, har fonden inte lyckat skapa ett enda bärkraftigt joint venture-företag. Och av 23 startade projekt är 6 konkursmässiga eller i konkurs. Ytterligare minst 8 har upphört. Flera av de små svenska företag som Diamond Trading som är registrerat på Jungfruöarna. Inom kort kommer även Sydafrikas förre vicepresident, jacob Zuma, att ställas inför rätta för mutbrott. Detta åtal rör dock främst mutor vid köp av tyska fregatter i samband med den stora vapenaffären 1999 där Jas Gripen och BAE:s skolflygplan Hawk ingick. Om denna rättegång fullföljs blir det den första mot en ledande sydafrikansk politiker med koppling till vapenaffärerna. Allt sedan 1999 har anklagelserna om mutor haglat mot Saab och BAE, men inget har hittills bevisats i domstol. Många av anklagelserna har sin grund i det faktum att Sydafrikas regering just valde Jas Gripen. Landets flygvapen föredrog nämligen ett italienskt flygplan, vilket har kommit fram i en granskning av den sydafrikanske riksrevisorn. Flera av dem som framför mutanklagelserna, bland annat den förre sydafrikanska parlamentarikern andrew Feinstein, hävdar att Saab och BAE Systems har mutat le- har samarbetat med fonden känner sig i dag lurade. En företagare från Västsverige gjorde till exempel miljonförluster när den sydafrikanska partnern plötsligt gick i konkurs. Vid flera tillfällen försökte företagets vd kontakta fonden för att få hjälp men där visade ingen vilja att hjälpa till. Ledningen var ofta på resande fot eller gick inte att få kontakt med. ”Problemet är att fondens medarbetare inte var affärsmän. Vi ville ha en dande personer i Sydafrikas regering för att de skulle gå emot flygvapnets önskemål och välja de svenska och brittiska flygplanen. Både Sydafrikas regering och Saab/BAE Systems avfärdar dock dessa anklagelser kategoriskt. Det enda som hittills har gått att bevisa är att BAE Systems gav 500 000 brittiska pund till en organisation för krigsveteraner inom regeringspartiet ANC. Den dåvarande försvarsministern joe Modise var här hedersordförande. Denna transaktion har dock inte visat sig vara olaglig. Joe Modise, som dog 2001, har också anklagats för att personligen ha tagit emot mutor från företag som sålde vapen till Sydafrika. Men inte heller detta har bevisats i domstol. Totalt har omkring tio olika mutanklagelser framförts mot Saab och BAE. Den brittiska organisationen Corner House har listat och beskrivit dem alla, dock utan att göra någon bedömning av trovärdigheten i anklagelserna. n
Page 1 and 2: Finansbranschens superstjärna Patr
Page 3 and 4: scanpix V A I N N E H Å L L 28 ana
Page 5 and 6: I n s I d e r Med nätet som megafo
Page 7 and 8: Nisha Besara divblog.worldpress.com
Page 9 and 10: ”Om det är för bra för att var
Page 11 and 12: t V a d i r e k t WEF är en icke
Page 13 and 14: V A D i r e k t sålD sprAy.se pris
Page 15 and 16: t V A D i r e k t ”vi följer utv
Page 17 and 18: Scanpix V A D i r e k t ”På 50-t
Page 19 and 20: V A D i r e k t 350 000 nya HD-äga
Page 21 and 22: En av de hetaste trenderna är att
Page 23 and 24: V A IT/TELEKOM RISKKAPITAL FINANS M
Page 25 and 26: Fyra läkemedel som skulle bli nya
Page 27 and 28: t ”Astrazenecas kris infaller vid
Page 29 and 30: griPen På Parad. Göran Persson oc
Page 31 and 32: v A JAS-SKANDALEN gott humör. Gör
Page 33: v A JAS-SKANDALEN hälften kvar i m
Page 37 and 38: av pontus Herin foto Håk an elofss
Page 39 and 40: t V A p r o f i l ”När det gäll
Page 41 and 42: t V A p r o f i l krytera si och s
Page 43 and 44: Det går att snacka sig till toppen
Page 45 and 46: ibl V A Att:ENtION En ny sorts musi
Page 47 and 48: v a B ö r S g u i d e Företag Kur
Page 49 and 50: v a B ö r S g u i d e Företag Kur
Page 51 and 52: t V A Att:ENtION MODE anna holt bl
Page 53 and 54: V A h å r d V i n k l A t VArning

47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen” - Veckans Affärer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?