om självrisker och karens - Kommunal

sjukskrivningshistoria är mindre och att människor mera sällan sjukskriver sig när de
finner situationen på jobbet påfrestande. 6
I Norge har man haft liknande problem som i Sverige med många förtidspensioneringar.
Enligt Copenhagen Institute for Future Studies anser norska läkare ofta att det är
svårt att neka patienter sjukintyg, att de aldrig eller sällan gör det och att en karensdag
skulle kunna vara ett bra sätt att begränsa sjukfrånvaron.
I Finland, där det alltså inte finns någon karensdag, krävs läkarintyg från första dagen.
Den anställda ringer för att sjukanmäla sig till den obligatoriska företagshälsovården och
talar då med vårdpersonal. I den svenska sjukförsäkringen kommer den sjukskrivna i
kontakt med vården först från den sjunde dagens sjukskrivning.
Jämförelser mellan länder är svårare att göra än man kan tro. Lärdomar finns dock antagligen
att dra från hur olika länder lyckas lösa eller förebygga problem med frånvaro, främst
genom att förstå hur reglerna samverkar med arbetsmarknadens funktionssätt. Ett intressant
exempel gäller Holland. Eftersom det holländska systemet visar på en radikalt annorlunda
lösning med mycket hög självrisk för arbetsgivarna, vilket syftar till att minimera
den arbetsrelaterade ohälsan, redogörs nedan kort för den holländska reformen.
Holland
Holland tillhörde, tillsammans med Sverige och Norge, de länder som sedan början av
1990-talet haft den högsta sjukfrånvaron, som dessutom varierat med konjunkturen.
När arbetslösheten var hög var sjukfrånvaron lägre och när arbetslösheten sjönk ökade
sjukfrånvaron på samma sätt som i Sverige och Norge, men olikt den mera stabila (och
lägre) nivån i Finland, Danmark eller Tyskland.
I Holland började reformarbetet med att obligatorisk företagshälsovård infördes 1993.
1994 infördes sex veckors arbetsgivarperiod. Den förlängdes 1996 till ett år och 2003 till
två år med en möjlighet till förlängning ytterligare ett år om arbetsgivaren av socialförsäkringsmyndigheten
efter två år bedöms inte ha gjort tillräckliga rehabiliteringsinsatser
och anpassningar.
Arbetsgivaren har också ett stort ekonomiskt ansvar för förtidspensioneringar som kan
bli aktuella efter två år. Dels betalar arbetsgivaren en fast premie, men därtill sedan
1998 också en riskbaserad del som är beroende av förtidspensionerna från företaget.
Sjuklönen utgör i allmänhet 100 procent av lönen första året och 70 procent av lönen år
två. Förtidspensionen är 75 procent av senaste inkomst och delpensionering bygger på
en grundidé om inkomstutfyllnad mellan det bäst betalda arbete individen kan beräknas
klara av och den senaste inkomsten.
6 Copenhagen Institute for Future Studies.
15