om självrisker och karens - Kommunal

Förslag till lagstiftning om karensavdrag istället för karensdag
2003 utarbetades till följd av de sk Trepartssamtalen mellan regeringen och arbetsmarknadens
parter inom Socialdepartementet en PM (PM 4, 2003-01-21 en teknisk
översyn av reglerna om karensdag), med förslag om karensavdrag i stället för karensdag.
Promemorian hade beställts i Trepartssamtalens program Ett arbetsliv för alla där
man enats om att undersöka möjligheten att inkomstreduceringen för karensdagen
skulle motsvara 20 procent av veckoinkomsten.
Promemorian, som innehöll en översiktlig skiss, remissbehandlades. Nästan samtliga av
de remissinstanser som hade synpunkter, inklusive Svenskt Näringsliv och Företagarförbundet,
var positiva eller hade inga invändningar mot förslagen. Landstingsförbundet
tillsammans med Svenska Kommunförbundet framhöll dock att frågan är reglerad
i kollektivavtal och de förutsatte att förslagen inte skulle innebära inskränkningar i den
fria förhandlingsrätten.
En tekniskt mera utarbetad PM som skulle kunna ligga till grund för lagstiftning utformades
inom Socialdepartementet (PM 2004-05-27, Karensavdrag i stället för karensdag)
och även denna remissbehandlades.
Förslagen syftade till att lösa tre problem:
• - att arbetstagare med koncentrerad arbetstid kan få ett högt avdrag om karensdagen
inträffar under en dag med lång arbetstid
• - att för arbetstagare med flera arbetsgivare gör varje arbetsgivare för sig avdrag för
en arbetsdag, samt
• - att om en arbetstagare sjukskriver sig sent på dagen kan han eller hon få ett lägre
sjukavdrag än vad som motsvarar en hel dagsinkomst
I korthet innebar förslagen att den som har rätt till sjuklön ifrån denna ska få ett karensavdrag
motsvarande 20 procent av en genomsnittlig fiktiv veckoersättning i form av
sjuklön, dock aldrig högre än vad som annars skulle ha utgetts i sjuklön. Parterna skulle
ges rätt att träffa närmare överenskommelse om beräkningsgrunderna för att tex kunna
anpassa beräkningstiden för den fiktiva veckoersättningen så att den veckoersättning
som räknas fram kan anses vara genomsnittlig. För dem som från början får sin ersättning
från Försäkringskassan, dvs, bla en del timanställda, var förslaget att de skulle få
kalenderdagsberäknat karensavdrag med 80 procent av en trehundrasextiofemtedel av
fastställd SGI.
Mycket få remissinstanser hade allvarliga invändningar, men Kommun- och Landstingsförbunden
var nu mycket kritiska till de konkreta tekniska förslagen till sjuklönelösning
och menade att kostnadsökningarna skulle bli betydande både pga att karensavdraget
skulle minska för dem med koncentrerad arbetstid och för att frånvaron antogs
öka. Förbunden avstyrkte att förslaget skulle genomföras.
21