om självrisker och karens - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

Låt oss se på några olika situationer: Antag att två halvtidsarbetande, den ena dagarbetande, fyra timmar per dag, den andra nattarbetande 10 timmar per natt två nätter i veckan, båda skulle arbeta under måndagsdygnet och båda blev sjuka lördag morgon. Ingen av dem kan antas sjukanmäla sig före måndag morgon. För den dagarbetande bortfaller fem procent av månadsinkomsten p g a karensdagen på måndagen. Om sjukdomen varade veckan ut blev inkomsten resten av veckan ca 80 procent av normal inkomst för fyra dagar, eller ett avdrag för 3,2 av 16 ytterligare arbetstimmar, tillsammans ca nio procent av månadsinkomsten. Med det nya sättet att räkna genomsnittlig veckoinkomst blir den som arbetar natt genom frånvaron den första natten av med hela ersättningen för de första fyra timmarna och 20 procent av inkomsten för de följande sex timmarna, dvs ett extra avdrag för ytterligare 1,2 timmar, tillsammans 6,5 procent av månadsinkomsten. Om hon friskanmäler sig på tisdagen, för att hon vet att hennes nästa pass ligger så långt borta att hon rimligen då är frisk, trots att hon kan räkna med ytterligare sjukdagar, har hon onekligen drabbats av mindre avdrag än den som arbetar jämn femdagarsvecka. Om hon däremot arbetar ytterligare en natt under veckan, vilket är det normala, förlorar hon ersättning motsvarande ytterligare två timmar, dvs totalt lika mycket som den dagarbetande. Skulle hon olyckligt nog arbeta tre nätter just sjukveckan blir hon av med ersättningen för ytterligare två timmar och har då förlorat 11,5 procent av månadsinkomsten. Den dagarbetande har då å andra sidan varit borta 25 procent av sin arbetstid medan den nattarbetande varit borta 37,5 procent av månadsarbetstiden. Möjligen skulle man kunna hävda att den som arbetar relativt kort deltid med långa koncentrerade arbetspass genom att sjukskriva sig just när arbetspassen inträffar på ett systematiskt sätt skulle kunna minska arbetsinsatsen i förhållande till lönen. Riktigt så burdust uttrycker sig inte arbetsgivaren, men det är väl något ditåt som föresvävar honom, eftersom det mest normala torde vara att inkomstbortfallet pga sjukdom skulle bli mycket mera lika än med dagens regler. En intressant aspekt blir dock, om arbetsgivaren tror eller kan visa att de koncentrerade deltiderna leder till orimlig frånvaro, att arbetstidens omfattning och förläggning kan komma upp till diskussion. Med längre arbetstider och jämnare fördelning, något som uppstår automatiskt om deltiderna utvidgas även om arbetspassen inte förkortas, men som förstärks om arbetspassen därtill anpassas, minskar utrymmet för att ”planera” frånvaro just när arbetspasset inträffar. Om långa mycket koncentrerade arbetspass leder till stor frånvaro är det måhända ett uttryck för att de upplevs som mycket tunga och pressande, något som kan förefalla sannolikt och därtill är en rimlig tolkning av förhållandet att få tycks arbeta heltid och ständig natt. Om sjukersättningsreglerna kan medverka till förebyggande tänkande i kombination med arbetstider som går att försörja sig på och uthålligt orka med är det en fördel. I sista hand – om någon bevisligen tycks vara frånvarande på ett systematiskt sätt just när arbete ska utföras - finns möjligheten att begära sjukintyg från första dagen. I vilket fall som helst 24
ör upprepad frånvaro alltid föranleda insatser i det enskilda fallet, vare sig den gäller dag- eller natt-, eller hel- eller deltidsanställda. Både om omfattande sjuklighet, som kan vara betingade av arbetsvillkoren eller ej, eller otrivsel är grunden för frånvaron måste den anses vara en viktig personalpolitisk fråga. Från kommunsektorn påpekas också att karensavdrag kan komma att medföra högre avdrag än idag. När avdraget idag enbart omfattar ett fåtal timmar för att den sjuke gått hem när bara en mindre del av arbetsdagen återstår är det en avsedd effekt av förslaget om karensavdrag. Kommer den anställde tillbaka nästa dag begränsas avdraget till vad som annars hade utgått i sjuklön för de få frånvarotimmarna. Om sjukfallet däremot varar över flera dagar finns inget rimligt skäl för ett mindre karensavdrag än om sjukfallet börjat med en hel dag. Det fall som särskilt nämnts av Kommunförbunden där utfallet kan bli högre avdrag än idag gäller den som utöver arbetstid måndag till fredag har beredskap under helgen. Det kan då påpekas att beredskap torde inträffa relativt sällan och normalt gäller mindre delar av inkomsten för betydligt färre än dem som idag drabbas av konsekvent höga karensavdrag. Effekterna blir också måttligt dramatiska eftersom den anställde om han tillfrisknar till beredskapstillfället ändå får ersättning och om han inte gör det om han har schemalagd beredskap bör få 80 procent i sjuklön. Slutligen tycks kommunförbunden uppleva det som ett stort administrativt bekymmer att tilläggsersättningar för obekväm arbetstid m m ofta utbetalas månaden efter löneutbetalningen. Kanske har de administrativa systemen hunnit förbättras sedan 2004 så att det idag går snabbare att betala ut rätt ersättning? Men hur som helst är avsikten inte att nödvändigtvis göra sig beroende av faktisk utbetalning för viss månad. Med fiktiv veckoinkomst måste avses en beräknad genomsnittlig månadsinkomst, som får beräknas på så lång period så att också arbetsscheman som går över många veckor får plats. Exakt hur beräkningen ska göras föreslås, framför allt just p g a olika långa schemaperioder, bli en fråga för förhandling mellan parterna. Intressant är också att konstatera att parterna på flera områden redan i hög eller någon grad har löst frågan förhandlingsvägen. Transportsektorn har helt enkelt träffat avtal med samma innebörd som förslaget till lagstiftning (manlig bransch med oregelbundna tider och långa arbetspass, men med färre korta deltider och därför i den delen mindre problem än inom kommunal sektor). Inom IF Metalls område (manligt dominerad bransch) tycks den lokala tillämpningen av karensavdraget inte sällan bygga på lagförslagets principer. Det verkar vara lättare att nå avtal i mansdominerade branscher. Det är också Kommunals erfarenhet. För brandmän, med mycket långa pass på upp till 24 timmar, finns lokala uppgörelser där man delat upp passen för att minska problemet. Den privata arbetsgivarparten KFO har, på eget initiativ för att man fann effekterna oacceptabla, för sina personliga assistenter begränsat karensavdraget till högst åtta timmar. Begränsning till åtta timmar förekommer också på andra håll. 25
Page 1: Lagom är bäst, varken för mycket
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Förord.....
Page 7 and 8: Förord Anna Hedborg fick uppdraget
Page 9 and 10: Såväl privata marknadsförsäkrin
Page 11 and 12: och vad som kan få flertalet att t
Page 13 and 14: etalas alltid fullt ut av den som t
Page 15 and 16: sjukskrivningshistoria är mindre o
Page 17 and 18: Arbetsvillkor och sjukskrivning Sju
Page 19 and 20: kronor 45000 40000 35000 30000 2500
Page 21 and 22: Förslag till lagstiftning om karen
Page 23: Ingen kommer heller att få ett min
Page 27 and 28: och inget annat. Frågan är dock o
Page 29 and 30: Flest sjukfall börjar på måndaga
Page 31 and 32: Avslutande kommentarer När man fun
Page 36: 36 1. Lagom är bäst, varken för

om självrisker och karens - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?