om självrisker och karens - Kommunal

Avslutande kommentarer
När man funderar över vilken konstruktion självrisken i början av sjukfallet bör ha är
det viktigt att precisera syftet.
Sjukdom kommer i många olika former. Ibland är det fullkomligt självklart när man
bör eller måste stanna hemma. Vid olycksfall med allvarlig skada, feber, utbrott av
akuta anfall av allvarliga sjukdomar som drabbar i skov tex I många andra fall är övergången
mellan nödvändig frånvaro och möjlighet att arbeta mycket mera flytande.
Hur ont ska man ha, hur smittsam ska man anse sig vara, vad kräver jobbet och hur
mycket nytta ska man kunna göra för att inte bli mera belastning än hjälp i arbetsgruppen?
Det är i dessa senare fall som karensdagens självrisk ska fungera som hjälp
för den avvägning och eftertanke som individen själv måste stå för. Onekligen är det
så att den egna ambitionen och inställningen spelar roll och onekligen är det så att
ekonomin då kan spela en roll.
Den ökade självrisk som karensdagen innebär syftar däremot inte till att minska inkomsten
så drastiskt att det särskilt för den som har låg inkomst gör att man kommer att undvika
också motiverad frånvaro, som den som har bättre inkomster har större förutsättningar att
klara. Att karensdagen i praktiken slår hårdare mot låginkomsttagare än höginkomsttagare
är en olycklig effekt av att låg inkomst innebär särskild sårbarhet. Att skärpa låginkomsteffekten
ytterligare för dem som verkligen har mycket låg inkomst för att de har sin arbetstid
förlagd på särskilt tyngande sätt och bla därför arbetar deltid saknar däremot all logik. Det
får betraktas som en olycklig felkonstruktion av karensdagen och bör omedelbart åtgärdas,
särskilt som det finns ett redan färdigberett och väl förankrat förslag.
Därutöver kan finnas skäl att hitta de former för karens som hjälper till att skapa rätt
sorts eftertanke, utan att effekterna slår särskilt hårt för den som har låg inkomst. Vi har
skissat på några förslag som möjligen kan upplevas vara bättre än dagens ordning. Självklart
är det dock inte, helt enkelt eftersom de alla innebär ungefär samma bortfall av
inkomst vid ett sjukfall som idag. Det intressanta är emellertid att de alternativa förslagen
sannolikt skulle ha alternativa effekter jämfört med dagens system. Därmed finns
det skäl att diskutera dels vad det är vi egentligen vill uppnå med karensen, dels vilken
ordning som kan antas bäst uppfylla vad vi eftersträvar.
Något som inte heller är ett primärt syfte med karensdagen är att befria arbetsgivaren
för kostnaden när den anställde blir sjuk. Här, som i många andra länder
ingår en försäkring mot inkomstförlust vid sjukdom i det normala kontraktet mellan
arbetsgivar- och arbetstagarpart. Kostnaderna tas självklart ur löneutrymmet
och att försäkringen fungerar effektivt och inte kostar mer än nödvändigt är ett
gemensamt intresse för arbetsgivar- och arbetstagarpart. Den allmänna sjukförsäkringen
är arbetstagarnas försäkring, men den är också arbetsgivarnas. Den
försäkrar bort de höga kostnader som långtidsfrånvaro annars med stor sannolikhet
skulle innebära för den enskilde arbetsgivaren.
31